Kraften i det forsande vattnet i Lillån som rinner genom det lilla samhället Stigen strax öster om Färgelanda har nyttjats av människor i hundratals år. Med hjälp av dämmen och vattenhjul drev vattnet i gamla tider bland annat kvarn, vadmalsstamp och sågverk.
På 1910-talet moderniserades det lilla industriområdet när tre vattenkraftverk byggdes för att förse den nu nedlagda textilindustrin med elektricitet. Det mellersta kraftverket är inte längre i drift, men det västra kraftverket och det östra kraftverket är fortfarande i gång och levererar idag ut el på nätet. Dessa två kraftverk producerar tillsammans runt 350 megawattimmar el årligen.
För att styra vattenflödet till anläggningarna längs Lillån i Stigen finns en fördämning med dammlucka vid mynningen från sjön Nyckelvattnet uppströms Stigen.
Förr i tiden stängde man dammluckorna på kvällarna för att spara vatten i Nyckelvattnet under natten. På morgnarna öppnade man sedan dammluckorna igen för att släppa på vatten genom anläggningarna nedströms och därmed maximera mängden energi till verksamheterna den delen av dygnet som de var i gång.
– Nu försöker jag i stället köra en så jämn effekt som möjligt över dygnet, månaden och säsongen som det bara går, säger Tobias Bernlo, nuvarande ägare till de två kraftverken som fortfarande är i gång och till fördämningen vid Nyckelvattnet.
Han förklarar att länsstyrelsen vill att både vattenflödet i Lillån och vattennivån i Nyckelvattnet ska vara så stabilt som möjligt över tid och med så små variationer som möjligt.
Tobias Bernlo med bostadshuset och vattenkraftverket Stigen västra i bakgrunden. Foto: David Nyberg
Lillån är ett biflöde till Valboån som i sin tur mynnar ut i Munkedalsälven och därefter i Örekilsälven. Det innebär att Tobias Bernlos tre anläggningar i Stigen ingår i Örekilsälvens prövningsgrupp för omprövning av vattenkraft.
Örekilsälven var en av de allra första prövningsgrupperna i den så kallade Nationella planen för moderna miljövillkor vilket innebar inlämning av ansökningshandlingarna till domstol den 1 februari 2022.
Under 2021 pågick den så kallade samverkansprocessen med dialog mellan länsstyrelsen, andra intressenter och kraftverksägarna.
Läs mer: Vattenkraften miljöanpassas
Tobias Bernlo berättar att länsstyrelsen besökte honom och tittade på kraftverken och dammen flera gånger och att de lyckades komma fram till en gemensam syn på vad för miljöanpassningsåtgärder som behövde göras.
I miljöansökan som Tobias Bernlo skickade in till Mark- och miljödomstolen i början av 2022 utgick han från vad de kommit fram till och föreslog just dessa åtgärder vid hans båda kraftverk.
Fabriksbyggnaden där vattenkraftverket Stigen östra byggdes 1915 för att producerar el till den idag nedlagda textilindustrin. Kraftverket är fortfarande i drift och levererar nu ut elen på nätet. Foto: David Nyberg
De huvudsakliga miljöanpassningsåtgärder som Tobias Bernlo föreslog i sin miljöansökan var dels ett fingaller framför kraftverkens vattenintag, som leder fisken mot en fiskavledare som också ska byggas. Så att fisk som råkar hamna framför gallret kan ledas ner förbi kraftverket och ta sig ner till nästa sjö.
Dels föreslog han att han skulle installera ålyngelledare förbi kraftverken så att ål kan ta sig förbi både uppströms- och nedströms.
Dessutom föreslog han också, i enlighet med samverkansprocessen med länsstyrelsen, ett krav på att han ska släppa förbi minst 100 liter vatten i sekunden förbi kraftverken av miljöskäl.
Men efter att Tobias Bernlo med hjälp av hans jurist och tekniska konsult tagit fram och lämnat in miljöansökningarna till Mark- och miljödomstolen med de åtgärder som han och länsstyrelsen hade kommit överens om inkom länsstyrelsen med ytterligare synpunkter och krav.
– Det har varit kompletteringar i tre omgångar, säger Tobias Bernlo.
– Jag tyckte att vi hade en god dialog under samverkansprocessen. Vi kom till samsyn om vad som skulle utföras och det kändes bra när dialogen var genomförd. Men sen blev det liksom tvärnit.
