Nu ska Lia gård växa

Nu är årets sista påsar med nyskördade grönsaker levererade till Lia gårds prenumeranter i Ljungskiletrakten och den mest arbetsintensiva delen av året är därmed över för den här gången.

– Under det lite lugnare vinterhalvåret ska vi planera hur vi vill att verksamheten ska utvecklas framåt, säger Axel Isidorsson.

En viktig drivkraft för Axel Isidorsson och Hanna Santén som driver Lia gård tillsammans med deras anställde Chris Duff har ända sedan starten 2017 varit att utveckla och sprida kunskap om smarta sätt att bedriva småskaligt och mångsidigt ekologiskt jordbruk. Med metoder som jämfört med konventionellt jordbruk enligt dem själva är bättre för allt från odlingsmarken, den biologiska mångfalden och klimatet till människorna som arbetar på gården.

– Vi ser gärna Lia gård lite som en modell och experimentplats för nya idéer och metoder där andra med liknande visioner kan inspireras och lära sig saker som de kan ha nytta av när de startar upp egna verksamheter, säger Axel.

Axel Isidorsson skördar ekologiska palsternackor till årets sista leverans av grönsakspåsar till deras prenumeranter i Ljungskile med omnejd. Foto: David Nyberg

Han menar att det finns väldigt många miljömässiga fördelar med den typen av matproduktion som de ägnar sig åt och att de kommit relativt långt när det gäller utformning av de praktiska aspekterna kring odlingen och djurhållningen. De använder till exempel väldigt lite diesel och ingen konstgödning eller kemiska bekämpningsmedel.

– Men när den gäller den ekonomiska hållbarheten har vi inte kommit riktigt lika långt. Det är helt klart den svåraste utmaningen hittills, säger Axel.

Vid sidan av den egna verksamheten på gården har Axel därför hela tiden haft andra jobb för att ekonomin ska gå ihop. Bland annat jobb i naturreservat med stängsling, spångbyggen och liknande.

– Dagens konventionella jordbruk är effektivt per instoppad arbetstimme, men per ytenhet är vi betydligt mer effektiva här. Vi odlar till exempel mycket tätare än man gör konventionellt och vi har större möjligheter att utnyttja resurserna bättre, säger Axel.

Småskaligheten och mångsidigheten bidrar till detta genom att det gör det enklare för dem att ta vara på restprodukter från de olika delarna av verksamheten.

Panelen till fasaden har Axel sågat själv av träd som tidigare stod på platsen där deras blivande hem nu byggs. Foto: David Nyberg

Just nu är Axel och Hanna mitt uppe i byggandet av ett eget bostadshus för att inte längre behöva hyra bostad och för att samtidigt samla all verksamhet på samma plats i anslutning till grönsaksodlingen på Liagärdet.

Panelen till husfasaden har de sågat själva av träd från platsen där huset nu byggs. Sågspånet som de fick när de sågade brädorna använder de som ströbädd för fåren och korna i stallet under vintern. Tillsammans med gödseln från djuren blir ströbädden sedan ett näringsrikt jordförbättringsmedel till grönsaksodlingen.

Ett annat exempel på hur de olika delarna på Lia gård kompletterar varandra är grisarna som äter blast och andra restprodukter från grönsaksodlingen samtidigt som de genom sitt bökande eliminerar veketåg från övervuxna ängsmarker.

– De tio grisarna som vi hade beställt till början av sommaren kom ju aldrig så när vi insåg att det inte blev något med det lyckades vi få tag på tre små grisar från en bekant i stället, säger Axel.

Lia gårds grisar har gott om plats att springa runt på och stora möjligheter att böka i jorden efter rötter, maskar och insekter. Foto: David Nyberg

Grisarna som är en korsning mellan Mangalitza och Hampshire ska få fortsätta att böka loss på veketågsängen i några månader till och körs sedan till Ljungskile slakteri och därefter vidare till kunder i närområdet i form av köttlådor med färdigstyckat fläskkött.

– Sedan när vi kommit i ordning med de nya byggnaderna vid odlingen är planen att vi ska ha egen sugga och inte behöva köpa in nya smågrisar varje år.

Axel menar att inte bara naturen, åkermarken och samhället i stort skulle vinna på att mer mat producerades ungefär som på Lia gård, utan också jordbrukarna själva och konsumenterna.

Men för att få tillräckligt många fler att vilja starta upp och driva liknande verksamheter tror han att de ekonomiska förutsättningarna behöver bli bättre.

– Det är svårt att motivera människor till att välja en livsstil som innebär att du måste jobba 70 timmar i veckan och ändå inte ha råd att ta semester.

Ett sätt att lösa den ekonomiska biten menar Axel skulle kunna vara att omfördela och använda befintliga offentliga medel på nya sätt.

Utöver palsternacka fanns även bland annat grönkål, mangold, morot och persilja med i årets sista leverans av grönsaker till prenumeranterna. Foto: David Nyberg

Som exempel nämner han att en del av de pengar som idag läggs på olika typer av rehabiliteringsåtgärder för människor som till exempel har gått in i väggen skulle kunna läggas på grön rehab kombinerat med odling på platser som Lia gård.

Eller att personer som får olika typer av ekonomisk ersättning för att de är arbetslösa i stället skulle kunna erbjudas möjligheten att arbeta på småskaliga ekologiska jordbruk.

– Många kommuner äger ju egen mark som de skulle kunna använda till det här. Där de själva eller andra skulle kunna producera mat som kan användas i köken på äldreboenden och skolor. Jag tror inte att det skulle behöva bli dyrare utan snarare tvärt om.

Axel berättar att han gärna skulle vilja samarbeta med offentliga sektorn för att utveckla den här typen av jordbruk med leverans av lokalproducerad ekologisk mat till de offentliga köken.

I och med att Lia gård är mitt uppe i processen att flytta hela verksamheten till nya lokaler som de håller på att uppföra är möjligheterna för förändringar och nya arbetsformer och samarbeten extra stora just nu.

Även om de inte vet exakt hur verksamheten kommer utveckla sig framåt är de i alla fall helt inställda på att skala upp både odling och djurhållning så snart de har flyttat in i det nybyggda huset till våren.

I år kommer fler lamm än vanligt att sparas på Lia gård med syftet att utöka flocken. Foto: David Nyberg

Utöver att de planerar för att ha fler grisar i framtiden kommer även fårflocken växa redan till nästa år genom att de kommer spara många av lammen i stället för att skicka dem till slakt.

Hönor har de haft tidigare i ett mobilt hönshus som de byggt själva och även det är något som de planerar att ta upp igen så snart de känner att de har tid även till det. När det gäller korna väntar de tillökning i januari då kvigan Ylva ska få sin första kalv.

Grönsaksodlingen har de också förberett för expansion genom att gödsla och täcka nya odlingsbäddar inför kommande säsong.

För att tiden ska räcka till för allt de vill göra hoppas de på att hitta ytterligare personer som vill vara delaktiga i arbetet på Lia gård.

– Vi söker fler drivande medarbetare till utvecklingen av både de olika produktionsgrenarna och den sociala biten med att hjälpa människor in på arbetsmarknaden, säger Axel.