Till vänster två av Jennas värdsystrar i hennes värdfamilj i Senegal. Till höger Jenna med några av de yngre barnen i värdfamiljen. Foto: Jenna Dodson, Tidiane Diao

Vi blir 80 miljoner fler varje år

Arbete för jämställdhet och familjeplanering fortsatt viktigt

2019-11-01 Miljövetaren Jenna Dodson från USA blev intresserad av familjeplanering och kvinnors rättigheter när hon jobbade med skogsjordbruk i Senegal. Det ledde henne vidare till ett forskningsprojekt i Göteborg om överbefolkning.

Det har nu gått nästan två år sedan The overpopulation project grundades och startade upp sitt arbete vid Göteborgs Universitet. Projektet studerar miljömässiga effekter av global och nationell befolkningsökning, samt effekter för människor och möjliga lösningar på utmaningarna. Under Västsveriges besök på Medicinareberget i Göteborg får vi först prata med initiativtagaren, professorn Frank Götmark.

Varför anser ni att det är ett problem att världens befolkning ökar?

– Man kan ju börja med klimatförändringarna. För där är grundorsaken den ökande världsbefolkningen tillsammans med den ökande konsumtionen. Den sammanlagda miljöeffekten uppstår genom att du tar genomsnittlig konsumtion per individ gånger antalet människor på jorden, säger Frank.

För 50 år sedan låg barnafödandet globalt på ungefär fem barn per kvinna. Idag har den siffran halverats till ungefär två och ett halvt barn per kvinna. Verkar det inte som att problematiken med storleken på världsbefolkningen håller på att lösa sig av sig självt?

– Det stämmer att vi har haft en stark minskning av fertilitetstalen från 1965 till 1995. Men sedan händer det något och de senaste 25 åren har den årliga minskningen inte alls varit lika kraftig.

Befolkningen ökar och nya bostäder, kontor, vägar och järnvägar byggs. Foto: David Nyberg

Frank förklarar att även om två och ett halvt barn per kvinna inte låter särskilt mycket, så bidrar det ändå över tid till en kraftig ökning av den totala befolkningen. Trots dagens historiskt sett låga födelsetal på ungefär 2,5 så växer den totala befolkningen i världen ändå fortfarande med omkring 80 miljoner människor varje år. Det är ungefär samma antal som världsbefolkningen har ökat med varje år de senaste 25 åren.

– Det låter inte mycket med två och ett halvt barn per kvinna, men om fertiliteten skulle ligga kvar konstant på den nivån, så skulle vi enligt FN vara 21 miljarder människor år 2100. Det är väldigt stor skillnad jämfört med 11 miljarder, som är FN:s medelprognos, i och med att de räknar med att fertiliteten successivt kommer att minska.

Miljövetaren Jenna Dodson från Virginia i USA flyttade till Sverige och Göteborg den 1 januari 2018 för att bli en del i The overpopulation project. Då hade hon precis avslutat en tvåårig anställning i Senegal i Västafrika där hon arbetade med agroforestry, eller skogsjordbruk på svenska. Hon bodde hos en värdfamilj i en by med ungefär 500 invånare i regionen Kolda i södra Senegal. Det var också där som hon först blev intresserad av de frågor som hon nu arbetar med i projektet i Göteborg.

– Jag såg hur hårt de fick kämpa för att lyckas få ihop tillräckligt med mat till alla barnen och för att kunna ge dem möjlighet att gå i skolan. Både alla erfarenheter jag fick bara genom att bo och vistas där och samtalen som jag hade med invånarna, bidrog helt klart till att jag jobbar med de här frågorna idag.

I takt med att vi blir fler människor och det materiella välståndet ökar, blir en allt större del av planetens yta påverkad av mänskliga aktiviteter. Foto: David Nyberg

Jenna berättar att när hon frågade kvinnor i byn som var runt 30 eller äldre, hur många fler barn de skulle vilja ha, så skrattade de alltid åt frågan. De tyckte att det var konstigt att tänka sig att de hade kontroll över hur många barn de skulle få. Deras inställning var att antalet barn de skulle få helt naturligt låg i händerna på vad Gud och deras man skulle komma att ge dem.

Så din ingång i det här var snarare kvinnornas situation än de globala miljöproblemen?

– Ja, eftersom normer och könsroller gör att det är kvinnorna som drabbas hårdast av arbetsbördan som de många barnen innebär. Själva graviditeterna är ju självklart att de hamnar på kvinnan. Men också allt annat arbete som en stor familj med många barn för med sig. Eftersom det är kvinnorna som ansvarar för hushållssysslorna hamnar allt det här extraarbetet på mammorna. Dessutom gör kvinnorna också mycket av familjens jordbruksarbete.

Om det är en så stor belastning för familjerna att ha så många barn, hur kommer det sig då att de inte ser till att få färre barn?

– Jag skulle säga att det oftast beror på sociala normer och kulturella tabun, i kombination med bristfällig tillgång till preventivmedel.

Barnen i byn där Jenna bodde leker och hjälper till att förbereda råvarorna inför matlagningen, men tar en paus för att posera framför mobilkameran. Foto: Jenna Dodson

Som exempel nämner Jenna en händelse från när hon bodde hos värdfamiljen i Senegal. En av sönerna i familjen, Jennas värdbror, hade en fru som han hade två små barn med, och hon och barnen flyttade in till familjen under Jennas tid där nere.

