Det säger energiprofessorn Tomas Kåberger som alltså försvarar kommunernas vetorätt. Däremot ser han gärna en mer effektiv tillståndsprocess för havsbaserad vindkraft.
Tomas Kåberger är professor på Chalmers i Göteborg och har en del av sina rötter i Bohuslän. Han är aktuell just nu då Tidöpartierna beslutat att han inte skall väljas om till Vattenfalls styrelse vid nästa årsstämma.
– Det är riktigt. Regeringen har bestämt att ta bort två ur styrelsen och stoppa in tre nya. Jag tyder det som att de vill ha en styrelse som är medgörlig och som de kan styra, säger Tomas Kåberger, som själv tycker att finns all anledning att ha en styrelse med bred kompetens och där det finns fler som kan energimarknad och den teknik som är relevant.
– Man frångår en god tradition i den svenska statsförvaltningen att oavsett regering så låter man personer som tillsatts av tidigare regeringar sitta kvar. Det kan man ju tycka är en god tradition som gör det lätt att rekrytera kompetenta personer till statsförvaltningen. Om man politiserar poster som generaldirektörer och styrelseledamöter till statliga bolag så leder ju det till en större osäkerhet som kan försvåra rekryteringen och det är synd, säger Tomas Kåberger.
Det gångna året har Europa genomlidit en energikris med mycket höga elpriser som följd.
– I jämförelse med resten av Europa kom Sverige lindrigt undan. Vi hade Europas lägsta elpris och till och med Skåne hade lägre elpris än något annat elområde i EU, konstaterar Tomas Kåberger.
Han säger att det höga elpriset i Europa hade flera orsaker. Dels brist på vatten i södra Europa på grund lite nederbörd först på sommaren och sedan också på vintern vilket gjorde att vattenkraftsproduktionen minskade i alpländerna. Dessutom hade Frankrike stora tekniska problem med sina kärnkraftverk så man producerade 80 TWh mindre än året innan.
– Det gjorde att Frankrike gick från att vara världens största elexportör till att bli elimportör förra året, vilket har påverkat elflödena i hela Europa, säger Tomas Kåberger. Trots att Tyskland enligt plan stängde tre kärnkraftsreaktorer förra årsskiftet så ökade Tyskland sin elexport till framför allt Frankrike och ökningen av elexporten var större än ökningen av fossilbaserad elproduktion i Tyskland.
– Så när Tyskland ökade sin brunkolsbaserade elproduktion förra året så var det för att klara Frankrikes ökade behov av importerad el. Det var till och med så att exporten ökade dubbelt så mycket som den fossilbaserade elproduktionen. Bara Sverige exporterade mer el än Tyskland i Europa förra året, säger Tomas.
Detta skedde samtidigt som man minskade användningen av rysk ledningsburen gas i Europa.
Det finns de som skyller prisökningarna på nedläggningen av svenska kärnkraftsreaktorer?
– Det är ju en konstig tolkning. Sverige var nettoimportör av el under de första 10 åren av 2000-talet. 2003 importerade vi el nästan varje timma hela året. 7900 timmar av årets 8700 timmar var vi nettoimportör av el det året. Den maximala effekten vi har importerat var också större i början på seklet än den varit de senaste åren. Efter 2010 har Sverige varit nettoexportör av el varje år. Det har varit trenden att vi importerar färre timmar varje år och vi importerar lägre effekt. De dagar vi importerar effekt, det var några dagar i december då vi importerade mycket el 2022, och då var det när inte bara Ringhals 4 utan också Oskarshamn 3 stod stilla på grund av tekniska problem.
Men vi har ju eldat massa olja i Karlshamnsverket enligt samma källa?
– Det har inte varit produktion av el i Karshamnsverket för Sveriges behov, men det var produktion under en tid för att priset på gas och kol gick upp mycket förra året. Men oljepriset gick inte upp så mycket så den oljan de hade i Karlshamn tyckte de det var värt att elda för att exportera el till kontinenten och till Finland.
Hur ser du på utvecklingen av elpriserna?
– Det har byggts ny vindkraft i Sverige och i Finland som har kommit i drift under senaste året. Dessutom finns det nu förhoppningar om att den finska reaktorn i Olkiluoto som skulle varit klar 2009 äntligen kommer i kommersiell drift om några dagar. Dessutom är nu Ringhals 4 igång igen och det borde göra att den nordiska elproduktionen ökar ytterligare och att elpriserna kan återgå till mer normala nivåer. Även om vi inte kommer ner till elprisnivån 2020 när priserna var rekordlåga 11 öre kWh på Nordpool i medeltal. Vi kommer fortsätta att exportera el söderut men vi kommer inte att behöva försörja Finland i lika hög grad som de senaste 10 åren. Finland kommer i första hand att skicka el söderut till Estland och Baltikum men kanske också ibland till Södra Sverige.
