Henrik Rådberg som arbetar med strategisk affärsutveckling på Preem berättar att de har som mål att senast 2035 ha en klimatneutral verksamhet i hela värdekedjan.
– Det betyder att vår egen produktion vid raffinaderierna ska vara klimatneutral, men också de produkter som vi säljer. Att de ska vara biobaserade eller återvunna. Liksom att även de råvaror vi använder ska ha så låga klimatutsläpp som möjligt.
Preem har redan påbörjat omställningen från fossila råvaror till biobaserade i produktionen vid bolagets två raffinaderier, som ligger i Göteborg respektive Lysekil.
I dagsläget har knappt 0,4 av 18 miljoner kubikmeter fossil olja som går in till raffinaderierna årligen ersatts med förnybara råvaror. Det har uppnåtts genom att flera av anläggningarna på de två raffinaderierna har byggts om för att kunna hantera inblandning av biobaserade råvaror.
Sedan början av 2021 finns vid raffinaderiet i Göteborg en anläggning som till och med är helt konverterad från fossilt till förnybart, där man producerar förnybar diesel av framför allt tallolja. Det är där som den absoluta majoriteten av Preems förnybara bränsleproduktion sker idag.
Henrik Rådberg, Preem. Foto: Preem
Tanken är att man ska fortsätta bygga om och utveckla anläggningarna på de båda raffinaderierna så att den förnybara andelen av Preems produktion i framtiden ska kunna öka ytterligare och att man så småningom ska kunna fasa ut den fossila delen helt och hållet.
Preems andra riktigt stora projekt för att öka andelen förnybart till mer än några få procent pågår just nu på raffinaderiet i Lysekil.
– Vi bygger om en befintlig dieselanläggning till att kunna samprocessa förnybar och fossil råvara så att 40 procent av råvaran ska vara förnybar och resten ska vara fossil, säger Henrik Rådberg.
Anläggningen som byggs om heter Synsat och tillverkar diesel av miljöklass 1-kvalitet, som säljs framför allt på den svenska marknaden.
– Investeringskostnaden är på 3,5 miljarder svenska kronor ungefär, så det är ett jättestort projekt, säger Henrik Rådberg.
– Det blir Nordens största biodrivmedelstillverkning när den startar upp första halvåret 2024.
När Synsat-anläggningen startat upp till fullo om drygt ett år, och ytterligare några andra anläggningar kommit i gång med viss låginblandning av förnybar råvara, är planen att Preem ska ha ökat den egna årsproduktionen av förnybart bränsle till ungefär 1,5 miljoner kubikmeter årligen. Varav 0,9 miljoner kubikmeter i Synsat-anläggningen.
– När det här projektet är klart kommer ungefär 8 procent av hela totala produktionen vara förnybar. Men i just den här anläggningen blir det 40 procent.
Med tillgång till mer förnybar el skulle Preem kunna producera vätgas från vanligt vatten att använda både till att ersätta befintlig fossil vätgas med och till att producera elektrometanol från infångad och återvunnen koldioxid. Foto: Preem
Henrik Rådberg förklarar att deras plan för att fasa ut den fossila oljan och uppnå klimatneutralitet till 2035 inte är att hela deras nuvarande fossila produktion ska ersättas av förnybara produkter. En viktig nyckel i bolagets klimatstrategi är att den totala produktionen ska minska kraftigt, till mindre än en tredjedel av dagens nivå.
– Idag är det 18 miljoner kubikmeter råvara och ungefär lika mycket produkter, men 2035 är målet att det ska vara ungefär 5 miljoner kubikmeter biobaserade och återvunna produkter som vi producerar.
När Preem bygger om anläggningar för att kunna hantera förnybar råvara i stället för fossil minskar i vissa fall produktionskapaciteten.
Huvudskälet till planen på att sänka produktionen är dock enligt Henrik Rådberg att de ser framför sig att efterfrågan på flytande bränsle kommer minska kraftigt i takt med att vägtrafik elektrifieras.
– Det är väl framför allt tung trafik som kommer efterfråga förnybar diesel, och lätt trafik kommer i stor utsträckning vara elektrifierad, säger Henrik Rådberg.
Han förklarar att han tror att Preem genom den minskade produktionen kommer matcha minskningen i efterfrågan i samhället rätt så bra och att den produktion som de kommer ha kvar i form av förnybara och biobaserade produkter kommer anpassas till framtidens behov.
