I våras presenterade den internationella kunskapsplattformen IPBES sin första globala rapport om biologisk mångfald. Där konstaterades bland annat att ungefär en miljon arter hotas av utrotning på grund av mänsklighetens samlade aktiviteter runt om i världen, och att utrotningstakten idag är tio till hundra gånger högre än genomsnittet de senaste tio miljoner åren.
– De största direkta drivkrafterna till förändringen i naturen ur ett globalt perspektiv har varit förändringar i markanvändning och nyttjande av haven, direkt exploatering av växter och djur, klimatförändringar, föroreningar och spridning av invasiva arter. De här fem direkta drivkrafterna är resultatet av ett antal indirekta drivkrafter, som i sin tur orsakas av våra värderingar och beteenden som produktions- och konsumtionsmönster, trender och dynamik vad gäller befolkningsutvecklingen, handel, tekniska innovationer och styrning av samhället på allt från lokal till global nivå, står det i rapporten om biologisk mångfald.
En av nyckelpersonerna i arbetet med IPBES rapporter är svensken Marie Stenseke som är uppvuxen på en mjölkgård utanför Vårgårda. Hon är tillsammans med sydafrikanen Luthando Dziba ordförande för den multidisciplinära expertpanelen som ansvarar för det vetenskapliga arbetet inom IPBES. När Västsverige träffar Marie på hennes kontor på Handelshögskolan i Göteborg frågar vi hur hon lyckats få en sådan topposition inom det internationella miljöarbetet.
– Man hamnar ju där man hamnar och det är tillfälligheter som avgör. Ibland tänker jag mig själv som skridskoåkaren Steven Bradbury som vann det där guldet på vinter-OS 2002, där alla andra föll framför, haha.
Så du är ganska stabil?
– Nej, det vet jag inte. Jag bara känner att, oj då, det här såg jag inte komma. Men jag har inget emot att ge mig in på sånt som jag inte vet om jag klarar av, men som låter kul att ta mig an.
– Vi behöver få igång en diskussion om vad det är som är ett gott liv, säger Marie Stenseke. Foto: David Nyberg
Utöver arbetet inom IPBES är Marie även prorektor på Handelshögskolan och professor i kulturgeografi. Hennes avhandling hette Bonden och landskapet och pryddes av hennes far på framsidan.
Vad kom du fram till i avhandlingen?
– Jag kom fram till att man behöver se helheten. Man ska inte utgå ifrån att lantbrukare inte har något miljöintresse, men man måste prata deras språk, för att hitta sätt att jobba ihop med detta. Det här var drygt tjugo år sedan nu, men jag har fortfarande med mig mycket av det jag lärde mig då. Att man måste förstå sammanhangen där miljöerna finns där man ska hitta lösningar.
Vad innebär din roll som ordförande för den multidisciplinära expertgruppen inom IPBES?
– IPBES har ju tagit mycket av sin struktur från IPCC, klimatpanelen. Det finns ett plenum med delegationer från de olika staterna som ingår, som kallas medlemmar, nu har vi 132 stycken, som möts cirka en gång om året och som är det beslutande organet, som riksdagen ungefär. Då är det mellan sju och åtta hundra som träffas, det var det som var i Paris i våras där rapporten om biologisk mångfald presenterades, ett sådant möte.
Det totala antalet snöleoparder i världen har minskat till några få tusen individer. Snöleoparden jagas bland annat på grund av sin vackra päls. Foto: David Nyberg
– Sedan finns det en organisation som förverkligar det som plenum beslutar om. I ledningen för detta finns en vetenskaplig styrgrupp, den multidisciplinära expertpanelen. Så där är vi en grupp om 25 personer där vi är fem från varje FN-område. Fast det är inte så att jag representerar Sverige eller ens Europa eller västländerna, utan vi är alla valda i kapacitet av vår egen expertis, och den gruppen leder jag sedan 2015. De första åren tillsammans med Sebsebe Demissew från Etiopien, och nu med Luthando Dziba från Sydafrika.
Marie förklarar att man väljs på tre år och att man kan bli omvald en gång så att man som längst får lov att sitta där i sex år. Marie är alltså inne på sin andra och sista period nu.
Känns det tråkigt att du inte kommer kunna sitta kvar längre än så?
