Jerseykorna bidrar med gödsel till grönsaksodlingen och mjölk till gårdsförsäljningen på Lia gård. Foto: David Nyberg

Småskaligt jordbruk på Lia gård i Ljungskile

2021-05-12 På Lia gård strax söder om Ljungskile odlar Axel Isidorsson och Hanna Santén grönsaker som de levererar direkt hem till 50 hushåll i närområdet. Näringen till grönsaksodlingen får de från komposterad stallgödsel från sina jerseykor och shropshirefirefår.

Femte säsongen sedan starten 2017 har nu dragit i gång på allvar på Lia gård mellan Ljungskile och Svenshögen. Efter den lite lugnare vinterperioden ökar arbetsbördan successivt fram till mitten av sommaren då de har som allra mest att göra med grönsakerna.

Redan i mars började de så smått att få lite mer att göra igen efter vintern i och med att femåriga jerseykon Elsa närmade sig slutet av sin dräktighetsperiod och att Axel Isidorsson och Hanna Santén som driver verksamheten tillsammans med en halvtidsanställd såg fram emot att snart få vara med om deras första kalvning.

– Vi hade vakat på nätterna och varit uppe och passat så mycket vi kunde. Sen så var vi på en fika under två timmar på Långfredagen och när vi kom tillbaka upp så var kalven ute. Då var allt redan klart och vi hade missat hela kalvningen. Men det hade ändå gått väldigt bra, säger Axel.

Ylva är ett och ett halvt år gammal och väntas få sin första kalv i slutet av december i år. Vera är sex veckor gammal och är första kalven att födas in i Axels och Hannas jordbruksverksamhet. Foto: David Nyberg

Utöver kossan Elsa och hennes sex veckor gamla kalv Vera har de även den ett och ett halvt år gamla kvigan Ylva som är dräktig och som beräknas få sin första kalv i slutet av december i år.

– Anledning till att vi valde just jerseykor är att det en mindre koras och att de är trygga och lugna djur som även personer som är ovana vid stora djur och som inte har någon jorbruksbakgrund kan gå in och hälsa på utan att vi behöver vara oroliga, säger Axel.

Mjölken från jerseykorna är betydligt fetare än mjölk från Svensk Holstein och SRB som är de dominerande raserna för mjölkproduktion i Sverige idag. Vilket gör att man kan få ut mer grädde, smör och ost från samma mängd mjölk.

En annan skillnad är att mjölk från jerseykor innehåller mer av betakaseinproteinet A2 som är en mer ursprunglig form av proteinet. Och att den inte innehåller betakaseinproteinet A1 som mjölk från koraserna Svensk Holstein och SRB innehåller.

Sedan 1937 finns det en lag som säger att mjölk som säljs i svenska butiker måste pastöriseras. Alltså hettas upp för att ta död på sjukdomsalstrande bakterier och förlänga hållbarheten.

– Nackdelen är att man då också går mista om alla de goda bakterier som finns i mjölken, säger Hanna.

I gårdsbutiken på Lia gård finns en enda produkt till försäljning: opastöriserad och ohomogeniserad A2-mjölk direkt från jerseykossan Elsa. Foto: David Nyberg

Enligt ett undantag i lagstiftningen får man sälja opastöriserad mjölk i liten skala, upp till 70 liter per vecka, direkt från gården till konsument.

I gårdsbutiken på Lia gård kan man därför köpa mjölk som är både opastöriserad och ohomogeniserad och kommer direkt från kossan. Precis som man kunde göra i gamla tider men som inte är så vanligt i Sverige idag. Största skillnaden mot förr är att det är självbetjäning där man tappar upp mjölken själv från en mjölkkanna i den lilla gårdsbutikens kylskåp, och att man betalar med Swish.

– Vi är väldigt noga med hygienen och tvättar och spritar händerna och tvättar juvren noga innan vi mjölkar, och sedan kyler vi ned mjölken snabbt. Det här är så klart extra viktigt i och med att vi inte pastöriserar mjölken, säger Hanna.

Livsmedelsverket avråder från att dricka opastöriserad mjölk med motiveringen att den kan innehålla oönskade bakterier som till exempel ehec och campylobacter. Särskilt viktigt är det enligt Livsmedelsverket att små barn, gravida, äldre och personer med nedsatt immunförsvar avstår från att dricka mjölk som inte är pastöriserad. De rekommenderar därför att man hettar upp mjölken till minst 70 grader innan den dricks om man köper opastöriserad mjölk.

Sedan nytillskottet för sex veckor sedan finns det nu tre kossor på Lia gård: Elsa, Vera och Ylva. Foto: David Nyberg

Hanna och Axel berättar att de är väldigt nöjda med valet att skaffa mjölkkor och att de gör sitt bästa för att korna ska få möjlighet att leva så goda liv som möjligt. Kalven får till exempel gå kvar med kossan så länge den vill och dricka så mycket mjölk den behöver.

