Papperskassarna bäst i livscykelanalys

2019-11-08 Pappersbärkassarna var överlägset bäst ur bland annat klimatsynpunkt jämfört med plastkassar gjorda av sockerrör i en livscykelanalys gjord av IVL Svenska Miljöinstitutet.
– Det beror bland annat på vårt uthålliga svenska skogsbruk och på att vi använder en stor andel förnybar energi i pappersbruken, säger Kai-Yee Thim, direktör för produkter och produktsäkerhet på branchorganisationen Skogsindustrierna.

Plasten har varit i fokus under den senaste tiden genom de miljöproblem som den förorsakar. Mycket handlar om nedskräpning, där det globalt är ett stort problem med plast som fyller världshaven och aldrig bryts ned, men även i form av mikroplaster som sprids i naturen också hos oss i Sverige från vår användning i av plastfibrer och plastprodukter i allt från kläder till fotbollsplaner och bildäck.

EU har uppmärksammat problemet och bland annat beslutat att medlemsländerna måste vidta åtgärder mot plastbärkassar i handeln där en nivå om 40 bärkassar per person och år skall nås enligt direktivet.

I Sverige har det lett till regeringen beslutat om en skatt på både plastbärkassar och plastpåsar i exempelvis frukt- och grönsaksdiskarna. De kommer att göra det dyrare för konsumenten att och eventuellt butiken att använda dem.

Ett sätt för butikerna att göra plastbärkassarna och plastpåsarna mer miljövänliga har varit att övergå till material som är gjorda av förnybara råvaror som exempelvis stärkelse från majs eller sockerrör.

– Då har man tagit ett steg genom att använda en förnybar råvara i stället för en fossilbaserad. Det är bra. Men det återstår att göra mycket för att få upp graden av återvinning och återanvändning, säger Kai-Yee Thim på Skogsindustrierna.

I en livscykelanalys ,som skogsföretaget Billerud Korsnäs låtit IVL Svenska Miljöinstitutet göra, framstår de bärkassar som är gjorda av förnybara råvaror som ett miljö- och klimatmässigt betydligt sämre alternativ än pappersbärkassar. Det handlar om bärkassar som är gjorda av svenskt pappersråvara och producerade i Tyskland.

– I sådana här livscykelanalyser är det alltid avgörande vilka indata man stoppar in i analysen. Här handlar det om ett hållbart svenskt skogsbruk, med en pappersproduktion som till stor del görs med hjälp av förnybar energi, säger Kai-Yee Thim på Skogsindustrierna, som ställer sig bakom slutsatserna i rapporten och som har den upplagd på sin hemsida.

– Jag tycker exempelvis att det är viktigt att man i olika jämförelser behandlar pappersprodukter från skogen och plastprodukter gjorda av fossil olja på samma sätt, det vill säga att man börjar vid källan, det vill säga skogsbruket å ena sidan och oljeborrtornen å den andra, och tar med hela kedjan, säger Kai-Yee Thim.

Hon vill gärna lyfta fram den andra änden av livscykeln, det vill säga vad som händer när produkten använts av konsumenten.

– Det handlar för skogsprodukten verkligen om en cirkulär ekonomi. Vi kan återvinna fibern upp till s sju gånger innan den förbränns eller komposteras. Vi har en så hög insamlingsfrekvens som över 90 procent för tidningspapper och över 80 procent för andra pappersförpackningar, säger hon.

På avfallsportalen sopor.nu redovisas insamlingssiffrorna för allt papper till 80 procent och plast till 42 procent. I media har också rapporterats om svårigheterna att återanvända den insamlade plasten både på grund av nedsmutsning och på grund av olika innehåll i olika plaster som inte går att kombinera i en återvunnen produkt.

– Vi har egentligen två cirklar i vår produktcykel. Dels skogsbruket som i sig är förnybart genom att skogen avverkas och återplanteras och förnyas hela tiden. Dessutom binder den koldioxid som bäst när den växer som mest, säger Kai-Yee Thim.

