På grund av de geografiska förutsättningarna skulle det bli komplicerat och dyrt att bygga effektiva vandringsvägar för fisk och ål förbi Torps kraftverk. En bättre lösning är att riva anläggningen anser länsstyrelsen och Naturvårdsverket. Foto: David Nyberg

Torps kraftverk allt närmare utrivning

2022-01-13 För 11,5 miljoner kronor har Naturvårdsverket köpt Torps kraftverk vid Kärnsjöns utlopp strax norr om Munkedal av Svenska kyrkan. Anledningen är att man vill riva ut den befintliga dammen och kraftverket. Myndigheten har dessutom tecknat avtal med Munkedals skog om rätten att få bygga en ny mer miljöanpassad damm på deras mark 200 meter uppströms den nuvarande anläggningen.

Ulrika Wahlström på Naturvårdsverket berättar att de haft diskussioner under flera år om olika alternativ för att på bästa sätt skydda de höga naturvärdena längs Örekilsälven vid Torps kraftverk.

– En möjlighet som vi tittade på var att bygga en ny bättre fiskväg runt den befintliga dammen och kraftverket som då hade kunnat fortsätta drivas vidare. Men vi kom fram till att ett bättre alternativ var att riva ut kraftverket helt, så det är vad vi planerar att göra, säger Ulrika och tillägger:

– Självklart behöver vi tillstånd för detta, så det är vad vi kommer ansöka om i domstol.

Torps kraftverk är en av de första anläggningarna att miljöprövas i den nationella planen för omprövning av vattenkraften som ska se till att alla Sveriges drygt 2 000 vattenkraftverk har så kallade moderna miljövillkor senast år 2040. Miljöansökan för Torps kraftverk ska enligt planen vara inskickad till Mark- och miljödomstolen senast den 1 februari i år.

Ulrika Wahlström, Naturvårdsverket.

Ett numera bortröjt hinder på vägen mot utrivning av Torps kraftverk var att den tidigare ägaren Göteborgs stift inom Svenska kyrkan var helt emot en sådan lösning. Naturvårdsverket köpte därför Torps kraftverk i höstas av Göteborgs stift för 11,5 miljoner kronor.

Per-Erik Hallin på Göteborgs stift berättar att stiftet hela tiden fram till dess hade varit inställda på och förberett sig på att arbeta för en miljöanpassning av kraftverket som skulle innebära att kraftverket kunde vara kvar.

– Men till sist så kände vi att vi fick så pass tydliga indikationer från deras sida om att de skulle komma att kräva rätt stora insatser, så vi bedömde att det var lite svårt att komma fram på något annat sätt än att sälja anläggningen, säger Per-Erik.

Han förklarar att kostnaden för alla miljöanpassningsåtgärder tillsammans med eventuella krav på att släppa förbi mer vatten vid sidan av kraftverket riskerade att helt radera ut lönsamheten från elproduktionen.

Skälet till att Göteborgs stift köpte Torps kraftverk en gång i tiden var just att de ville ha ett fjärde ben att stå på med inkomster från försäljning av förnyelsebar el. Om alla åtgärder nu riskerade att ta bort lönsamheten fanns det inte längre någon anledning för dem att ha kvar anläggningen.

– Dessutom kände vi inte riktigt att vi var beredda att satsa all den tiden och pengarna som tillståndsprocessen skulle innebära för en som vi kände det relativt osäker utgång, säger Per-Erik.

Placeringen av Torps kraftverk är vald med omsorg för maximal elproduktion. Fallhöjden är 7-8 meter. Foto: David Nyberg

När det gäller fastighetsaffärer med naturvårdande syfte är Naturvårdsverket för det mesta den statliga myndighet som står för själva köpet och förvaltningen. Medan länsstyrelsen ofta har en samordnande roll mellan olika aktörer och även är den myndighet som har detaljkunskapen om de lokala naturvärdena.

Länsstyrelsens Daniel Johansson på enheten för vatten- och fiskprojekt är en av de som under de senaste åren varit mest involverade i arbetet med naturmiljöåtgärder längs Örekilsälven. Han förklarar att den befintliga kraftverksdammen vid Torp är ett stort vandringshinder för bland annat lax, öring och ål och att huvudsyftet med utrivningen av dammen är att förbättra förutsättningarna för dessa.

En försvårande omständighet är att utrivningen inte får leda till att vattennivån i Kärnsjön som ligger uppströms Torps kraftverk sänks.

