Arten är en av de tidigaste flyttfåglarna som vi kan stöta på i naturen när den kommer från sina övervintringskvarter i Syd- och Centraleuropa.
Hos oss återfinns tofsviporna i stora delar av landet förutom i ren fjällmiljö och arten är inte så vanlig i Norrlands inland. Tofsvipan är en vadarfågel som spatserar runt på åkermarker och översvämmade sankängar i jakt på daggmaskar och olika ryggradslösa djur. Många minns säkert när det var gott om tofsvipor och åkermarkerna kunde vara fulla av födosökande fåglar. Tofsvipan har tyvärr minskat i en alarmerande takt och är sedan 2020 upptagen på rödlistan med statusen sårbar.
Artdatabanken uppskattar att minskningen uppgår till så mycket som 45 procent under de senaste 18 åren. Det är inte svårt att förstå varifrån namnet kommer då det sticker upp en ganska rejäl tofs från huvudet. Tofsvipans höga lite ängsliga knorrande tar man inte heller miste på när man väl har lärt sig det. Vid denna tid på året handlar allt om att gå till häckning och att lyckas få ungarna flygfärdiga. Häckningen sker direkt på marken vilket innebär att äggen är extra utsatta för predatorer.
Det händer även att tofsvipan går till häckning innan bruket av marken är klart vilket innebär att maskiner kan köra sönder häckningarna. Tofsvipan lägger bara en kull om häckningen lyckas men utsätts boet för någon störning och äggen förloras kan honan göra en omläggning. Minskningstakten för tofsvipan ser inte ut att avta utan framtiden ser minst sagt oroväckande ut.
Troligen kommer minskningen från ett moderniserat jordbruk och ett minskat bete men det är svårt att exakt sätta fingret på problemen. Lokalt kan en predator som räven tömma ett stort område på fågelungar. Tofsvipan är duktig på att försvara sig mot hot kring boet men mot jordbruksmaskiner eller rävar hjälper inte störtdykningar och höga ljud. Det kan till och med hända att rådjur som av misstag kommit nära en häckning får smaka på kombinationen snabba störtdykningar och höga skrik.
På bilden ser vi när nästa generation tofsvipor blir till, det gäller bara att häckningen går bra och att även dessa ungar får föra sina gener vidare. Tofsvipan brukar oftast gå till häckning vid två års ålder.
Tack för att du stöttar oberoende lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!
