För ungefär 100 miljoner kronor bygger Arctic Paper Munkedals AB, Munkedals bruk, om det egna vattenkraftverket från grunden. Förhoppningen är att man ska fördubbla mängden egenproducerad el från 12 till 24 gigawattimmar årligen.
Detta blir möjligt tack vare företagets nya vattendom som ger Arctic Paper rätt att öka mängden vatten som tas genom kanalen och kraftverket från 8 till 19 kubikmeter per sekund. Vid låga vattennivåer i sjöarna uppströms bruket minskas dock de tillåtna volymerna som får tas ut enligt en fastlagd tappningsplan.
– När det är mycket vatten i älven kommer det alltså rinna lite mindre i den delen av älven som går förbi kanalen och kraftverket än det gjort tidigare, säger brukets platschef Göran Lindqvist.
Han berättar också att arbetet med kraftverksbygget går lite långsammare än vad de hade räknat med men att de ändå är en bra bit på väg. Inte minst med falltrummorna som ska leda vattnet från kanalen och ned till turbinerna i kraftverkshuset.
Med de nya större falltrummorna blir det möjligt att öka vattenflödet från 8 till 19 kubikmeter per sekund. Foto: David Nyberg
– Väldigt mycker rör är nedlagt vid det här laget, och det är stöddiga rör. Du kan stå inne i dom utan vidare. Det är två nya rörledningar, en lite grövre och en lite smalare. Den grövre försörjer en stor och en liten turbin, och den lite klenare försörjer en stor turbin bara.
Blir det helt nya byggnader som det nya kraftverket ska stå i?
– Ja, och det byggs bit för bit eftersom det är väldigt tunga konstruktioner. Det är farligt mycket vatten som kommer med en väldig fart, och man måste kunna stänga luckorna fort om något skulle hända. Konstruktionen måste alltså kunna ta upp kraften av det här framrusande vattnet utan att flytta på sig när vi stänger ventilerna.
– Det är inte bara att man häller på 20 betongbilar på en gång, utan man bygger det här i skikt. Och vi gjuter dessutom in utloppsrör och liknande, för att de ska vara oerhört fast förankrade.
Planen är att det nya vattenkraftverket ska tas i drift i höst eller i början av vintern. Innan dess ska de hinna med att bredda kanalen för att den ska tåla det ökade vattenflödet utan att riskera erosion av kanalväggarna. Arbetet med att bredda kanalen sätter igång i april och beräknas vara klart vid sensommaren.
För att kraftverket ska kunna stå emot påfrestningarna från det strömmande vattnet gjuts de olika delarna fast i betong. Foto: David Nyberg
I Arctic Paper Munkedals nya vattendom ingår också att de ska göra ett antal åtgärder för att främja djurlivet i älven. En av punkterna är att de förbinder sig att hålla en minimitappning, vilket de inte haft krav på tidigare.
– Vi åtar oss att släppa förbi 0,8 kubikmeter vatten per sekund till huvudfåran förbi bruket. Denna nivå har vi i praktiken tillämpat sedan många år men vi har teoretiskt kunnat torrlägga. Så det vi gör är att vi tillståndslägger det vi redan gör, säger Göran.
– Den mest effektiva åtgärden tror jag blir den vi gör nedströms bruket, där vi skapar ståndplatser för småfisk. Platser där det är så där lagom djupt så att småfisk kan stå skyddat för den stora fisken. Så att de får bättre möjligheter att växa sig stora och fortplantningsdugliga.
Utloppsrören som ska leda vattnet från kraftverket och tillbaka ut i Munkedalsälven är på plats och järnvägensvallen ovanpå rören är återuppbyggd. Foto: David Nyberg
En annan stor investering som är på gång på pappersbrukets område är en ny anläggning för produktion av ånga, en fastbränslepanna. Tanken är att den ska vara flexibel och kunna eldas dels med biobränslen direkt från skogen, dels med utsorterat verksamhetsavfall som papper, rivningsvirke och plast.
– Däremot så finns det ingen avsikt att elda hushållssopor eller liknande, för den som är orolig för lukt, säger Göran.
Ånga används på bruket framför allt till att torka pappret i pappersmaskinerna. Det görs genom att ångan går in i och värmer upp de roterande cylinderformade valsarna som pappersbanan går på i pappersproduktionen.
– Idag producerar vi ångan antingen i vår gaspanna, eller i vår elpanna, och det är utmärkta apparater båda två. Men gaspannan har den nackdelen att den drivs av fossilt bränsle. Vilket är någonting som vi ska bort från på ett eller annat sätt.
