Många längdskidåkare runt om i Västra Götaland skulle nog vara överlyckliga om de hade haft lika bra möjligheter till utomhusskidåkning på snö som Ulricehamnsborna. Först ungefär en månad i början av säsongen och sedan efter en period med barmark återigen snö i spåren från 29 februari och framåt. Ur ett Ulricehamnsperspektiv däremot är detta ändå betydligt färre skiddagar än normalt.
En anledning till att Ulricehamn ofta har fler skiddagar än många andra orter i regionen är relativt låga vintertemperaturer i kombination med att Ulricehamns sport- och friluftsområde Lassalyckan ligger högt upp i landskapet, 300 meter över havet. Men den viktigaste förklaringen är helt klart konstsnöanläggningen utmed skidspåren. Tack vare den kan stora mängder snö produceras under relativt kort tid. För att systemet ska kunna köra krävs dock att utomhustemperaturen är minus tre grader eller kallare.
Förutom att årets milda vinter har lett till färre dagar med snö i skidspåren även i Ulricehamn har den också påverkat förberedelserna inför världscuptävlingarna i sprint och sprintstafett som ska hållas där 16-17 januari 2021.
För att minska risken för att behöva ställa in tävlingarna på grund av snöbrist tar man hjälp av snökanoner även för att bygga upp ett lager med snö inför kommande års tävlingar. Snölagret täcker man sedan med ett halvmetertjockt lager med sågspån för att så mycket som möjligt ska finnas kvar till efterföljande säsong.
Annette Sjögren är glad att det finns möjlighet att åka skidor i Ulricehamn trots det milda vädret. Foto: David Nyberg
Vintern innan världscupen 2019 stod snökanonerna och producerade snö vid snölagringsplatsen på Lassalyckan i 12-13 dygn vilket gav 16 000 kubikmeter snö. Av det fanns efter den rekordvarma sommaren 11 000 kubikmeter snö kvar i början av efterföljande säsong. I år däremot har kanonerna hittills bara stått på i knappt två dygn vilket gjort att snölagret inför nästa års världscup är betydligt mindre, ungefär 2 000 kubikmeter.
Ansvarig för tävlingarna är Johan Falk, VD för Ulricehamn ski event AB som arrangerar världscupen. Bolaget ägs till 90 procent av Ulricehamns IF och till 10 procent av det kommunala bolaget Näringsliv Ulricehamn. Företaget startades hösten 2015 när det blivit klart att världscupen i längdskidåkning för första gången skulle komma till Ulricehamn i januari 2017.
Trots den mindre snöhögen inför kommande världscup är Johan ändå hoppfull om att tävlingarna kommer kunna arrangeras som planerat. Han förklarar att banan 2021 endast blir ungefär 1,5 kilometer lång jämfört en banlängd på ungefär 5 kilometer de två föregående åren. Vilket innebär att det inte heller kommer behövas lika mycket snö. Anledningen till den kortare banan är att grenarna som Ulricehamn blivit tilldelad för 2021 är just sprint och sprintstafett. Sprint på lördagen och sprintstafett på söndagen.
– Det finns fördelar med en kort bana och om det är något år vi ska ha fördel av det så är det väl nu när det inte har varit så bra vinter innan. För världscupen är vintern innan en världscup viktigare än vintern när det är världscup. Nu blir båda viktiga, för det är klart, vi kan inte få en regnvinter till och inte en enda minusgrad, då kan jag säga att då blir det tufft, säger Johan.
Snöhögen som man skapat som buffert inför världscupen 16-17 januari 2021 innehåller betydligt mindre snö än den man hade inför 2019. Foto: David Nyberg
Han förklarar att det krävs tre dygn med en temperatur på minus tre grader eller kallare för att de med hjälp av konstsnösystemet ska kunna snölägga hela 1,5-kilometersbanan inklusive start- och målområdet. Det kan jämföras med att det krävdes en hel vecka för att producera snön till de två föregående världscuphelgerna då banan var betydligt längre.
Ju större snöhög de lyckas bygga upp året före att ha i reserv, desto färre kölddygn krävs under månaderna innan världscupen, för att de ska kunna producera tillräckligt med snö. Med den nuvarande snöhögen inräknad gissar Johan att det räcker med ungefär två och ett halvt dygn med minus tre grader eller kallare, istället för tre dygn. Statistiskt sett om man kollar bakåt i tiden är sannolikheten ganska hög för att det ska vara tillräckligt kallt för att snölägga hela 1,5-kilometersbanan i tid till världscupen, förklarar Johan.
