I över 20 år har Sverige genom Kemikalieinspektionen arbetat med PFAS-frågan. Första stora resultatet av det här arbetet var att försäljning av PFAS-ämnet PFOS som bland annat användes i brandskum förbjöds i EU 2006.
Sedan dess har fler och fler PFAS-ämnen förbjudits undan för undan allteftersom forskningen har kommit i kapp verkligheten och visat på negativa miljö- och hälsoeffekter av ämnena.
Den 25 februari i år träder ytterligare ett PFAS-förbud i kraft i form av en grupp på runt 200 PFAS-ämnen. Det här förslaget till förbud tog Sverige fram tillsammans med Tyskland.
Delansvarig för Sveriges del i det arbetet var Jenny Ivarsson på Kemikalieinspektionen. Hon berättar att de påbörjade det arbetet redan 2016 och hon menar att det illustrerar hur lång tid det tar från det att man påbörjar arbetet med ett lagförslag tills dess att ny uppdaterad lagstiftning är på plats.
Jenny Ivarsson är också projektledare för Sveriges del i det omfattande arbetet med lagförslaget gällande totalförbud mot alla PFAS som offentliggjordes på tisdagen i förra veckan.
Förslaget lämnades in till EU:s kemikaliemyndighet Echa den 13 januari i år av de fem länder som tillsammans tagit fram förslaget: Tyskland, Nederländerna, Sverige, Danmark och Norge.
– Det innebär ett förbud mot alla PFAS, och det inkluderar över 10 000 ämnen som används i en lång rad olika konsumentvaror och industriella applikationer och processer, säger Jenny Ivarsson.
Egenskaperna som gjort att PFAS används i så många olika produkter är framför allt att de är fett-, smuts- och vattenavstötande och att de är väldigt stabila och motståndskraftiga mot exempelvis höga temperaturer.
Jenny Ivarsson, Kemikalieinspektionen. Foto: Lieselotte van der Meijs
PFAS används bland annat i kläder, skor, smink, hudkräm, möbler, matförpackningar, bilvårdsprodukter och elektronik.
– Anledningen till att vi går fram med det här är att alla de här ämnena är extremt svårnedbrytbara i miljön, antingen i sig själva eller så bryts de ner till andra PFAS-ämnen som inte bryts ner, säger Jenny Ivarsson.
Skillnaden mellan det här lagförslaget jämfört med alla andra tidigare EU-förbud mot PFAS-ämnen är att det nu handlar om förbud mot alla PFAS och inte enstaka ämnen eller undergrupper av ämnen.
Men även om det i lagförslaget inte finns med några undantag vad gäller vilka ämnen som inkluderas så finns det tidsbegränsade undantag för vissa specifika och viktiga användningsområden där det i dagsläget inte finns något alternativ.
– Inom det medicintekniska området har vi till exempel implantat, där vi ser att det idag saknas alternativ, så då föreslår vi ett undantag där på 12 år.
Jenny Ivarsson förklarar att de i sitt lagförslag har med två olika alternativ där det ena alternativet medger den här typen av tidsbegränsade undantag och det andra förslaget inte medger några undantag. Hon och Kemikalieinspektionen och de andra fyra länderna som varit med och tagit fram förslaget förespråkar alternativet som medger undantag.
Carl-Gustaf Bornehag är professor i folkhälsovetenskap och leder forskningsprojektet Selma vid Karlstads universitet där de undersöker hälsoeffekter av bland annat PFAS. Han tycker att det är väldigt bra att EU nu ser ut att få ett generellt förbud mot alla PFAS.
Forskningsstudier har bland annat visat på samband mellan exponering för olika PFAS-ämnen och reproduktionsproblem, lägre födelsevikt, störningar på immunsystemet, förhöjda kolesterolvärden och cancer. Anläggningen på bilden har ingen koppling till artikeln utöver att den är en del av Europas kemiindustri i allmänhet. Foto: David Nyberg
Att fortsätta som man gjort tidigare och förbjuda enstaka PFAS eller enstaka undergrupper av PFAS undan för undan i takt med att forskningen kommer i kapp menar han vore en olycklig väg framåt.