Och nackdelen med elpannan är att den drar väldigt mycket ström?
– Den drar jättemycket ström. Tittar vi på elpriset just idag så är det jättelågt, men ser vi det över tid, så tror vi att det blir en ganska dyr energikälla, framför allt så är den väldigt volatil. Får du ett torrår så att vattenkraften går tom, då blir elen fruktansvärt dyr. Däremot så är det en annan förutsägbarhet vad det gäller fastbränslena.
Den nya ångpannan är tänkt att ligga på parkeringsplatsen på motsatt sida Bruksvägen i förhållande till fabriksbyggnaderna. Foto: David Nyberg
Till skillnad från vattenkraftverket som Arctic Paper bygger själva har de skrivit avtal med ett externt företag som ska bygga, äga och driva fastbränslepannan och leverera den producerade ångan till pappersbruket. Göran förklarar att företaget heter Adven och att det är ett bolag som via ett mellanled förvaltar pensionspengar.
– Det är mycket pengar som ska upp på bordet på en gång och det passar naturligtvis en pensionsförvaltare väl, att sätta in en summa pengar och sedan få avkastning.
Är det på grund av att ni gör så stora andra investeringar samtidigt som ni inte har råd att bygga ångpannan själva?
– Nej, det beror på att den här investeringen är för stor. Det är svårt för en verksamhet av den här storleksordningen att orka med det.
Göran berättar att de hade hoppats att ångpannan skulle stå klar till sommaren 2021, men att det inte längre verkar vara en särskilt realistisk tidsplan. Processen med att få alla nödvändiga tillstånd har tagit längre tid än vad de hade räknat med, och de sätter inte igång med bygget innan alla tillstånd är klara, förklarar han.
Ångan används i pappersmaskinerna för att torka pappret. Foto: David Nyberg
Dessutom menar han att länsstyrelsen i sitt yttrande till miljödomstolen föreslår alldeles för stränga krav vad gäller utsläppen av olika ämnen från fastbränslepannans skorsten.
– Vi har gått igenom flera hundra pannor men hittar inte en enda panna som presterar på den nivån. Enskilda pannor presterar på den nivån på enskilda parametrar, men inte på alla parametrar samtidigt.
Så ni kommer svara miljödomstolen att ni tycker att länsstyrelsens krav är för hårda?
– Vi kommer stå fast vid våra tidigare förslag och redogöra för varför vi anser att våra föreslagna nivåer är rimliga.
Kan man tänka sig att det blir någon sorts kompromiss mellan era och länsstyrelsens förslag?
– Ja, det förutsätter jag. Alltså, att domstolen beaktar vår inlaga.
Parallellt med allt arbete som syns på utsidan av fabriken händer det mycket även på insidan av fabriksväggarna. Man har dragit nytta av flexibiliteten hos de befintliga pappersmaskinerna och utvecklat nya produkter som man nu breddar sortimentet med. Från att tidigare helt och hållet ha fokuserat på skriv- och tryckpapper släpper Arctic Paper nu, efter drygt ett års utvecklingsarbete, för första gången ett kraftpappersortiment med förpackningspapper.
Arctic Paper utökar sortimentet och släpper ett kraftpappersortiment med förpackningspapper. Foto: David Nyberg
– I slutet av 2018 började vi, med ett väldigt smalt val av kunder. För det här är ingen marknad som vi kan sedan tidigare, utan vi har lärt oss sedan dess, och nu börjar vi varva upp. Vi har använt 2019 till att lära oss och nu tycker vi att vi kan det här hyggligt bra.
Vad för typ av förpackningar handlar det om?
– Påsar är det vanligaste. Det kan vara påsar för att förvara socker eller majs i, eller såna kassar som du köper när du handlar kläder. Alla möjliga sorters påsar. Och vi siktar framför allt på förpackningar med lite högre krav på tryckyta. För att trycka ditt budskap på din förpackning.
Sätter ni ihop påsarna också eller producerar ni bara pappret?
– Vi gör absolut inte själva påsarna, utan vi gör papper till påsar, eller till andra förpackningsändamål.
Ungefär hur stor andel av produktionen på bruket är förpackningspapper just nu?
– Det är måttligt. Ensiffrigt procenttal.
Anledningen till att Arctic Paper nu ger sig in på förpackningsmarknaden är att efterfrågan på skriv- och tryckpapper minskar stadigt för varje år som går till följd av digitaliseringen av samhället. Marknaden för pappersförpackningar däremot ökar kraftigt, förklarar Göran. Både tack vare e-handeln och skatter på plastpåsar, och i vissa länder till och med förbud mot plastpåsar.
