I vindkraftsparken Högen strax väster om Lilla Edet ska Rabbalshede kraft bygga en pilotanläggning för vätgasproduktion. Foto: David Nyberg

Rabbalshede kraft allt närmare egen vätgasproduktion

Pilotprojekt i Lilla Edet och fullskalig hybridpark i Strömstad

torsdag Före detta rena vindkraftsbolaget Rabbalshede kraft breddar verksamheten och är nu inne i slutförhandlingarna inför beställning av elektrolysör till vätgaspilotanläggningen som ska ligga strax utanför Lilla Edet. Om allt går som planerat blir nästa steg i företagets vätgasresa en fullskalig hybridpark med vindkraft, solkraft och vätgasproduktion i Strömstad.

Ända sedan det då nystartade Rabbalshede kraft 2008 satte upp sina sex första vindkraftverk vid E6 mellan Tanumshede och Rabbalshede har man fokuserat uteslutande på landbaserad vindkraft.

Idag har bolaget 97 helt egna vindkraftverk med en sammanlagd effekt på 250 megawatt. Dessutom äger Rabbalshede kraft ytterligare 28 vindkraftverk tillsammans med andra.

Affärsidén har varit att i första hand utveckla, bygga, förvalta och äga vindkraftverk och att sälja elen som vindkraftverken producerar och levererar ut på nätet.

– Det här är en modell som vi nu ändrar på enligt strategin som vi antog för ungefär ett och ett halvt år sedan. Vi går från att vara ett vindkraftsbolag till att bli mer av ett förnyelsebart bolag som också jobbar med solkraft, vätgas och olika nätlösningar, säger Rabbalshede krafts bygg- och utvecklingschef Tobias Nylander.

Han förklarar att hur mycket elektricitet de levererar i dagsläget helt och hållet beror på hur mycket det blåser vid respektive vindpark, men att de i framtiden vill kunna anpassa leveransen av energi mer till efterfrågan.

– Målet är att kunna leverera energi där den behövs och när den behövs. Vätgasen blir ett av flera sätt att göra vindkraften mer att räkna med och till att bättre bidra till balansen i elsystemet, säger Tobias Nylander.

I och med att det i varje stund måste produceras lika mycket elektricitet som det konsumeras kommer behovet av olika sätt att balansera elnätet öka i takt med att mer väderberoende elproduktion som vind- och solkraft byggs.

Tobias Nylander, bygg- och utvecklingschef på Rabbalshede kraft. Foto: Pressbild

På grund av all vindkraft som redan idag ingår i elsystemet finns det ofta gott om energi när det blåser mycket och mindre energi när det blåser lite, och det här blir alltså allt tydligare för varje år som går.

Ett sätt att hantera det här är att få konsumenterna att anpassa sin elanvändning efter hur mycket el som finns att tillgå i varje stund. Ett annat sätt är att lagra energi i form av vätgas när utbudet är stort, till exempel när vindkraftverken går för fullt.

– Med vätgasproduktion i vindparkerna kan vi välja att styra när vi vill mata ut el på nätet och när vi vill mata ut el till elektrolysören och producera vätgas. Det kommer styras av hur högt elpriset är och vilket stöd elnätet behöver, säger Tobias Nylander.

Han berättar att tekniken för att tillverka vätgas från vatten med hjälp av elektricitet i grunden är gammal teknik men att den har utvecklats mycket under de senaste åren vilket gjort att produktionskostnaderna gått ner.

– Samtidigt ser vi att det också börjar röra på sig på användarsidan. Det handlar bland annat om industrier som använder fossil vätgas idag som vill ställa om till grön vätgas. Men även stora fordonstillverkare säger att grön vätgas är något som de verkligen tror på som ett sätt att komma bort från fossila bränslen, säger Tobias Nylander.

Rabbalshede krafts första anläggning för grön vätgasproduktion blir ett pilotprojekt vid vindkraftsparken Högen strax väster om Lilla Edet. Där ska en elektrolysör på en megawatt producera tre till fyra hundra kg vätgas per dygn av en del av elen från parkens tre vindkraftverk.

– Efter att vätgasen producerats kommer den komprimeras till 300 bar och lagras i gastuber på sajten. Tuberna hämtas sedan upp av lastbil med trailer som levererar dem antingen till industrin eller till en tankstation för vätgasfordon, säger Peter Rydebrink, vd för Göteborgsbaserade Euromekanik som är Rabbalshede krafts samarbetspartner och vätgasexpert i pilotprojektet i Högen.

Ett viktigt syfte med pilotprojektet är att de ska lära sig saker inför uppförandet av kommande större vätgasproduktionsanläggningar med liknande teknik. Det gäller allt från elektrolys, komprimering och lagring till det övergripande styrsystemet, säkerhetsarbete, tillståndsprocesser, försäljning och distribution.