– De är som familjemedlemmar. Vi borstar dem och pysslar om dem och de får vara utomhus väldigt mycket. De sover inne på natten och så kommer de ut på dagarna, säger Hanna.

Även på vintern?

– Ja. Om det inte är jättemånga minus och dåligt väder så vill de i alla fall komma ut några timmar, säger Hanna.

Kärnan i verksamheten på Lia gård är grönsakerna som de odlar och säljer direkt till konsument. Från mitten av juni till slutet av september levererar de påsar med nyskördade grönsaker direkt hem till ungefär 50 hushåll i Ljungskile varje vecka. Och i oktober och en bit in i november levererar de grönsakskassar varannan vecka.

I drivhuset drivs plantor upp som ska planteras ut i de större växthusen och i odlingsbäddarna på Liagärdet. Foto: David Nyberg

Innehållet i påsarna varierar över säsongen beroende på vad för grödor som finns att skörda just då. Men de strävar alltid efter att ha en så stor variation som möjligt av grönsaker i påsarna.

– Jag brukar säga att vi har det mesta som finns i grönsaksdisken i affären, av det som går att odla här: tomat, gurka, kål, vitkål, blomkål, potatis, morötter, sallad och så vidare, säger Axel.

– Och det har varit mycket uppskattat ända från start. Det blir ju väldigt stor skillnad på kvalitén jämfört med i butik i och med att grönsakerna härifrån är färska på riktigt, säger Axel.

De flesta av grönsakskunderna bokar upp sig redan innan säsongen börjar på att få köpa en grönsakskasse i veckan under hela säsongen. Några av kunderna är sommargäster som vill ha grönsakspåsar levererade endast några veckor under sommaren, och andra gör tvärtom och vill ha grönsaker hela säsongen förutom några veckor under sommaren när de reser bort.

Som ett sätt att förlänga grönsakssäsongen odlar Axel och Hanna bland annat rädisskott som de kan börja leverera till restauranger i närområdet redan i början av april. Foto: David Nyberg

Axel förklarar att de alltså är ganska flexibla, men att de ändå helst ser att man bokar eller avbokar i alla fall några veckor innan önskad leverans.

– Tack vare det här systemet och att vi inte säljer grönsaker direkt på gården eller på marknader kan vi planera hur mycket vi odlar bättre och vi slipper skörda sånt som eventuellt inte skulle bli sålt. Vilket gör att vi kan få ner svinnet till ett minimum, säger Axel.

Idén till att starta upp verksamheten som de driver på Lia gård idag fick Axel och Hanna när de 2016 gick en åtta månader lång självhushållningskurs på Klarälvdalens folkhögskola i Sunne. I kursen ingick bland annat småskaligt skogsbruk, småskaligt lantbruk och djurhållning, ekonomi och att lära sig att bygga sitt eget hus och att odla och förädla sin egen mat.

– Det var just självhushållning och husbehovsodling som var det som vi var intresserade av från början. Och det var egentligen först när vi gick kursen som vi såg att det finns de som gör det här lite som ett jobb också. Att det är möjligt att inte bara bli självförsörjande på mat utan att även bli självförsörjande på pengar, säger Axel och med glimten i ögat.

Axel och Hanna berättar att de är väldigt nöjda med valet att skaffa mjölkkor och att de gör sitt bästa för att korna ska få möjlighet att leva så goda liv som möjligt. Foto: David Nyberg

Redan innan folkhögskolekursen var avslutad började Axel och Hanna planera för att starta upp sin egen grönsaksodling. De kom överens med Hannas bror och pappa som nyss hade flyttat in i var sitt hus på gården Liveröd, mitt emellan Ljungskile och Svenshögen, om att få arrendera en bit mark där de kunde odla sina grönsaker.

Under slutet av hösten och under vintern när de hade flyttat tillbaka hem till Ljungskiletrakten igen gjorde de alla praktiska förberedelser som krävdes för att på våren 2017 kunna starta upp odlandet. Redan första sommaren som professionella grönsaksodlare sålde de grönsakerna genom hemleverans till hushåll i Ljungskile på samma sätt som de fortfarande gör idag fyra år senare.

– Namnet Lia gård som vi kallar verksamheten kommer från platsen där vi odlar grönsakerna. De som bodde här innan hade döpt den åkern till Liagärdet. Så då har vi tagit vara på det namnet och formulerat om det till Lia gård, säger Axel.