– Lysekils kommun har en vattendom som ger dem rätt att avleda 350 liter vatten per sekund från Kärnsjön till deras vattenverk och vidare ut som dricksvatten till kommunens invånare. För att det vattenuttaget ska vara möjligt även i framtiden är det superviktigt att vattennivån i Kärnsjön ligger kvar på samma nivå som idag, säger Daniel.

Han berättar att lösningen är att bygga en ny damm 200 meter längre uppströms innan den befintliga dammen rivs och att Naturvårdsverket under hösten har upprättat avtal med markägaren Munkedals skog om rätten att bygga den nya dammen på avsett plats.

– I ansökan som Naturvårdsverket ska lämna in till Mark- och miljödomstolen 1 februari kommer de alltså ansöka dels om total utrivning av befintlig anläggning, dels om tillstånd för en ny miljöanpassad regleringsdamm.

Daniel förklarar att fallhöjden vid den befintliga kraftverksdammen är 7-8 meter och byggd vid ett naturligt vattenfall eller fors med berg på båda sidor av dammen. Vilket är helt rätt tänkt om man vill producera så mycket el som möjligt. Men det gör det samtidigt svårt att skapa välfungerande vandringsvägar för vattenlevande djur förbi anläggningen. För ålen är det idag omöjligt att ta sig förbi dammen och för laxen är det svårt.

– Den laxtrappa som finns där idag är väldigt besvärlig för fisken att passera. Och när det gäller nedströmsvandringen kan de i värsta fall behöva passera kraftverkets turbiner vilket innebär stor risk för fisken att skadas eller till och med dödas.

Daniel Johansson, länsstyrelsen i Västra Götalands län. Foto: David Nyberg

Vid miljöanpassning av andra kraftverk där man velat förbättra vandringsmöjligheterna för fisk har man ofta anlagt så kallade omlöp i form av en naturliknande bäck runt kraftverket.

På grund av den höga fallhöjden vid Torps kraftverk skulle det krävas en väldigt lång bäck vilket skulle bli oerhört dyrt och komplicerat i och med den branta terrängen på båda sidor av vattendraget nedströms kraftverket.

– I och med att man tänker avveckla kraftverket har man inte längre behov av en så stor fallhöjd som möjligt och kan istället bygga den nya dammen på en annan plats längre uppströms där fallhöjden blir betydligt lägre, säger Daniel.

Den nya dammen behöver därför inte vara lika hög vilket gör att den blir lättare att bygga förbi med effektiva fiskvägar.

– Jämfört med dagens damm kommer den dessutom ha en helt annan form som gör att vatten och fisk kan ta sig förbi på ett mycket smartare sätt, säger Daniel.

– Istället för att byggas kortaste vägen tvärs över vattendraget kommer dammen byggas diagonalt över vattendraget. Vilket gör att dammens utformning raderar ut den fallskillnad som finns på platsen så att fisken kan simma rakt igenom dammen på ett helt naturligt sätt.

Daniel förklarar att tekniken för den här typen av vandringsväg som går genom dammen kallas för inlöp, till skillnad från omlöp som alltså går runt dammen.

– Man skulle nästan kunna likna inlöpet vid en ramp som går genom dammen som smetar ut fallhöjden på en ganska lång sträcka och gör att fisken kan simma rakt igenom.

En av skillnaderna mellan den här lösningen och ett omlöp runt kraftverket är att fiskvägen blir belägen i det naturliga vattendraget och att den kan svälja väldigt mycket mer vatten.

– Särskilt på sådana här platser där det finns storvuxna laxar som är präglade på att vandra på höga flöden är det här en väldigt stor fördel, säger Daniel.

Det finns långt gångna planer på att bilda naturreservat av Örekilsälven nedströms Torps kraftverk hela vägen ner till älvmynningen i Saltkällefjorden vid Munkedals hamn. Området är också sedan tidigare klassat som Natura 2000-område på grund av de höga och karakteristiska naturvärdena.

Den nya regleringsdammen är tänkt att ligga 200 meter uppströms den befintliga kraftverksdammen. Där blir fallhöjden lägre och möjligheterna större att bygga effektiva vandringsvägar genom dammanläggningen. Foto: David Nyberg

– Laxen är en utpekad målart i bevarandeplanen och har ett särskilt stort bevarandevärde. Örekilsälven är, tillsammans med Ätran, ett av de absolut viktigaste vattendragen vi har för atlantlax i Sverige, säger Daniel.

Han berättar att laxen i Örekilsälven är en så kallad ursprunglig stam som är genetiskt genuin specifikt för Örekilsälven och inte finns någon annanstans.