Tobias Bernlo berättar att han förstått det som att länsstyrelsens kompletteringar efter samverkansprocessen var avslutad beror på att personer på länsstyrelsen som tidigare inte hade varit involverade i ärendet då helt plötsligt lade sig i och hade synpunkter på vad han och de ursprungliga handläggarna tidigare kommit överens om.
Även om han är besviken över länsstyrelsens agerande och de utökade kraven på verksamheten känner han sig ändå hoppfull om att Mark- och miljödomstolen efter hans uppdateringar snart ska godkänna hans ansökan om nya moderna miljövillkor för kraftverken.
Fördämningen vid Nyckelvattnet i Stigen som riskerar utrivning. Foto: David Nyberg
När det gäller ansökan om nya miljövillkor för regleringsdammen vid Nyckelvattnet är han däremot betydligt mindre positiv.
Tobias Bernlo berättar att han själv inte tycker att behovet av en fiskväg förbi fördämningen vid Nyckelvattnet är tillräckligt stor för att motivera kostnaden som ett bygge av en sådan skulle innebära. Bland annat för att det ändå inte finns någon lax eller annan vandrande fisk där.
Men eftersom länsstyrelsen i dialogprocessen ville ha en fiskväg förbi dammen har han ändå föreslagit en sådan i sin miljöansökan.
I och med att han hade tillmötesgått både länsstyrelsens önskemål om fiskväg och deras andra önskemål blev han mycket besviken när Mark- och miljödomstolen i november meddelade att de avvisar hans ansökan om omprövning.
Skälet till avvisningen var att Mark- och miljödomstolen anser att Tobias Bernlo inte lyckats visa att han har rådighet över fördämningen vid Nyckelvattnet. Vilket betyder att de menar att han inte lyckats visa tillräckligt väl att han har rätt att dämma upp dammen.
Om det inte finns något tillstånd finns det följaktligen inte heller något tillstånd att ompröva menar domstolen.
Lisa Rudell, länsstyrelsen. Foto: Länsstyrelsen
Vattenvårdshandläggare Lisa Rudell ansvarar för länsstyrelsens del i arbetet med att förse vattenkraftverk och tillhörande dammar i Örekilsälvens prövningsområde med moderna miljövillkor. Hon förklarar att Mark- och miljödomstolens avvisningsbeslut innebär att Tobias Bernlo i stället för att ansöka om omprövning av miljövillkor behöver komma in med en nyprövning. Vilket är en längre, dyrare och mer komplicerad process jämfört med omprövning.
Dessutom är möjligheterna att få ekonomiskt stöd för den juridiska processen och för de praktiska miljöanpassningsåtgärderna betydligt mindre vid en nyprövning jämfört med vid omprövning. Vilket innebär att kraftverksägaren då behöver stå för dessa kostnader själv.
Tobias Bernlo anser att han visst har visat att han har rätt att reglera Nyckelvattnet för sin elproduktion längs i Lillån och han har därför överklagat Mark- och miljödomstolens beslut om avvisning till Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt.
Lisa Rudell förklarar att om Mark- och miljööverdomstolen låter den lägre instansens beslut om att avvisa Tobias Bernlos miljöansökan ligga fast så har Tobias Bernlo inget annat val än att inkomma med en ny ansökan.
– Oavsett vad som händer så måste man ha ett tillstånd för att bedriva en vattenverksamhet om anläggningen omfattas av den nationella planen för omprövning av vattenkraften, för både vattenkraftverk och tillhörande dammar, säger Lisa Rudell.
– Och även om de skulle vilja riva ut anläggningen så måste man ha tillstånd för att riva ut den om ett befintligt tillstånd saknas. Så oavsett vad som händer så behöver man ett tillstånd, säger Lisa Rudell.
Tobias Bernlo berättar att han förstått det som att Mark- och miljödomstolen är av uppfattningen att dammen vid Nyckelvattnet måste rivas ut.
Tobias Bernlo vid vattenkraftverket Stigen västra från 1913 som fortfarande är i drift. Foto: David Nyberg
Själv tycker han däremot att dammen absolut bör vara kvar.
Om han skulle ta bort fördämningen skulle vattennivån i sjön sänkas vilket skulle påverka miljön runt sjön kraftigt.