Med 20 får och massor av lamm och endast en Hanna Santén med extra smaskigt foder på plats gäller det att vara snabbt framme om man vill ha sin del av kakan. Foto: David Nyberg

Utöver åkern som de arrenderar för grönsaksodlingen hyr de också av Hannas bror och pappa in sig på fler delar av gården Liveröd. Inklusive ladugården där de har sina djur, ängsmark där djuren betar, växthus och bostadshuset som de bor i.

Planen är att de ska bygga ett eget bostadshus och egna ekonomibyggnader i närheten av åkern där de odlar sina grönsaker så att de i framtiden inte ska behöva hyra in sig i de befintliga byggnaderna längre.

De har redan förberett genom att ta ned skog på platsen där de har tänkt bygga bostadshuset och de har ansökt om bygglov som de hoppas på att få besked om nu vilken dag som helst.

Hannas och Axels startkapital när de 2016 bestämde sig för att starta upp Lia gård var litet och bestod till stor del av sparade CSN-pengar. Därför hade de inget annat val än att börja med så små investeringar som möjligt och bygga upp verksamheten gradvis.

När Axel Isidorsson har stängslat in området är planen att ett gäng sommargrisar ska få hjälpa till att förbereda veketågsängen inför sådd av gräs till kossorna och fåren. Foto: David Nyberg

– Vi har hela tiden haft en väldigt tight budget och gjort mycket av arbetet manuellt. Det här är en av de saker som jag tycker är så bra med det småskaliga jordbruket. Att instegströsklarna är betydligt mer rimliga jämfört med att starta upp en traditionell jordbruksverksamhet med otroligt stora mängder mark, stora byggnader och dyra maskiner, säger Axel.

En annan utmaning har varit att både arbetsbelastning och inkomst vid grönsaksodling är väldigt ojämnt fördelad över året, till stor del koncentrerat till sommaren.

Genom att börja odla små bladgrönsaker som rädisskott och broccoliskott i växthus har de kunnat förlänga odlingssäsongen rejält både före och efter sommaren. De första skotten levererar de till restauranger som till exempel Musselbaren i Lyckorna i Ljungskile redan i början av april.

Valet att skaffa mjölkkor gjordes också delvis för att sprida ut arbetsbördan bättre över året. Korna kräver mest arbete på vintern i och med att de då spenderar mer tid inomhus och de bidrar med inkomst från mjölkförsäljningen året runt.

Runt 30 lamm verkar årets lamning på Lia gård landa på. Foto: David Nyberg

Även beslutet att skaffa shropshirefår för köttproduktion grundades på liknande tankebanor. För tillfället har de 20 får som även de kräver mest arbete vintertid när de spenderar mycket tid i stallet.

Allra mest tid i anspråk tar fåren under lamningen som börjar i slutet av mars och nu i mitten av maj är inne på absoluta sluttampen. Inkomsten från fåren kommer på hösten när det är dags för slakten och de säljer köttet på liknande sätt som grönsakerna, genom förbokade leveranser direkt hem till hushåll i närområdet.

Axel förklarar att en central filosofi som de arbetar efter är att varje sak som de gör ska bidra med så mycket nytta som möjligt till en större helhet. Att de olika delarna i verksamheten på Lia gård ska komplettera varandra på bästa möjliga sätt. Strävan efter att jämna ut arbetsbelastningen över året är bara ett av många exempel på detta.

Jerseykvigan Ylva har av allt att döma inte något emot att bli kliad på halsen av Axel Isidorsson och Hanna Santén. Foto: David Nyberg

– Vi vill i första hand ha djur som lever på gräs, som kossor och får, så att gräset blir motorn för hela verksamheten. Det växer av sig självt och både gräset och djuren kräver väldigt lite skötsel sommartid. Så att vi då kan fokusera mer på grönsakerna, säger Axel.

– En del av näringen från gräset går vidare till mjölken från korna och till köttet när det gäller lammen. Och en del hamnar i stallgödseln som vi komposterar och använder i grönsaksodlingen. Gödseln blir på så sätt en viktig resurs som hjälper oss att öka bördigheten i odlingsbäddarna och ge oss bättre resultat med grönsakerna.

Småskaligt jordbruk

Det här är första delen av tre i en artikelserie där vi tänker beskriva hur ett småskaligt jordbruk i uppstartsfas kan se ut, genom att besöka Lia gård utanför Ljungskile under vår, sommar och höst.

I nästa artikel i serien är planen att vi ska skriva mer om själva grönsaksodlingen. Kanske får vi då också möjlighet att träffa de sommargrisar som Axel och Hanna planerar att ta hjälp av för att omvandla en äng övervuxen av veketåg till gräsbetesmark.

Dessutom har Axel lovat att förklara begreppet regenerativt jordbruk med hjälp av praktiska exempel från deras arbete på gården.

Publicerad: Uppdaterad:
David Nyberg,
Nyhetsarkiv