Naturvårdsverket köpte Torps kraftverk för 11,5 miljoner kronor hösten 2021 av den tidigare ägaren Göteborgs stift eftersom stiftet var helt ointresserade av att genomföra en utrivning av kraftverket.
Läs mer: Torps kraftverk allt närmare utrivning
I början av 2022 skickade Naturvårdsverket, tillsammans med Lysekils kommunala energi- och VA-bolag Leva i Lysekil, in en omprövningsansökan för moderna miljövillkor till Mark- och miljödomstolen, innehållande bland annat ansökan om att få riva ut kraftverket.
Örekilsälven är först ut i den nationella planen för omprövning av miljövillkoren för Sveriges runt 2 000 vattenkraftverk. Arbetet ska resultera i att alla Sveriges vattenkraftverk om 20 år har moderna miljövillkor som bättre stämmer överens med dagens strängare miljölagstiftning.
Läs mer: Vattenkraften miljöanpassas
I ansökan om rivning av Torps kraftverk och tillhörande fördämning ingick också ansökan om att bygga en helt ny ersättningsdamm utan kraftverk 200 meter uppströms befintligt kraftverk och damm.
Syftet med utrivningen av kraftverket är att man vill underlätta för framför allt lax, öring och ål att röra sig upp- och nedströms längs Örekilsälven.
Laxtrappan som finns vid det befintliga kraftverket idag fungerar nämligen inte optimalt för laxen och den fungerar ännu sämre för andra fiskar.
Läs mer: Höga ambitioner vid Torps kraftverk
Anledningen till att man inte nöjer sig med att bara riva den befintliga kraftverksdammen utan att man också vill bygga upp en helt ny damm är att Kärnsjön är dricksvattentäkt för Lysekil och indirekt även för Munkedal som tar dricksvatten från en grundvattentäkt under sjön.
Om man skulle riva ut dammen utan att först ha byggt en ny damm uppströms skulle sjön sänkas och förutsättningarna för Kärnsjön att fungera som dricksvattentäkt försämras.
Den nya regleringsdammen är tänkt att ligga ungefär 200 meter uppströms den befintliga kraftverksdammen. Foto: David Nyberg
Mark- och miljödomstolen meddelade i juli 2022 att de avvisar den delen av ansökan som rör byggnation och drift av den nya regleringsdammen vid Kärnsjöns utlopp.
Naturvårdsverkets juridiska ombud advokaten Agnes Larfeldt förklarar att de valde att inkomma med en och samma ansökan för utrivning av befintlig anläggning och bygge av den nya dammen inom ramen för så kallad omprövning.
På så sätt hoppades de att de skulle kunna genomföra en snabbare domstolsprövning samt kunna få ekonomiskt stöd för både utrivningen av kraftverket och bygget av den nya dammen av Vattenkraftens miljöfond som skapats just för att stötta kraftverksägare ekonomiskt i omprövning av miljövillkor.
Men mark- och miljödomstolen anser inte att ansökan om bygget av ny regleringsdamm vid Kärnsjön kan göras som en omprövning.
Domstolen menar att eftersom det handlar om en helt ny damm på en helt ny plats så går det inte att ta det som en omprövning, eftersom omprövning betyder att man omprövar ett befintligt tillstånd för en redan existerande anläggning.
Naturvårdsverket valde att överklaga Mark- och miljödomstolens beslut till Mark- och miljööverdomstolen.
– Vi tyckte att vi borde kunna ta det här som en omprövning, så att vi kan börja bygga så snart som möjligt. Vi tänkte att eftersom alla parter är överens så borde vi kunna hantera det på det här viset, säger Agnes Larfeldt.
Mark- och miljööverdomstolen meddelade i slutet av oktober 2022 att Naturvårdsverket inte får prövningstillstånd i den högre instansen.
– Då valde vi att inte överklaga det till Högsta domstolen. För vi tyckte att det är slöseri med tid och resurser. Utan att det är bättre att vi tar tag i det här nu och lämnar in en ny ansökan för att komma i gång.
Agnes Larfeldt, Agnes advokater. Foto: Hedvig Alvén
Agnes Larfeldt meddelar att de har för avsikt att inkomma med en tillståndsansökan gällande bygget av ny damm 200 meter uppströms kraftverket i april 2023.
Ansökan som Naturvårdsverket, tillsammans med Leva i Lysekil, ska lämna in i den delen som avser byggnation och drift av ny regleringsdamm är en så kallad tillståndsansökan i stället för omprövning.
Daniel Johansson är funktionschef på enheten för prövning och tillsyn av vattenverksamheter på länsstyrelsen i Västra Götaland. Han förklarar att en tillståndsansökan är en mer omfattande ansökan jämfört med en omprövningsansökan.
– Skillnaden är bland annat att man måste göra ett samråd enligt en viss procedur för att ge alla som företräder allmänna och enskilda intressen möjligheten att komma till tals, säger Daniel Johansson.
Samrådet är en del i den miljökonsekvensbeskrivning som ska bifogas ansökan och som måste vara betydligt större jämfört med vad som krävs i en omprövning.