– Först och främst påverkar det ju boendemiljön för de som har hus runt Nyckelvattnet. Där det är långgrunt blir det ju en väldig skillnad för de som bor där. Du kanske har strandtomt och sen så blir det inte strandtomt längre, säger Tobias Bernlo.
– Sen är det ju rekreationen också med fiske, promenader och annat friluftsliv. Jag tror inte att det skulle vara så populärt att riva ut dammen. Det skulle förstöra för så många människor. Jag skulle inte vilja ha det på mitt samvete, säger Tobias Bernlo.
Kommer du kunna fortsätta driva vattenkraftverken om du måste riva fördämningen vid Nyckelvattnet?
– Då blir det nog svårt att driva dom, säger Tobias Bernlo.
Varför det?
– För att det är Nyckelvattnet som är regleringsdammen. Det är där man styr vattentillförseln till kraftverken nedströms. Utan regleringen vid Nyckelvattnet blir det för lite vatten stora delar av året och för mycket andra delar av året.
Tobias Bernlo menar att ett så pass ryckigt flöde förutom en betydligt lägre elproduktion även skulle ha negativ inverkan på den lokala naturmiljön längs vattendraget.
Tobias Bernlo bor med sin familj i huset alldeles intill vattenkraftverket Stigen västra. Om dammen vid Nyckelvattnet en bit uppströms rivs blir elproduktionen i det här kraftverket betydligt längre än idag. Foto: David Nyberg
Han förklarar att den stabila vattennivån i fördämningarna vid kraftverken nedströms Nyckelvattnet som länsstyrelsen varit så noga med att han ska upprätthålla skulle bli mindre stabila om han skulle tvingas riva fördämningen vid Nyckelvattnet.
Även risken för torrläggning av älvfåran nedströms Nyckelvattet skulle enligt Tobias Bernlo öka om dammen togs bort.
– Det finns ju många skräckexempel på dammar runtom i landet som länsstyrelsen har rivit ut med resultatet att vattendrag nedströms har torrlagts och fiskar och andra djur har dött.
Tobias Bernlo tycker att det är tråkigt att det i omprövningarna av miljövillkoren för den småskaliga vattenkraften enligt hans tycke inte tas någon hänsyn över huvud taget till den nytta som kraftverkens elproduktion bidrar med till samhället. Utan att fokus ligger helt och hållet på anläggningarnas negativa miljöpåverkan.
– Om det är något vi ska göra med vattenkraften så är det kanske att hjälpa till att energieffektivisera den. Att någon säger: ”Du har ju faktiskt möjlighet att plocka ut åtta kilowatt till här, det tycker jag att du ska göra. Det är ditt samhällsansvar.” Alltså att kravet hade varit åt det hållet i stället, säger Tobias Bernlo.
Även Västsvensk vattenkraftförenings ordförande Johan Hillström tycker att det är sorgligt att det i arbetet med miljöanpassningen av vattenkraften inte tas större hänsyn till den nytta anläggningarna gör för de lokala och regionala elförsörjningssystemen där kraftverken finns.
Västsvensk vattenkraftförenings ordförande Johan Hillström. Foto: Privat
Han anser att den pågående omprövningen så som den sker idag leder till att onödigt många verksamhetsutövare tvingas riva ut och lägga ner fungerande anläggningar. Antingen för att domstolarna kräver så pass stora och dyra miljöanpassningsåtgärder att kraftverksägarna inte har råd att driva verksamheten vidare, eller av andra skäl.
– Om du tänker såna här dagar som idag när det inte blåser så bidrar ju vindkraften inte särskilt mycket, men vattenkraften ger en jämn och stabil effekt alldeles oavsett, säger Johan Hillström.
– Dessutom har vi överföringsproblem från norr till söder och de flesta av de här små vattenkraftverken ligger just i södra Sverige i elområde 3 och 4 där behovet av el är som störst.
Johan Hillström är glad över regeringens besked om att arbetet med omprövningen av miljövillkoren för i alla fall de vattenkraftverk där domstolsprocessen ännu inte har startat upp ska pausas i ett år.
Regeringens skäl för pausen är att man vill hinna utreda och vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att inte mer elproduktion än nödvändigt går förlorad som en följd av omprövningarna.
– Alltså, vi tror ju inte att det räcker med ett år. Utan det kommer nog behövas mer tid än så för att få ordning på det här. Men det är en bra början i alla fall, säger Johan Hillström.
Läs mer:
Regeringen pausar omprövningen av vattenkraftens miljövillkor