Efter att den unga atlantlaxen lämnat sin hemälv på Västkusten, tagit sig långt ut i Atlanten och vuxit till sig och blivit stor återvänder den nämligen så småningom till exakt samma vattendrag som den vuxit upp i för att reproducera sig.

– De kan inte reproducera sig ute i havet och andra vattendrag är inte heller något alternativ, för de är totalt inpräglade på att återvända till just Örekilsälven, säger Daniel.

– Det finns ett stort antal åar och vattendrag som mynnar ut på svenska Västkusten. Men efter decennier av diverse miljöpåverkan, fiske och genetisk blandning av stammar som en följd av kompensationsutsättningar finns det bara några få ursprungliga stammar kvar av atlantlax i Sverige och laxen i Örekilsälven en av dessa.

Utöver att gynna laxen kommer utrivning av Torpdammen och byggnation av en ny bättre damm enligt Daniel också göra stor nytta för många andra arter inklusive havsöringen och ålen som är två andra vandrande arter i Örekilsälven med stort bevarandevärde.

– I ansökan om nya miljövillkor kommer det ingå en plan för hur den nya dammen ska byggas så att alla fiskar och ålar som vill vandra förbi dammen ska kunna göra det utan att skadas eller fördröjas.

Ungefär hur mycket kan man tänka sig att de här åtgärderna med att riva den befintliga dammen och bygga en ny kan komma att kosta?

– Naturligtvis är det supersvårt att säga så här tidigt i processen. Det man kan göra är att titta på schablonberäkningar baserat på vad andra projekt av liknande karaktär har kostat, och då hamnar man väl kanske någonstans mellan tio och tjugo miljoner.

Men innan det praktiska arbetet kan starta på platsen behövs alltså nya miljövillkor. När Naturvårdsverket har skickat in sin ansökan om nya villkor till Mark- och miljööverdomstolen den 1 februari startar domstolsprocessen som Daniel uppskattar kan ta ungefär ett år om ingen överklagar domen.

Laxtrappan som finns vid Torps kraftverk idag är besvärlig för fisken att passera, menar Daniel Johansson på länsstyrelsen. Foto: David Nyberg

– Jag kan tänka mig att domstolens vattendom sedan vinner laga kraft någon gång under 2023. När så har skett kan arbetena påbörjas med att handla upp entreprenörer, byggare och all expertis som krävs för att genomföra ett så här avancerat byggprojekt, säger Daniel.

Hur stor skulle du säga att sannolikheten är att Mark- och miljödomstolen tycker att de här planerna låter som en vettig idé och att de godkänner Naturvårdsverkets förslag på nya miljövillkor?

– Jag tror att det är väldigt stor sannolikhet. Det här är ett projekt som har värkt fram under många års tid och vi har haft en nära dialog med alla berörda parter. Sammantaget är de allra flesta mycket positiva till det här projektet.

Har ni haft diskussioner även med Svenska kraftnät om deras syn på en nedläggning av Torps kraftverk?

– Både Svenska kraftnät och Energimyndigheten har varit med i samverkansprocessen. De har inte uttryckt några speciella synpunkter om det.

Med tanke på att vattenkraft inte är riktigt lika väderberoende som vind- och solkraft som byggs ut allt mer idag kan man ju tänka sig att de skulle kunna vara intresserade av att behålla vattenkraft för att balansera kraftproduktionen?

– De har bara uttryckt övergripande synpunkter angående småskalig vattenkraft. Som att den småskaliga vattenkraften har en viss samhällsnytta på så sätt att många bäckar små tillsammans kan bidra till exempel under höglastperioder på vintern när vi ofta har höga flöden här i regniga Västsverige och elbehovet är som störst.

Daniel nämner också att vissa småskaliga vattenkraftverk kan utgöra en del i så kallad ödrift. Vilket innebär att små kraftverk kan användas för att upprätthålla spänningen i lokala nät om vi råkar ut för någon händelse som gör att de stora kraftverken lägger ner eller om till exempel någon främmande makt bombar sönder en huvudledning i elnätet.

– Men det har inte framkommit hittills att just Torps kraftverk skulle ha någon av de här egenskaperna i form av särskilda samhällsnyttor. Utan det är ett litet kraftverk som inte har någon reglerförmåga. Man får inte reglera sjön för kraftverksändamålet utan enbart för att hushålla med vattnet till Lysekils kommun. Energiintresset är underordnat vattenförsörjningsintresset.

Publicerad: Uppdaterad:
David Nyberg,
Nyhetsarkiv