– När det gäller Torps kraftverk är ju en knäckfråga hur miljön i Natura 2 000-området kommer att påverkas. Örekilsälvens dalgång och vattendrag där omfattas av Natura 2 000 vilket är ett tämligen strikt regelverk som baseras på Art- och habitatdirektivet.
Daniel Johansson förklarar att Naturvårdsverket i sin tillståndsansökan måste beskriva hur livsmiljöer och arter i Natura 2 000-området kommer påverkas av den nya dammen.
– Dels i själva genomförandeskedet, dels i driftskedet. Det vill säga, det är ett projekt i sig att bygga dammen, och sedan ska den naturligtvis drivas när den är klar, genom vattenreglering och olika funktioner för fiskvandring.
Sammantaget menar Daniel Johansson att det faktum att Mark- och miljödomstolen avvisade omprövningsansökan och att det därmed i stället krävs en helt ny tillståndsansökan för nya dammen inte bara innebär att arbetet drar ut på tiden. Arbetet med samråd och att ta fram resten av miljökonsekvensbeskrivningen innebär också ytterligare kostnader på sannolikt flera hundra tusen kronor.
Daniel Johansson, Länsstyrelsen. Foto: David Nyberg
Regeringens besked i december att omprövningarna av Sveriges vattenkraftverk ska pausas i ett år för att säkerställa att inte alltför mycket elproduktion går förlorad som en följd av processen ser inte ut att påverka den planerade utrivningen av just Torps kraftverk.
Som det ser ut nu är det nämligen bara de vattenkraftverk som ännu inte påbörjat den juridiska processen mot nya miljövillkor som berörs av pausen.
– Så som jag har uppfattat det så påverkar det inte oss som redan är i loopen så att säga, säger Anders Bussqvist, handläggare på Naturvårdsverket med ansvar för det pågående projektet med Torps kraftverk.
Läs mer: Regeringen pausar omprövningen av vattenkraftens miljövillkor
Naturvårdsverkets bedömning är att nyttan med utrivningen av Torps kraftverk för laxen och annan vandrande fisk fortfarande väger tyngre än skadan som den förlorade elproduktionen innebär för samhället.
– Det budet jag som driver det här har fått är att det inte blir några förändringar i dagsläget utan att vi tuffar på med det här, säger Anders Bussqvist.
Årsproduktionen av el vid Torps kraftverk är i dagsläget runt 2,5 gigawattimmar årligen. Som jämförelse producerar vart och ett av de två vattenkraftverken Stigen västra och Stigen östra i Färgelanda kommun varje år runt 0,2 gigawattimmar el. Det nya moderna vattenkraftverket vid Munkedals pappersbruk producerar runt 24 gigawattimmar el årligen.
Torps kraftverk är en så kallad klass 3-anläggning, vilket innebär att kraftverket har en relativt liten elproduktion i förhållande till den totala vattenkraftselproduktionen i Sverige.
Den nya regleringsdammen som ska ersätta den befintliga kraftverksdammen vid Torp är tänkt att byggas för att hålla vattennivåerna i Kärnsjön på ungefär samma nivåer som den befintliga dammen gör.
Anders Bussqvist, Naturvårdsverket. Foto: Naturvårdsverket
Största skillnaden, förutom att tanken är att den ska ligga 200 meter uppströms den befintliga dammen, blir att fördämningen ska byggas diagonalt över Örekilsälven i stället för kortaste vägen rakt över. Västra sida av fördämningen ska börja betydligt längre uppströms jämfört med östra sidan av fördämningen som är tänkt att nå stranden längre nedströms.
Genom att riva ut den befintliga kraftverksdammen och återskapa en fiskvänlig strömfåra och fors underlättar man för laxen att ta sig förbi platsen där kraftverket står idag.
På liknande sätt vill Naturvårdsverket bygga en fiskväg på den västra sidan av den nya dammen som blir mer naturlik jämfört med laxtrappan i betong som finns vid den befintliga kraftverksdammen idag. Den här typen av fiskväg som på sätt och vis går genom dammen kallas för inlöp.
– Här är det ju sten som vi fyller upp med på botten. Det blir en slags förlängd strömsträcka. Allra längst upp blir det kanske en liten teknisk del, men det här blir en betydligt bättre och inte alls lika brant lösning, säger Petter Norén, Naturvårdsverkets tekniska konsult för projektet med miljöanpassningen vid Torps kraftverk.
En viktig poäng med den diagonala designen av dammen är att man vid högflöden kommer kunna öppna dammluckorna som är placerade i den östra delen av dammen längst nedströms utan att det forsande vattnet riskerar att spola bort det man byggt upp i fiskvägen på den västra sidan av älven alldeles intill dammen.
– Om luckorna skulle sitta där uppe och vi öppnade dem skulle det spola bort allt vi byggt upp på den västra sidan, där vi vill att fisken ska vandra upp, säger Petter Norén.
Han förklarar att den här typen av damm med så kallat inlöp är en ganska komplicerad lösning, men att det inte är något helt nytt som aldrig gjorts tidigare.