– En dag när en fransk välgörenhetsorganisation var i byn för att bidra med hälsovård till invånarna och för att erbjuda olika typer av preventivmedel gick hon dit och besökte dem. När hon kom tillbaka hem fick hon en våldsam utskällning av hennes man, min värdbror. Jag frågade min andra värdbror om grälet senare och då förklarade han att anledningen var att hon ville börja använda preventivmedel, men att hennes man inte ville att hon skulle det.

Är alla män i Senegal så kritiska mot preventivmedel?

– Nej, men jag skulle säga att det generellt är ett problem att många stödinsatser som görs inom det här området enbart riktar sig till kvinnor. Det är olyckligt att männen därmed inte får samma information om olika fördelar med preventivmedel. Till exempel om nyttan med att planera graviditeterna så att kvinnan inte behöver påbörja nästa graviditet allt för nära inpå att den tidigare graviditeten är avslutad.

– Männens önskan om att ha många barn tror jag också handlar mycket om social status. Ju fler barn du har desto högre social status får du i byn. Det finns också många missförstånd angående preventivmedel. En del kvinnor tror till exempel att om man väl har använt preventivmedel en enda gång, så kommer man sedan aldrig någonsin att kunna få barn.

– Så det handlar om en kombination om att sprida korrekt information och kunskap, och om att se till att kvinnorna får tillgång till preventivmedel. Plus då att även involvera både män och kvinnor i hela processen.

– Den sammanlagda miljöeffekten uppstår genom att du tar genomsnittlig konsumtion per individ gånger antalet människor på jorden, säger Frank Götmark. Foto: David Nyberg

Jenna berättar att när hon nämner ordet överbefolkning här i Sverige upplever hon att de hon pratar med ofta känner sig nästan förolämpade och tar för givet att hon också förespråkar någon typ av restriktioner på barnafödandet, exempelvis på nationell eller global skala, vilket hon i själva verket inte alls gör. I Senegal upplevde hon inte att det var lika tabubelagt att prata om de här frågorna. Det tror hon beror på att problemet är mer uppenbart där än det är exempelvis här i Sverige.

– Jag tror också att många ofta kopplar ihop ordet överbefolkning med en skuldbeläggning av fattiga människor eftersom det ofta är fattiga länder som har högst befolkningstillväxt. Dessutom tror jag att många när de hör ordet överbefolkning tänker att man ignorerar problemet med överkonsumtionen som ofta sker i den rika delen av världen. Men så som jag ser det, så inkluderar problemen med överbefolkning både rika länder, som ofta överkonsumerar, och fattiga länder, som ofta har ett högt barnafödande.

En del menar att när fattiga länder som har högt barnafödande idag, så småningom ökar sitt välstånd och blir rikare, kommer barnafödandet minska automatiskt. På samma sätt som många av de länder som är rika idag nu har låga födelsetal.

– Jag tror att det ofta faktiskt kan vara det motsatta. Vår forskarkollega Jane O’Sullivan i Australien kom fram till att det i många länder snarare var som en följd av att befolkningstillväxten kom ned till en viss nivå, som det blev möjligt för invånarna att uppnå en högre levnadsstandard.

– Inställningen att det kommer lösa sig automatiskt tar inte heller hänsyn till sociala och religiösa normer. En del länder i Mellanöstern till exempel har det ganska bra ekonomiskt, men har ändå en utbredd könsdiskriminering och höga förväntningar på kvinnorna att få många barn. Eftersom det är Guds vilja, eller Allahs vilja. Jag tror att de här normerna kan motverka den dämpande effekten som man hade kunnat förvänta sig att den ekonomiska tillväxten har på befolkningsökningen.

Jenna Dodson har undersökt på vilket sätt befolkningstillväxt inkluderas i klimatmodeller och scenarier för det framtida klimatet. Foto: David Nyberg

– Många säger att utbildning är lösningen på det här problemet, och det är viktigt, men det är inte den enda lösningen. Vi behöver jobba på många fronter samtidigt, med familjeplanering, med utbildning och med ökade inkomstmöjligheter för fattiga människor runt om i världen. Det är den sammanlagda effekten av många olika insatser tillsammans som över tid kommer göra det möjligt för kvinnor att välja att inte föda så många barn.

Vilken är din roll i arbetet med The overpopulation project?

– Jag har gjort en litteraturstudie för att undersöka på vilket sätt befolkningstillväxt inkluderas i klimatmodellerna. Huruvida de ser befolkningsstorleken som något som man kan påverka eller inte. Som exempel skulle det kunna handla om olika scenarier över hur befolkningsökning skulle påverkas beroende på om man ökar möjligheterna för kvinnor att familjeplanera eller inte. Och sedan hur förändring i befolkningsstorlek i sin tur skulle påverka det framtida klimatet.

Vad kom du fram till?

– Att de har olika scenarier med olika befolkningsutvecklingsmönster, men att de är inkluderade i ett samlat bredare scenario. Det gör att man inte kan plocka ut befolkningsökning som enskild variabel, som påverkas av olika politiska styrmedel och åtgärder. Man måste kunna se att befolkningsökningen i sig kan påverkas av policy.

Publicerad: Uppdaterad:
David Nyberg,
Nyhetsarkiv