Varför avvecklades Ringhals 1 och 2?
– Elpriserna var väldigt låga under ett antal år och kostnaderna för att hålla igång och reparera de här äldsta reaktorerna var för höga för att der skulle framstå som ekonomiskt lönsamt. Det var inte politiska beslut utan ekonomiska beslut. Kostnaderna för produktionen i de reaktorer som är kvar och som man kan utläsa av den ekonomiska redovisningen ligger på mellan 22,5 och 33 öre per kWh och det är ungefär vad totalkostnaden är för ny vindkraft. Så de här kvarvarande reaktorerna kommer att vara konkurrenskraftiga om de fungera bra, de får inte ha sådana här oplanerade, oönskade stopp som Ringhals 4 till exempel, vilket kan göra att produktionskostnaderna för just elen från Ringhals 4 kan bli uppåt 30 öre kWh och då är det svårt att konkurrera med ny vindkraft.
Följden av att de inte klarar konkurrensen är att det pris de kan få ut från sin elproduktion inte täcker kostnaderna och att de här reaktorerna går med förlust?
– Ja det stämmer.
Det som efterfrågas nu av näringslivet är en kraftig utbyggnad av havsbaserade vindkraft?
– Ja det man behöver nu är el som är billigare än fossila bränslen för att kunna ersätta fossila bränslen. Det är framför allt landbaserad vindkraft och havsbaserad vindkraft och några av de bästa solmöjligheterna som kan erbjuda det. Dessutom behöver man det ju snabbt för att de anläggningarna man vill bygga skall bli byggda i Sverige. Även fortsatt drift av väl fungerande reaktorer är tillräckligt billig, men jag har svårt att förstå hur ny kärnkraft skall kunna bli tillräckligt billig. Den här typen av elbaserad industri, kemiindustri, stålindustri, batteritillverkning kommer att byggas där det finns tillgång till billig el just under de närmaste åren. Sedan, när de väl är byggda, kommer de inte att flytta. Det är därför det är viktigt att se till att det finns rimlig tillgång på el under de närmaste fem, tio åren.
Är ny havsbaserad vindkraft billigare än ny kärnkraft?
– Om man tittar på de priser man har i Storbritannien där man har offentligt angivna priser både på ny kärnkraft och ny havsbaserad vindkraft så är ju havbaserad vindkraft betydligt billigare än kärnkraft. Kärnkraft kostar nu över en krona per kWh och havsbaserad vindkraft mindre än hälften. Det är ett problem att så få har fått tillstånd att bygga (havsbaserad vindkraft) i Sverige. Jag har försökt förstå de olika sakargumenten som är inblandade och det är ju tveklöst så att verken syns. Men den störningen drabbar samma generation som använder elen. Vindkraftsstörningen är borta när man plockar ned dem, det är samma generation som drabbas av störningen som också har nytta av den el som produceras. Medan kärnkraftens avfall, eventuella olyckor eller koldioxidutsläpp från fossila energikällor har långsiktiga effekter som drabbar kommande generationer.
Tycker du att tillståndsprocesserna behöver förändras för att få fram mer vindkraft?
– Jag är inte populär i delar av vindkraftsindustrin eftersom jag sagt att demokrati är viktigare än vindkraft. Det är bra att man har en lokal möjlighet att vägra acceptera nya anläggningar av olika slag. Jag ser hellre att vi har en fortsatt diskussion om de sakpolitiska avvägningarna och att man lyckas få ett stöd för vindkraftsutbyggnad i stället för att man tvingar på folk vindkraftsanläggningar som de inte vill ha. Försvaret har invändningar när det gäller havsbaserade anläggningar som det är svårt att bedöma rimligheten i eftersom de är hemliga. Jag har fått höra att man stoppat vindkraftsprojekt för flera miljarder för att man haft en väderradar som det hade kostat några hundra tusen kronor att flytta så att den inte blivit störd utav vindkraftverken. Man borde nog ordna så att även försvarets intressen granskas ur ett samhällsperspektiv.
I Tyskland och Danmark går staten in och tar fram områden lämpliga för vindkraft?