– Vi ställer om vår produktportfölj så att vi inte bara producerar vägtransportdrivmedel utan även förnybart flygbränsle och biobaserade produkter till kemisk industri och även till marin trafik.
Preem har påbörjat omställningen av raffinaderierna i Lysekil och Göteborg för att kunna fasa ut fossila råvaror och ersätta dem med förnybara. Foto: Preem
Ytterligare ett skäl till Preems planer på att minska den totala produktionen är att arealen skog och jordbruksmark på planeten är begränsad.
– Elektrifieringen kommer ju ersätta en del, och vi ska använda biobaserade råvaror till de tillämpningar där de verkligen behövs, säger Henrik Rådberg.
– Det finns inte biomassa i hela världen som skulle kunna ersätta all olja. Som komplement till biomassa behövs utbyggnad av förnybar energi och elektrifiering för att kunna göra omställningen fullt ut.
Förutom att ladda batterielfordon med förnybar el menar Henrik Rådberg att en utbyggd förnybar elproduktion även skulle kunna göra det möjligt för Preems raffinaderier att både minska koldioxidutsläppen på plats på raffinaderierna och öka produktionen av fossilfria bränslen.
– Vi använder väldigt mycket vätgas idag som vi producerar på raffinaderiet framför allt från fossila råvaror, säger Henrik Rådberg.
Vätgasen används i olika processer för att förbättra kvaliteten på produkterna som produceras vid raffinaderierna. Genom att i stället för att göra vätgasen med fossila bränslen göra den av vanligt vatten och förnybar el skulle koldioxidutsläppen vid raffinaderierna kunna minska kraftigt.
En viktig nyckel i Preems plan för att nå klimatneutralitet till 2035 är att minska den totala årliga produktionen från dagens 18 miljoner kubikmeter färdiga produkter till runt 5 miljoner kubikmeter. Man tänker sig att det kommer matcha den minskade efterfrågan på fordonsbränsle som elektrifieringen av vägtrafiken innebär ganska väl. Foto: Preem
En annan möjlighet som skulle öppna sig för Preem om det fanns mer förnybar el att tillgå för vätgasproduktion skulle vara att tillverka så kallade elektrobränslen av återvunnen koldioxid och förnybar vätgas.
– Vi har planer på att fånga in koldioxid både på raffinaderiet i Göteborg och på raffinaderiet i Lysekil. Primärt tittar vi på att lagra den koldioxiden permanent hos någon av de aktörer som förbereder för att kunna lagra koldioxid i salina akviferer under havsbotten, säger Henrik Rådberg.
– Men det finns ju också en möjlighet att när man har fångat in koldioxiden reagera den med vätgas så att man syntetiserar den till exempelvis metanol.
I dagsläget menar Henrik Rådberg att tillgången på billig el med bra klimatprestanda är alldeles för dålig för att det här ska kunna göras i stor skala.
– Men att man gör elektrometanol till sjöfart till exempel är något som kommer bli ett reellt alternativ för sjöfartens omställning.
Med målet att få till just en ökad tillgång till förnybar el för Preems raffinaderier på Västkusten har man sedan flera år tillbaka ett nära samarbete med Vattenfall.
I somras fördjupades det här samarbetet ytterligare när man startade upp en förstudie som undersöker möjligheterna att bygga upp och koppla samman havsbaserad vindkraft, vätgasproduktion och raffinaderiindustrin på Västkusten.
– Vi har ju behov av mer vätgas i omställningen och då är ökad elproduktion viktigt, och inte minst om vi ska göra elektrobränslen också, säger Henrik Rådberg.
– Preems klimatmål att vara klimatneutralt till 2035 ligger fast oavsett regeringens sänkta ambitionsnivå för biodrivmedel, säger Rickard Lycke. Foto: Preem
Om det blir Vattenfall eller Preem som i slutändan ansvarar för själva vätgasproduktionen är inte helt klart än. Klart är det däremot att det är Vattenfall som kommer ansvara för byggnationen och driften av vindkraftverken om visionen blir verklighet.
Vattenfall har långt gångna planer på vindkraftsparker med flera hundra vindkraftverk i havet utanför södra Bohuskusten som de vill bygga om regeringen godkänner planerna.
– Vi skulle gärna ha en elkabel in till Lysekilsraffet eller Göteborgsraffet och göra vätgas av det vi behöver och sedan skicka vidare den el som inte görs åt ut på nätet, säger Henrik Rådberg.