– Inlöp finns ju på flera ställen. Det finns bland annat inne i Göteborg, där vi har byggt en vid Gårda dämme som fungerar på liknande sätt, säger Petter Norén på Norconsult.
Petter Norén, Norconsult. Foto: Norconsult
Utöver att fler fiskar lättare kommer kunna vandra förbi den nya dammen är en annan stor förändring att det enligt de föreslagna miljövillkoren blir betydligt jämnare övergångar mellan stor och liten tappning av vatten genom dammen.
Hur mycket vatten som ska släppas genom dammluckorna regleras enligt en så kallad tappningsställare som anger hur mycket vatten som ska tappas från sjön beroende på nivån på sjön och tidpunkten på året.
– Som det har varit nu har du kunnat gå direkt från sex kubik till en kubik enligt tappningsställaren, säger Petter Norén.
– Örekilsälvens nivåer sjunker ganska fort när tillflödena minskar, och då kan fisk bli liggande i pölar eller i värsta fall på land. Så det har man velat undvika med nya tappningsställaren, genom att det blir en mjukare övergång mellan varje flöde.
Lägsta mängden vatten som måste släppas genom dammen vid låga vattennivåer i sjön är enligt den befintliga tappningsställaren en kubikmeter vatten per sekund.
Syftet med det är att det alltid ska finnas vatten i Örekilsälven nedströms Torps kraftverk till fisk och andra djur och växter även under torra perioder.
Det här innebär att det släpptes ut en kubik vatten i sekunden även under den torra sommaren 2018 då det var vattenbrist och bevattningsförbud i Lysekil som tar sitt vatten från just Kärnsjön.
Även under sommaren 2022 då det var bevattningsförbud i Munkedal som tar sitt vatten från grundvattentäkten under Kärnsjön släpptes hela tiden minst en kubikmeter i sekunden ut från Kärnsjön till Örekilsälven.
Bortsett från att övergångarna mellan olika tappningsnivåer blir betydligt jämnare i nya tappningsställaren blir det enligt Petter Norén inga större förändringar från dagens tappningsplan.
Torps kraftverk vid Kärnsjöns utlopp i Munkedals kommun producerar runt 2,5 gigawattimmar el årligen. Foto: David Nyberg
Minimitappningen på en kubikmeter vatten per sekund kommer vara kvar. Likaså den så kallade sänkningsgränsen på 47,15 meter över havet. Sänkningsgränsen anger vid vilken vattennivå på sjön som kravet på tappning upphör helt och hållet.
Petter Norén berättar att i alla fall under det senaste halvseklet, som är så långt tillbaka i tiden som han har tittat på, så har nivån i Kärnsjön aldrig sjunkit så lågt som till 47,15.
Hur såg det ut 2018?
– Då var det lågt. Då var man nere på 47,6. Och 1974 var man nere på 47,2 så man har varit bra nära. Men under de här åren som vi har historik för, från 1973 och framåt, så har man inte varit nere på sänkningsgränsen.
Har ni funderat på att höja sänkningsgränsen för att bättre säkra dricksvattenförsörjningen under torrperioder?
– Vi har gjort bedömningen att den här nivån på sänkningsgräns ska räcka. Och då vill man säkerställa att även Örekilsälven får vatten ner till den här nivån, säger Petter Norén.
Samhällsbyggnadschefen i Munkedals kommun, Peter Karlsson, berättar att Munkedal ser positivt på Naturvårdsverkets planer på att riva ut Torps kraftverk och ersätta det med en ny mer miljöanpassad damm.
Peter Karlsson, Munkedals kommun. Foto: Erland Pålsson/Munkedals kommun
– Vi sitter på en fantastisk möjlighet här med Örekilsälven som är utpekad som ett av de viktigaste habitaten för atlantlaxen. Och hela den här planen går ju egentligen ut på att öka vandringsmöjligheterna för lax, ål och andra fiskar, säger Peter Karlsson.
– Vi ser positivt på det här eftersom det ökar naturvärdena. Det bidrar till vår besöksnäring och till den upplevelsenäring som finns i Munkedal och som är ett av de uttalade målen för kommunen.
Munkedals kommun har enligt Peter Karlsson inte några planer på att ta vara på det här tillfället för att ytterligare säkra upp vattentillgången för berörda vattenkonsumenter genom att exempelvis kräva förändringar i tappningsplanen så att mindre vatten behöver släppas ut i Örekilsälven under torra perioder med låga vattennivåer i Kärnsjön.
– Vad jag känner till så har vi inte lagt in några andra synpunkter utöver att gällande vattendom ska innehållas, säger Peter Karlsson.
Inte heller den förlorade elproduktionen som rivningen av Torps kraftverk kommer innebära ser Munkedals kommun som skäl nog att motsätta sig Naturvårdsverkets rivningsplaner.
– Nej det gör vi inte. Men däremot ser vi positivt på de miljövårdande insatserna som det här ändå innebär, säger Peter Karlsson.