I och med att ämnena är så pass stabila försvinner de inte från miljön automatiskt efter att de har förbjudits, utan de stannar kvar där under överskådlig tid.
– Det här är en mycket större fråga än PCB och DDT på sjuttiotalet. De ämnena sjunker ju i miljön, men de här sjunker inte. PFAS kommer finnas där för alltid, säger Carl-Gustaf Bornehag.
Bara att ta reda på farligheten hos ett enda PFAS-ämne kan ta många, många år och kosta väldigt mycket pengar. Att då göra det för vart och ett av alla de tusentals PFAS-ämnen som finns menar Carl-Gustaf Bornehag vore en helt orimlig strategi.
– En av de viktigaste likheterna mellan de här kemikalierna är deras starka bindningar som gör att de inte bryts ner, och bara den aspekten är ett tillräckligt skäl för att förbjuda hela gruppen, säger Carl-Gustaf Bornehag.
Även Sveriges klimat- och miljöminister står bakom lagförslaget om PFAS-förbud:
– PFAS är några av vår tids mest problematiska ämnen, och dessa giftiga ämnen sprids tyvärr till människor, djur och övrig natur. Därför tycker jag att det är väldigt positivt att vi nu tar ett steg närmare ett beslut om en EU-harmoniserad begränsning av PFAS, för att skydda människors hälsa och miljön, säger Romina Pourmokhtari.
Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister. Foto: Kristian Pohl AB/Regeringskansliet
Nästa steg i processen mot ett generellt EU-förbud mot PFAS är att den europeiska kemikaliemyndighetens expertgrupper ska utvärdera lagförslaget. De två expertgrupperna bestående av oberoende vetenskapsmän ska titta dels på riskbedömningen dels på den samhällsekonomiska analysen.
Parallellt med att expertgrupperna går igenom det omfattande materialet har även kemikalieindustrin och andra intressenter möjlighet att inkomma med information och synpunkter under samrådsperioden som är tänkt att pågå i sex månader från och med den 22 mars i år.
När samrådsperioden är avslutad sammanställer expertgrupperna sina slutsatser och skickar dem ihop med själva lagförslaget till EU-kommissionen som därefter tillsammans med EU:s medlemsländer beslutar om det föreslagna totalförbudet mot PFAS.
På frågan om huruvida hon tror att det blir ett förbud mot PFAS eller inte svarar Jenny Ivarsson att det i EU-kommissionens kemikaliestrategi redan idag står att PFAS ska förbjudas och endast tillåtas inom vissa specifika användningsområden.
– Så utifrån kemikaliestrategin har vi samsyn här, säger Jenny Ivarsson.
Hon betonar också att det inte bara är Sverige utan faktiskt fem EU-länder som står bakom det här förslaget och att ännu fler medlemsländer också har uppmärksammat problematiken med PFAS.
– Vi har ganska goda förhoppningar om att det här ska gå hela vägen.
Någon gång i slutet av 2025 eller början av 2026 tror Jenny Ivarsson att man kan tänka sig att ett potentiellt PFAS-förbud kan komma att träda i kraft.
– Nu ska det först utvärderas och det kommer ta mer än ett år skulle jag säga, säger Jenny Ivarsson.
– För det här är det största begränsningsförslaget som någonsin har lämnats in, så det kommer behövas några fler möten med de här kommittéerna.
– Vi har ganska goda förhoppningar om att det här ska gå hela vägen, säger Jenny Ivarsson, projektledare för Sveriges del i arbetet med att ta fram lagförslaget om ett generellt förbud mot PFAS. Anläggningen på bilden har ingen koppling till artikeln utöver att den är en del av Europas kemiindustri i allmänhet. Foto: David Nyberg
När EU-kommissionen sedan väl har tagit beslutet inleds en 18 månader lång karenstid för att tillverkare och andra företag ska hinna sälja slut på befintliga lager med PFAS-ämnen och ställa om verksamheten innan förbudet slutligen träder i kraft.
Även folkhälsoforskaren Carl-Gustaf Bornehag tror att ett det här lagförslaget kommer leda till ett faktiskt förbud. Samtidigt lägger han in en liten brasklapp.
