Fasansfullt på ett annat sätt är att se de enorma mängder fossil olja som varje dag normalt passerar Hormuzsundet. Om det nu är en begränsning av tillgången på olja som blir följden av konflikten vore det som en slags andhämtning för den successiva försämringen av klimatet och därmed livsbetingelserna på vår jord.
I dag har regeringen beslutat att sänka fordonsbränsleskatten ännu mer vilket kan göra någon krona på priset. Knappast en sänkning som har någon betydelse för något hushålls kassa. Mer i så fall för företag som transporterar mycket på vägarna.
Lösningen på problemet borde inte vara att med statliga subventioner sänka priserna på bensin och diesel med hjälp av lägre skatter. Om man vill hjälpa hushållen vore det bättre med riktade stöd till grupper som har svårt att klara ekonomin.
IMF, Internationella valutafonden, har i dagarna riktat kritik mot länderna i EU när det gäller just detta. De menar att sänkta bränsleskatter slår alldeles för brett och kostar alltför mycket för staterna som försöker sig på det här.
De miljarder som nu satsats på lägre bränsleskatter är väl ett exempel på just det. Mycket stora inkomstbortfall för staten, men ganska lite effekt på enskilda hushålls ekonomi.
Dessutom är det som väntar högre priser på allt annat som påverkas av de högre priserna på fordonsbränsle. Det märkte vi av vid den senaste fordonsbränslekrisen.
Höjda energipriser slog igenom på mat och allt annat som är beroende av transporter. Det gäller också det svenska jordbruket. I stället för att gå in med stöd till olika branscher och breda stöd som sänkta skatter menar IMF att det är bättre att stödja de människor och branscher som har svårt att klara sin ekonomi annars.
Människor och familjer med låga inkomster och stort behov av bil, kanske för att de bor på landsbygden, skulle kunna vara en lämplig målgrupp just nu.
Det har blivit en farlig vana att länderna i EU på ett överkänsligt sätt numera måste gå in med stora stödpaket i alla länder för att undvika att olika kriser skall påverka ekonomin, tillväxten och näringslivet.
Den här ovanan leder otvetydigt till att länderna drar på sig allt större skulder och nu också att EU gör detsamma. Det gör i sin tur att ekonomierna i länderna blir ännu svagare och ännu mindre motståndskraftiga mot påfrestningar.
I grunden ligger också problemet att all världens länders ekonomier baseras på tillväxt. Det är tillväxt som skall göra att vi får det bättre. Eller i värsta fall behövs numera tillväxt för att vi skall ha det lika bra. Om högre kostnader gör att vinstmarginalerna minskar kan det kräva just det.
Det här är ett farligt ekorrhjul. Det är i princip den billiga oljan som ligger bakom hela det välståndsunder som ägt rum på jordklotet de senaste 100 åren. Nu behöver den ersättas av något som helst är lika billigt. De förnybara bränslena sol- och vindkraft ligger bäst till för det. De är dessutom väldigt miljövänliga.
Vi behöver också komma till rätta med tillväxtekonomin. Vi behöver hitta en ekonomisk modell som inte kräver ständig tillväxt. Vi har redan nått gränsen för hur mycket vi kan förbruka av jordens resurser. Vi måste lära oss att bruka, inte förbruka.
Vi behöver också sluta kriga. Lära oss att lösa konflikter utan krig. Krigen är förödande såväl i Mellanöstern som i Ukraina. Vi måste hitta förhandlingslösningar.
Oljan, tillväxten och krigen. Tre orsaker till fortsatt förödelse av livsbetingelserna på jorden.
Tack för att du stöttar oberoende lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!
