Det har gått många år sedan Sverige fick sitt första konstaterade fall av rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis). Fyndet gjordes i en skjuten räv strax utanför Uddevalla 2011. Det blev startskottet på ett mycket omfattande arbete att kartlägga utbredningen av dvärgbandmask i landet. Rävens dvärgbandmask förekommer regionalt i stora delar av Europa främst i Central och Östeuropa. Människor kan insjukna i sjukdomen alveolär echinokockos, även kallad blåsmagsjuka som kan vara en dödlig sjukdom obehandlad. Därför är det av yttersta vikt att man kartlägger dvärgbandmaskens förekomst. Ägg som kommer in i människokroppen oralt kläcks i tunntarmen och larverna letar sig igenom tarmväggen för att nå blodkärlen.
Blodet transporterar larverna främst till levern men även till lungor och andra inre organ där larverna kan få fäste och bilda blåsor. Risken att få i sig dvärgbandmask genom att äta vilda bär och svampar anses som minimal, nästan obefintlig. Inte ens i de värst drabbade områdena i Europa har speciellt många fall påvisats hos människa. Sedan fallet 2011 har man lagt stora resurser på att upptäcka nya fall och att kartlägga spridningen. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) håller på att avsluta ett projekt där resultatet kommer presenteras till Jordbruksverket under februari.
Detta projekt startade 2021 och pågick till och med 2024 där tusentals rävar har analyserats från stora delar av landet men främst från de södra delarna. Det går att följa arbetet på SVA´s hemsida och sedan 2011 har det även dykt upp fynd från andra platser än Uddevalla kommun. Under projektets gång har man hittat spår av dvärgbandmask på ett antal platser i landet, bland annat Essunga kommun. I Dalarnas län har man hittat dvärgbandmask på några olika platser, fynd har även gjorts i Uppsala län och från Hallands län. Trots ökad spridning ser man inga risker med att äta bär, svamp eller grönsaker från skog och trädgård i drabbade områden.
Jägare bör däremot ha mycket god hygien vid hantering av skjutna rävar och hundägare kan behöva avmaska sina husdjur oftare i dessa områden. Hundar och rävar blir infekterade genom att äta sorkar eller andra små gnagare som är smittade. Den vuxna bandmasken utvecklas i tarmen och ägg utsöndras genom avföringen efter ungefär en månad. Övervakning och hantering av landets dvärgbandmask kommer att fortsätta från myndighetshåll även om senaste projektet nu är avslutat. SVA säger till Svenska Jägareförbundet att man tittar på ett uppdrag från Naturvårdsverket som handlar om avmaskning i begränsade områden. Om det är kostnadseffektivt och logistiskt möjligt kan eventuellt Uddevalla, Gnesta och Uppsala vara aktuella. I Uppsala finns smittade rävar inom tätortsområdet och där kan det vara relevant av folkhälsoskäl, säger Erik Ågren som är stadsveterinär på SVA till Svenska Jägareförbundet.
Tack för att du stöttar oberoende lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!