– Alltså, det har tagit en väldigt stor del av mitt liv. På sätt och vis kommer det säkert vara ångestfyllt att lämna, men å andra sidan blir det lite som att man får sitt liv tillbaka. Men det har varit och är fortfarande spännande och fantastiskt att få vara med så centralt i händelsernas centrum. Särskilt nu när det blev sånt genomslag med den här globala rapporten om biologisk mångfald.
En huvuduppgift för den multidisciplinära expertgruppen är att utse de experter som arbetar med att ta fram IPBES olika rapporter. Hittills har de tagit fram åtta rapporter, varav den första var rapporten om pollination, pollinatörer och matproduktion som presenterades 2015, och den senaste och den hittills största var den globala rapporten om biologisk mångfald som presenterades för ett halvår sedan.
Det finns endast ungefär 500 individer av orusthönan och den räknas som hotad. Foto: David Nyberg
Det står i rapporten att naturen kan bevaras, återställas och användas på ett hållbart sätt, men endast om det mycket snart sker en genomgripande samhällsförändring. En grundläggande omorganisation av hela det globala samhällssystemet inklusive tekniska, ekonomiska och sociala faktorer som paradigm, mål och normer. Det här låter som en väldigt stor utmaning. Är det realistiskt att tro att det är möjligt att genomföra?
– Det är en högst relevant fråga och det finns inte EN lösning, utan det handlar om många olika saker. I grund och botten hänger det mycket på våra attityder, inte minst i demokratier där det är den genomsnittlige väljarens intressen eller önskan eller förståelse som styr.
– Vi behöver få igång en diskussion om vad det är som är ett gott liv, och öka medvetenheten om våra normer och värderingar som styr vad vi gör. Vi behöver också öka kunskapen bland allmänheten om vilka delar i sättet som vi lever på idag som är problematiska och vad som är hållbart. Och det verkar väl inte omöjligt, om man ser vad Greta Thunberg har lyckats med, säger Marie.
– Sen krävs det modiga politiker också, för vi måste våga se över våra styrmedel, vad gäller resande, markanvändning och handel, och uppmuntra och stimulera samtal om vad som är ett gott liv.
Den asiatiska vildhunden klassas som starkt hotad. Foto: David Nyberg
– Det som kan göra en bekymrad är ju bland annat ledarskapet som det ser ut i världen just nu i länder som Kina, Ryssland, USA och Brasilien. Samtidigt som EU är ju faktiskt hoppet här då.
Marie förklarar att IPBES arbetar på flera olika fronter men att deras största bidrag i arbetet med att få till den här förändringen ändå är själva rapporterna. Alltså att sammanställa det aktuella forskningsläget och på ett strukturerat och pedagogiskt sätt presentera hur verkligheten ser ut idag, hur det kan bli i framtiden enligt olika scenarier, och vad som kan göras för att styra utvecklingen i önskvärd riktning.
Rapporterna blir på så sätt både vetenskapligt baserade påminnelser om hur allvarligt läget är, och praktiska verktyg för regeringar, företag och andra organisationer och institutioner runt om i världen.
– Dessutom är det så att samtidigt som plenum tog den här rapporten i våras, så beslutade de också att påbörja ett inledande arbete med ett antal nya rapporter. Varav en handlar just om vilka faktorer som är avgörande för att få till stånd den här genomgripande samhällsförändringen som krävs för att vända utvecklingen.
Den vita storken var nära att utrotas men är nu sakta på väg tillbaka bland annat tack vare nyskapande av våtmarker. Foto: David Nyberg
– Än så länge finns bara en kort text, men idén är bland annat att titta på vad vi kan lära oss från tidigare förändringsprocesser som spelar in på det här. Vårt huvudfokus är ju på biologisk mångfald, men samma sak gäller för i princip hela Agenda 2030, att det behövs en genomgripande samhällsförändring. Och det är det vi har som utgångspunkt i allt vårt arbete också. Hur vi kan göra det här utan att det sker på bekostnad av de andra målen.
Men det är inte säkert att den här rapporten kommer bli av alltså?
– Det var väldigt starkt att vi måste ta det här nu, när vi pekar i den senaste rapporten på att den här samhällsförändringen behövs. Så jag har svårt att tänka mig att plenum inte kommer att stödja den.