Han menar att förnybar el från vindkraft är betydligt mer intressant än kärnkraft. Och inte enbart för att ny vindkraft är mycket billigare än ny kärnkraft.
– Jag tror att vindkraft är det som har potential att leverera mest el inom en tioårsperiod. Ny kärnkraft kan ju vara intressant men personligen har jag svårt att tro att det kommer komma på plats före Preems klimatneutralitetsmål ska vara uppfyllt, säger Henrik Rådberg.
Produktion av förnybar vätgas för att ersätta dagens fossila vätgas och för produktion av elektrobränslen av infångad och återvunnen koldioxid kräver alltså tillgång till el som i dagsläget inte finns.
I och med att omställningen till biobränslen inte alls kräver lika stor ökning av elanvändningen är det inte konstigt att det är just biobränslen som Preem har fokuserat mest på hittills.
Rickard Lycke, Preem. Foto: Preem
Rickard Lycke är projektledare för den pågående stora ombyggnaden av Synsat-anläggningen som producerar diesel av miljöklass 1 på Preemraff Lysekil. Han berättar att den ombyggda anläggningen är designad för rapsolja men att det kommer gå att mata in andra förnybara råvaror också, som exempelvis använd frityrolja.
Hur har arbetet med ombyggnationen av Synsat-anläggningen gått hittills?
– Arbetena har löpt på bra på plats i Lysekil men vi har haft lite problem med leveranser. Det har ju varit ganska mycket störningar med logistik och leveranstider, så det har blivit en del förseningar i våra leveranser, men i övrigt så har det gått bra, säger Rickard Lycke.
Han berättar att det här projektet är speciellt inte enbart för att det är väldigt stort med så många som 900 personer som kommer arbeta enbart med det här projektet i arbetets mest intensiva fas i slutet av sommaren. Utan också för att Preem, trots att det handlar om en så pass stor ombyggnad av anläggningen, har i gång den ordinarie dieselproduktionen under nästan hela byggtiden.
– Vi kommer köra den i nuvarande fossilt driftläge fram till och med mitten på oktober i år. Då kommer vi släcka ner den anläggningen för ett två månader långt stopp för att göra de sista arbetena på projektet. Därefter börjar vi starta upp den ombyggda anläggningen i början på nästa år, säger Rickard Lycke.
Vid uppstarten nästa år kommer alltså andelen förnybart i dieseln från just den anläggningen ha ökat från enstaka procent till 40 procent.
Inom EU finns lagstiftning som säger att drivmedelstillverkare måste blanda i en viss andel förnybart bränsle i bensin och diesel. Exakt hur stor andel varierar beroende på ländernas olika ambitionsnivåer, förutsättningar och strategier för att minska sina koldioxidutsläpp.
I Sverige ska 30,5 procent av innehållet i dieseln vara förnybar och 7,8 procent av innehållet i bensinen vara förnybar.
– Vi ser förnybara flytande drivmedel som ett självklart fokusområde, säger Rickard Lycke. Foto: Preem
För att nå upp till kraven enligt reduktionsplikten köper Preem idag in färdiga biobränslen som de blandar in i sin bensin och diesel.
Genom att i framtiden kunna producera mer av biobränslena själva minskar behovet av att köpa in biobränslen externt.
Regeringen har ju sagt att de ska sänka kraven på att blanda in förnybart i bensin och diesel rejält. Hur påverkar det här ert omställningsarbete?
– Preems klimatmål att vara klimatneutralt till 2035 ligger fast oavsett regeringens sänkta ambitionsnivå för biodrivmedel. Vi är ett svenskt företag, har anställda i Sverige och med fokus på svenska råvaror. Vi vill inget hellre än att våra produkter ska avsättas till svensk marknad, men om det inte finns efterfrågan i Sverige så är intresset stort på annat håll, säger Rickard Lycke.
Han menar att det fortfarande kommer vara intressant för dem att fortsätta bygga om anläggningar för att kunna hantera högre andel förnybart.
– Men det är klart att det minskar ju attraktionskraften i att bygga om anläggningar.
En sänkning av reduktionsplikten skulle också kunna bidra till att de fokuserar mer på att tillverka andra produkter.
– Vi kommer givetvis vara lyhörda och vara beredda att anpassa vårt erbjudande till ett hållbart samhälle, men vi ser förnybara flytande drivmedel som ett självklart fokusområde. Detta eftersom vi ser en fortsatt hög efterfrågan framöver, inte minst när det gäller den tunga trafiken och flyget, säger Rickard Lycke.