– Dels cirkeln där fibern i våra produkter återvinns och används många gånger innan den till slut komposteras eller förbränns, säger hon.

I takt med att konsumtionen av papper minskar till följd av framförallt minskande tidningsproduktion, ökar i stället pappersindustrins produktion av förpackningar av olika slag och där man arbetar för att ersätta många förpackningar som har varit och är gjorda av fossil plast.

– Man jobbar hårt just nu med att ta fram en pappersflaska som håller tätt även utan en plastfilm som innersta skikt, säger Kai-Yee Thim.

I USA har flygplatser infört förbud mot att sälja rent naturellt vatten i plastflaskor. I Sverige har vi just när det gäller flaskor ett välfungerande insamlingssystem.

Kai-Yee Thim menar att plast är en bra produkt när det gäller att bevara exempelvis livsmedel under en längre tid. Men om det handlar om kortare tidsperioder borde vi kunna använda papper mycket mer.

– Exempelvis i frukt- och grönsaksdiskarna. Om vi använder dem när vi tar hem varorna så kan vi också använda påsarna när det som blir kvar ska komposteras, säger Kai-Yee Thim.

– Eller när det gäller pappersmuggar och papperstallrikar kan man tänka sig att det fungerar bra med kort användningstid och utan plastfilm, säger hon.

Det förekommer i dag en slags språkförbistring när det gäller hur man beskriver olika typer av plastmaterial. Man talar exempelvis om biologiskt nedbrytbar och komposterbar plast. Men det finns egentligen inte. Plast som är gjord med stärkelse från sockerrör eller majs som råvara är precis lika hållbar och onedbrytbar som plast från fossil olja. Den bryts alltså inte ned i naturen utan skräpar ned lika mycket och lika länge som ”vanlig” plast.

Den kan bara komposteras i någon slags industriell process. Om man lägger den i trädgårdskomposten sker ingen tillräcklig nedbrytning.

Kai-Yee Thim poängterar att fördelarna ur exempelvis klimatsynpunkt med papper i stället för plast beror mycket på vilket skogsbruk man har.

– Det är självklart när man har ett hållbart skogsbruk som vi har i Sverige. Det är naturligtvis inte självklart om man avverkar skog utan att plantera ny. I Sverige har vi mottot att plantera dubbelt så många träd som vi avverkar, säger Kai-Yee Thim.

Hon berättar att pappersindustrin nu oroas mycket över det som av många framställs som något positivt, men som kan bli mycket negativt för kostnaden för insamling av framförallt tidningspapper, nämligen den övergång från insamling vi återvinningsstationer som nu påbörjats, till en mer bostadsnära insamling.

– Vi räknar med att det kan komma att öka våra kostnader för insamling av papper med miljarder, säger Kai-Yee Thim.

Hon menar att det för pappersinsamlingens del blir en ökad kostnad utan någon trolig ökning av insamlingsgraden, som alltså för tidningspapper redan ligger över 90 procent, uppåt 95 procent.

– Eftersom vi har så hög insamlingsgrad innebär det att vi också har en hög grad av insamlat papper i vår pappersproduktion. En ökad kostnad i miljarderklass kommer att slå mot företagen som har returpapper som råvara och i slutänden mot konsumenten, säger Kai-Yee Thim.

Från Skogsindustriernas sida arbetar man nu hårt för att försöka få till en lösning som gör att man kan undvika ökade kostnader.

Kai-Yee Thim återkommer ofta i vårt samtal till huvudfrågan, nämligen att samhället vill komma bort från beroendet av oljan och då måste också plasten ersättas så mycket som möjligt men också att återvinningen och återanvändningen av plast måstes öka.

– Den bostadsnära insamlingen av hushållssopor är uppenbarligen en åtgärd för att öka insamlingen av plast men det är orimligt och fel att på det sättet i stället fördyra en kostnadseffektiv pappersinsamling, säger hon.

 

 

 

Publicerad: Uppdaterad:
Göran Nyberg,
Nyhetsarkiv