Förra året hade Sveriges biodlares riksförbund, Biodlarna, fått in medlemsavgiften från 15 281 medlemmar när de stängde medlemsböckerna för 2019 den 30 september. Det innebar rekord och ökning av antalet biodlare i förbundet för elfte året i rad.
Nu är klart att det blir rekord även för 2020. Trots att det är en bra bit kvar till 30 september har man redan nu passerat 2019 års slutnotering. Ökningen verkar dock inte bli lika hög som förra årets rekordökning på 1 578 medlemmar.
– Vi har ju inte stängt medlemsböckerna än, men känslan är att coronan har inneburit en dämpning av tillströmningen av medlemmar, säger Jonas Eriksson som är förbundschef för Biodlarna.
Han berättar att förbundet har 270 lokala föreningar som täcker i princip hela Sveriges yta och att det är de som håller i nybörjarutbildningarna. För att minimera risken att bidra till ökad spridning av covid-19 har en del av föreningarna ställt in kursen helt och hållet. Andra har hållit den i små grupper utomhus, och vissa har haft utbildningen digitalt.
Jonas Eriksson, förbundschef för Biodlarna. Foto: Mia Karlsvärd, Biodlarna
Förr i tiden var det i första hand män som höll på med biodling och med motivationen att producera honung och vax att sälja för att tjäna pengar.
– Den delen finns ju kvar idag också, men framför allt tror jag att det är ett ökat miljötänk som ligger bakom det ökande intresset för biodling. Att fler och fler får upp ögonen för minskningen av vilda pollinerande insekter och att pollinering inte är något som sker av sig självt. Genom att skaffa bin vill de göra en insats och bidra till pollineringen av växter, säger Jonas.
– Vi ser också en trend att allt fler unga börjar med biodling, och även att det blir mer och mer något som engagerar hela familjen. Numera är det ungefär lika många män som kvinnor bland nya medlemmar i förbundet.
Även den ökande efterfrågan på svenskproducerade livsmedel kan vara en bidragande orsak till att fler börjar med biodling.
– Sverige är bara till hälften självförsörjande när det kommer till honung. Man kan inte säga rent generellt att den importerade honungen är sämre än den svenska. Men man ska ha klart för sig att honung är ett av de allra mest förfalskade livsmedlen, säger Jonas.
På vaxmellanväggarna bygger honungsbina hexagonala celler för förvaring av honung och pollen och för drottningen att lägga ägg i. Foto: David Nyberg
– Det beror på att honung smakar sött och att man därmed lätt kan blanda ut den med annat som smakar sött, som sirap och socker, utan att man egentligen känner skillnaden. För att vara säker på vad det är man köper som konsument skulle jag säga att det bästa är att köpa lokalproducerad honung. Allra helst att man kanske till och med känner den biodlaren som man köper honungen av.
För den som är nyfiken på biodling kan ett första steg innan nybörjarkursen hos Biodlarna vara ett besök hos Pia och Helge Josefsson på Tavlebords honungsgård i Tegneby på Orust. Där finns bland annat en bi-utställning och en visningsbikupa där man kan se bina arbeta genom en glasruta. Där finns också en visningsträdgård med växter som pollinerande insekter gillar och ett spa där man kan smeta in sig i Helges bastuhonung.
Nytt för i år är dessutom att man kan köpa fika i caféet att ta med sig i en picknick-korg på en promenadslinga i naturen runt Honungsgården. Slingan är lite drygt en kilometer lång och med frågor om bin uppsatta med jämna mellanrum. Vid varje ny fråga finns också svaret på föregående fråga så att man lär sig nya saker om bin under hela promenaden. Det finns också bänkar uppsatta längs med stigen där man kan sätta sig och äta av det medhavda fikat.
– Tanken med skogsslingan är dels att man mår bra av att komma närmare naturen, dels att vi vill öka möjligheterna till ännu mer social distans nu i och med corona, säger Pia.
Pia och Helge Josefsson på Tavlebords honungsgård. Foto: David Nyberg
Utöver den nyanlagda promenadslingan har de även anpassat verksamheten genom att flytta ut butiken från caféet till ladan och på så sätt skapa extra mycket utrymme och möjlighet för större avstånd mellan besökarna både i caféet och i butiken. De har också installerat ett nummerlappsystem utanför caféet så att endast ett sällskap i taget släpps in för att köpa sitt fika.
– Inomhus i caféet har vi tagit bort en del bord och stolar för att öka avstånden mellan gästerna. Utomhus har vi inte gjort så mycket, där är det redan gott om utrymme mellan borden sedan tidigare, säger Pia.
Om man inte nöjer sig med bi-utställningen och visningsbikupan utan vill fördjupa sig ännu mer i bin och biodling finns möjligheten följa med Helge till någon av hans vanliga bikupor i närheten av Honungsgården.
Varje fredag hela juli månad och första veckan i augusti håller han i Bisafari. Då får man låna bioverall, handskar och stövlar och guidas under 60 minuter av Helge vid bikuporna. För den som är riktigt intresserad av biodling och kanske till och med funderar på att skaffa egna bin kan man gå Helges heldagskurs Biodlare för en dag, som i år hålls den 9 augusti.
– Det är en upplevelsedag där man själv får testa på hur det är att vara biodlare. Vi går igenom och testar på vad man som biodlare gör under de olika årstiderna och vad man ska tänka på, säger Helge.
Helge byter ut tio ramar varje år från varje bikupa i förebyggande syfte för att försvåra för varroakvalster. Foto: David Nyberg
Heldagskursen börjar med att de spikar och trådar ramar och smälter in vax. Därefter besöker de en bigård där deltagarna får testa på och lära sig att använda rökpust, lyfta på tak och ramar och se hur livet i bikupan fungerar.
– Sedan plockar vi med oss lite honung därifrån och tar med oss den hem till slungrummet. Där visar jag hur man täcker av, slungar och silar honungen. Och så får de tappa upp sin egen honung på en burk och ta med sig hem, säger Helge.
– Det är faktiskt en hel del som har skaffat bisamhällen efter att de gått den här kursen. Men jag rekommenderar alltid att de först går med i deras lokala biodlareförening också, som oftast ordnar nybörjarutbildningar, innan de skaffar egna bin.
