Vi har äntligen fått något som kan liknas vid vinter med minusgrader dygnet runt, ett väderläge som hör årstiden till. Som vanligt kan man förvänta sig en viss typ av fågelarter för att vi befinner oss under vinterhalvåret. Snösparven är en gäst som trivs när det är kallt vilket man hör på namnet. Den häckar i fjälltrakterna och kring Norges nordligaste kuster.
Häckningen sker på mycket hög höjd på kalfjället, gärna så högt upp att det ligger snö året runt. Nu under vintern flyttar en del av populationen söderut till södra Sverige och området kring Nordsjön. Snösparvarna drar runt i mindre flockar under en period innan det blir dags för snösparvarna att flyga norrut igen mot den stundande häckningen på kalfjället. Även om det kan kännas dystert och tyst bland våra fåglar under januari och februari så finns det guldkorn som väntar på att upptäckas. Observationer av snösparv görs oftast i kustbandet som till exempel på Ramsvikslandet i Bohuslän.
Utseendet på snösparven varierar relativt kraftigt beroende på kön, ålder och årstid men det finns varianter av en mestadels vit fågel. Det är inte svårt att förstå varifrån namnet kommer och ser man en snösparv på barmark så uppfattar man den som en liten snöfläck. Snösparven är en kompakt sparv med relativt långa vingar, vingspannet mäter 32-38 centimeter. Som referens kan man nämna vår vanliga gråsparv som har ett vingspann på 21-26 centimeter. Snölärka, fjällsparv, snöfugl eller ovädersfågel är flera olika lokala namn på snösparven, på lulesamiska kallas den för tjåhkkåtsitsásj som kort och gott betyder fjälltoppsfågel.
Det är alltid lika fascinerande hur artnamnen eller lokalnamnen har kommit till och det återspeglar alltid något hos fågeln. Ofta härrör namnet från utseendet på fågeln men det kan även handla om levnadsmiljön eller en kombination av utseende och biotopval. Beståndet i Skandinavien är enligt Artdatabanken livskraftigt men man ser ändå att beståndet minskar över tid.
Snösparvens bo placeras skyddat i skrevor, stenröse eller liknande och som många andra fågelarter fodras boet med mjukt värmande material. Det brukar vara mossa, lavar, fjädrar men även renhår vilket säger en del om deras levnadsmiljö. Fascinerande att vi under en period kan få stifta bekantskap med renarnas granne på vår hemmaplan. Det gäller att ge sig ut och njuta av naturen och alla naturupplevelser som väntar. Bilden på snösparvarna är tagen på Ramsvikslandet, Sotenäs.
Tack för att du stöttar oberoende lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!