– Det är alltid ett orosmoment i sådana här sammanhang vad som blir av detta efter att det har malts igenom alla instanser. När industrin och lobbyn har fått säga sitt så kommer ju det här urvattnas på olika sätt, så är det alltid, säger Carl-Gustaf Bornehag.
– Men det innebär inte att det är ett dåligt förslag. Det är ett jättebra förslag. Och det är roligt att Sverige är med och jobbar fram det här. Det visar att Sverige ligger på och vill någonting här och det tycker jag är jätteroligt.
Carl-Gustaf Bornehag säger att evidensen för att det här handlar om riktigt dåliga kemikalier är så pass stor att han tror att det blir svårt för kemiindustrin att stoppa det här lagförslaget.
– Bara det faktum att de här ämnena aldrig bryts ner är ju en mardröm i sig. Att då till det lägga att vi har mer och mer evidens för att det finns uppenbara hälsorisker med de här kemikalierna. Det här i kombination med att 70 000 ton av de här ämnena spris i miljön varje år är ju verkligen definitionen på en miljökatastrof, säger Carl-Gustaf Bornehag.
Olika PFAS-ämnen sprids på olika sätt. En del PFAS-ämnen sprids via luftströmmar i atmosfären. Andra PFAS-ämnen sprids från industrier eller från produkter i våra hem i exempelvis kläder och tar sig via avloppssystemet vidare till sjöar, grundvatten och hav och även via avloppsslam till våra åkermarker.
Läs mer: Engagerar sig för giftfria jordar
Trots att det hittills forskats ordentligt på hälsoeffekterna av endast en bråkdel av alla PFAS-ämnen har man ändå sett tydliga kopplingar mellan exponering för vissa PFAS-ämnen och många olika typer av ohälsa.
Forskningsstudier har bland annat visat på samband mellan exponering för olika PFAS-ämnen och reproduktionsproblem, lägre födelsevikt, störningar på immunsystemet, förhöjda kolesterolvärden och cancer.
– Det är ett jättebra förslag. Och det är roligt att Sverige är med och jobbar fram det här. Det visar att Sverige ligger på och vill någonting här och det tycker jag är jätteroligt, säger Carl-Gustaf Bornehag. Foto: David Nyberg
Flera decennier av produktion och användning av PFAS har lett till att det idag finns PFAS överallt på planeten.
– Det spelar ingen roll var du tar ett miljöprov idag, i jord eller vatten eller damm eller vad det nu kan vara, så hittar du de här kemikalierna, säger Carl-Gustaf Bornehag.
Han menar att den stora vetenskapliga frågan nu inte är huruvida PFAS är farliga och persistenta eller inte, i och med att vi redan vet att så är fallet.
– Men då blir nästa fråga: Hur får vi bort det här från miljön? Det visar vilket gigantiskt misstag det var att introducera de här kemikalierna, säger Carl-Gustaf Bornehag.
Jenny Ivarsson på Kemikalieinspektionen medger att det är ett problem att PFAS inte förbjudits tidigare och att det därmed redan idag finns stora mängder PFAS i naturen som inte kommer försvinna därifrån av sig självt.
– Det här är ett förbud mot det som släpps ut på marknaden nu. Det som redan finns i miljön är det svårt att ta bort därifrån, säger Jenny Ivarsson.
Innebär den här lagen att det även blir förbjudet att sälja livsmedel som innehåller PFAS som de tagit upp från förorenat vatten och förorenad odlingsmark?
– Nej, säger Jenny Ivarsson.
Hon förtydligar att det här lagförslaget handlar om förbud mot nyproduktion av PFAS, och inte om kemikalier som redan har hamnat i naturen. Gränsvärden för hur mycket PFAS och andra miljögifter som får förekomma i mat och dryck ansvarar Livsmedelsverket för.
– Det som redan är där ute nu är ingenting som vårt förslag kan göra någonting åt tyvärr, säger Jenny Ivarsson.
– Men i förlängningen är det precis därför vi gör det här. För att säkra vårt dricksvatten och för att folk ska kunna äta säker mat framöver.