Rabbalshede krafts huvudkontor i Rabbalshede. Foto: David Nyberg

– Vi är nu i slutförhandlingarna inför beställning av elektrolysören. Sedan kommer det ta ett tag innan vi har fått elektrolysören till platsen. Markarbetena räknar jag med kommer ta två till tre månader, så de startar om ett halvår ungefär, så att de är klara när elektrolysören levereras. Sedan är planen att vi ska kunna börja producera vätgas i slutet av nästa år, säger Anton Svensson, projektledare på Rabbalshede kraft.

– Då kommer vi vara först i Sverige med en så pass stor anläggning för produktion av grön vätgas direkt från vindkraft, säger Tobias Nylander.

Nästa steg efter pilotprojektet på en megawatt är att om allt går som planerat skala upp vätgasproduktionen till runt 50 megawatt med en produktion på ungefär 20 ton vätgas per dygn fördelat på tre olika anläggningar till år 2025.

Tanken är alltså att de här parkerna utöver vindkraft även ska innehålla vätgasproduktion och eventuellt även solkraft och de kallas därför hybridparker. Vindkraftsdelen i en av de här tre parkerna byggs just nu alldeles intill E6 vid Femstenaberg strax söder om Strömstad.

– Det är en park med sju turbiner på 6,6 megawatt var, så det blir 46,2 megawatt totalt. Vilket innebär att det blir betydligt större installerad effekt där jämfört med i Högen och att vi därmed kommer kunna ta vara på ännu mer grön el för vätgasproduktion i Femstenaberg, säger Anton Svensson.

Förutom att Rabbalshede krafts vätgas kommer produceras av hundra procent förnybar el direkt från egen vind- eller solkraft har bolaget också som målsättning att gasen ska vara lokalproducerad och att behovet av att transportera den till kunderna därmed blir så litet som möjligt.

Pilotanläggningen i Högen kommer ligga nära industrier som använder sig av fossil vätgas idag i bland annat Stenungsund.

Peter Rydebrink, vd för Euromekanik. Foto: Pressbild

– Petrokemisk industri använder idag stora mängder vätgas som produceras från naturgas i en process som släpper ut väldigt mycket koldioxid. Så det här blir en möjlighet för dem att få tillgång till grön vätgas, säger Peter Rydebrink.

Hybridparken i Femstenaberg kommer ligga bara några hundra meter från motorvägen med ypperligt läge för en tankstation i en möjlig framtid med passerande vätgasdrivna lastbilar, bussar och personbilar.

– Där skulle vi kunna bygga en pipeline mellan elektrolysören och tankstationen så att vi får ett flöde rakt in i ett lager på tankstationens site. Det skulle vara både kostnadseffektivt och miljömässigt alldeles utmärkt, säger Tobias Nylander.

För att det ska vara någon idé att bygga tankstationen krävs dock att antalet vätgasdrivna fordon blir betydligt fler i framtiden än de är idag.

Samtidigt är det enkelt att inse att antalet vätgasdrivna fordon på vägarna inte kommer öka särskilt mycket om ingen producerar vätgasen och bygger tankstationer så att man har någonstans att tanka.

– Vi har haft diskussioner med ett 50-tal bolag sedan vi startade den här vätgasresan och det vi ser är att det har hänt mycket bara på de här ett och ett halvt åren. Konsortier bildas och branschöverskridande samarbeten sätts ihop och vi är med i en mängd sådana olika dialoger där man försöker få utbud och efterfrågan att matcha, säger Tobias Nylander.

– Ja, det är lite grann nyckeln här, att komma runt den här hönan eller ägget-diskussionen genom att gå samman och hitta konsortier för att få produktion och användning att gå hand i hand, säger Peter Rydebrink.

Ett av de tre vindkraftverken i Vindpark Högen med en sammanlagd effekt på 10,5 megawatt. Foto: David Nyberg

Han förklarar att bland andra AB Volvo satsar stort på utveckling av vätgasdrift som alternativ till dagens dieselmotorer i framtidens fossilfria lastbilar och anläggningsmaskiner.

Samtidigt som Rabbalshede kraft breddar verksamheten med grön vätgas fortsätter de att investera även i ny vindkraft.

Utöver Femstenaberg bygger de också en vindkraftspark med åtta verk i Årjäng. Dessutom bygger de sin första vindkraftspark utanför Sveriges gränser på Åland genom bolaget Vind AX där de äger drygt 20 procent av aktierna.

– För ett år sedan ungefär fattade vi investeringsbeslut om att bygga 100 megawatt vindkraft. Det innebar en tillväxt med ungefär 40 procent i vår vindkraftskapacitet, säger Rabbalshede krafts vd Peter Wesslau.

– Ambitionen är att fortsätta växa med den här hastigheten om ungefär 100 megawatt kapacitet om året, eller 120 megawatt om man lägger på solkraft.

Publicerad: Uppdaterad:
David Nyberg,
Nyhetsarkiv