– Den svenska ordningen där vem som helst kan säga att de vill använda en del av svenskt vattnet för att bygga vindkraftverk och man lägger ut miljoner påg förberedelser för att sedan kanske få reda på att man inte får tillstånd att bygga. Det är inte ekonomiskt effektivt. I Danmark, Tyskland och Holland gör staten en planläggning och talar om var det går att bygga vindkraft och sedan auktionerar man ut de områdena.
Man kan väl i princip ha samma miljöprövning i ett sådan system?
– Absolut! Hur ser du på energibalansens utveckling de kommande åren? – Den industriella strategin har ju varit att man skall fortsätta att bygga ut vindkraft och en del solel och så ska man ha industriella processer som kan hantera variationen i elproduktion från vindkraften. De här vätgasprojekten i stålindustrin till exempel bygger ju på att man producerar vätgas när det blåser och när det inte blåser har man antingen ett vätgaslager eller ett lager av järnsvamp som är en mellanprodukt, så att man kan ha kontinuerlig stålproduktion de veckor det blåser dåligt och priserna är höga. Samma sak i kemikalieindustrin och drivmedelsindustrin, där ser man fram mot att köpa el när den är billig för sin produktion. Det är bekymmersamt för industrin som siktat på att ersätta fossilbaserade processer med el när de ser att utbyggnaden av vindkraft efter 2025 inte ökar så som man tidigare trott. Det gör att industrin ser sig om efter andra platser i världen där man kan få billig el. I EU är det framförallt i Spanien och Portugal som kan locka till sig den här energiintensiva industrin nu.
Är det en prognos eller en faktisk minskning av vindkraftsprojekt man ser?
– Det är en faktiskt minskning av tillståndsgivningen. Även om det går snabbt att bygga måste man ha framförhållning när det gäller att beställa vindkraftsverken eftersom det är stor efterfrågan. Vattenfall bygger nu en stor vindkraftspark i Nederländerna på 1,5 GW. Den började man bygga 2021, den började leverera el från delar av parken sommaren 2022 och den skall vara helt klar under 2023. Så den praktiska byggtiden är två år för en sådan jätteanläggning som har samma kapacitet som världens största kärnreaktorer.
Hur ser du på tankarna på att bygga ny kärnkraft i Sverige?
– Risken är att man bygger mer på ideologisk grund och att man i efterhand inser att det var fel istället för att lära sig av andras misstag. Det är ett sätt att agera som mindre grundas på fakta än på förhoppningar. Ett exempel är den promemoria som nu går ut på remiss när det gäller att ändra tillståndsprocessen för ny kärnkraft och ta bort de begränsningar som bland annat följde av folkomröstningen. I stället för att grunda förslag om lagändring som tidigare på gediget underlag från energikommissioner och utredningar dokumenterade på 100-tals sidor, har man nu 14 sidor departementspromemoria där konsekvensanalysen är på två sidor och inte särskilt väl underbyggd. Men det tycker man räcker då för att genomföra de här lagändringarna. Det är ju en dramatisk minskning av ambition när det gäller beslutsunderlag jämför med vad andra regeringar i Sverige har haft på energiområdet. Det är inte svårt att tycka att det bryter mot de regler som finns i regeringsformen som reglerar hur beslutsunderlag skall vara utformat. Liksom när det gäller tillsättningen av generaldirektörer eller styrelseledamöter handlar de här invändningarna inte om politik utan om omsorg om statsförvaltningens kvalitet.
Hur ser utvecklingen för olika energislag ut i världen just nu?
Solel byggs ut väldigt snabbt. 2022 ökade faktiskt kärnkraften i världen. Det togs i drift fler reaktorer än det stängdes så den ökad med 4 GW. Solelen ökade i stället med 200 GW. Vindkraften ökade med knappt 100 GW. Så kommer det att vara de närmaste åren. Det är förutsägbart. Sol och vind kommer att öka medan kärnkraften står still eller ökar lite grann. Frankrike bygger mycket sol och vind nu också. Bland annat kräver man att alla parkeringsplatser skall ha soltak. Finland har byggt väldigt mycket vindkraft de senaste åren. Finland har mer vindkraftsel per capita än vad tyskarna har. De har avbrutit kärnkraftsprojektet i norra Finland. Det gör att stålindustrierna som tänkte bygga i Sverige nu funderar på om de skall bygga i Finland istället. Så även om det finns andra länder som talar om kärnkraft finns det inget land som stoppar sol och vind såsom Sverige gjort den sista tiden.