– Men 100 procent täckning har vi inte, då får man börja producera snö med annan teknik. Som de gjorde i OS i Sotji där det inte var en enda minusgrad. Så det finns ju anläggningar som klarar det, men de är alldeles för kostsamma och energikrävande och inte miljövänliga.
Med jämna mellanrum längs med skidspåret på Lassalyckan sticker rör upp ur marken. Där kopplar man ihop snökanonerna med de nedgrävda rörsystemen för vatten och tryckluft. Foto: David Nyberg
Att investera i en anläggning som kan producera snö i plusgrader är inte aktuellt för Ulricehamns del menar Johan. Han är glad att kommunen har satsat på att bygga en så pass effektiv och bra anläggning som man ändå har gjort. Även om han själv ser det som en självklarhet är han medveten om att det är få kommuner som har valt att investera i konstsnöanläggningar för skidsporten så som man har gjort i Ulricehamn.
– Det är ju inte bara skidåkning som påverkas av den här utförsbacken klimatmässigt som sker över tid. Jag åkte skridskor på sjöarna när jag var liten, det fanns i Skåne till och med där jag är uppvuxen. Och vad gjorde man när naturisarna försvann? Jo, då byggde man ishallar. Alltså, alla dessa svenska ishallar som finns, det är ju en produkt av klimatförändringar. Där är kommunerna villiga att satsa, för alla skolbarn måste ju få lära sig att åka skridskor, säger Johan.
– Jag brukar jämföra det här med skidåkning. Kommer skidåkningen dö ut nu? Nej det ska den inte. Men då måste kommunerna ta ett ansvar där med. Att faktiskt bygga de här konstsnöanläggningarna med modern teknik. För natursnön och naturvintrarna kommer att försvinna, snödjupen och allting flyttas successivt norrut i Sverige.
I Ulricehamn gjordes investeringen i ett modernt snöproduktionssystem som en del i 130-miljonersatsningen på sport- och friluftsområdet Lassalyckan 2011. Därefter har det gjorts ytterligare satsningar på skidspåren och i snöproduktionsanläggningen inför världscuptävlingarna 2017 och 2019.
Tack vare det effektiva snöproduktionsystemet kan stora mängder snö produceras på kort tid längs med spåren på Lassalyckan. Foto: David Nyberg
Inför världscupen 2021 ska det göras markarbeten för att möjliggöra bättre publikplatser. Det handlar bland annat om förberedelser för att kunna sätta upp läktare på minst ett ställe längs med tävlingsbanan i skogen. Där ska det också finnas storbildsskärm för att man ska kunna följa med i tävlingarna lika bra därifrån som från läktarna på stadion vid start- och målområdet.
Anledningen till att man gör de här satsningarna är att den kortare banan innebär att publiken måste få plats på mindre yta. Första året som världscupen hölls i Ulricehamn kom 30 000 besökare per dag. Då stod det publik längs nästan hela den 5 kilometer långa banan i skogen på Lassalyckan och hejade fram åkarna. Riktigt så högt verkar arrangörerna inte sikta inför 2021, men det är ändå mycket folk som ska få plats.
– Någonstans mellan 20 000 och 25 000 tror jag ändå är möjligt. Och då har vi 10 000 till 15 000 nära starten, och resten i skogen, säger Johan.
Ulricehamns skidtradition går långt tillbaka i tiden och har resulterat i många framgångsrika skidåkare. En av de mest kända är Oskar Svärd som vunnit Vasaloppet tre gånger, 2003, 2005 och 2007.
För att snökanonerna ska köras krävs en utomhustemperatur på minst tre minusgrader eller kallare, berättar världscupens VD Johan Falk. Foto: David Nyberg
Johan Falks äldsta dotter Hanna Falk, som precis som Oskar Svärd också kommer från Ulricehamn, har inte kunnat tävla särskilt mycket just i år på grund av en ryggoperation. Men till nästa säsong ska hon med god marginal ha hunnit återhämta sig från operationen.
Till de tidigare världscuptävlingarna i Ulricehamn har Hanna varit ett av de stora dragplåstren. I och med att hennes favoritgren är just sprint lär Hannaeffekten inte bli mindre när världscuptävlingar i hennes favoritgren för första gången kommer till hemorten. Hanna har vunnit fyra världscuptävlingar i sprint, varav tre stycken i fristil och en i klassisk stil. Utöver Hanna Falk finns det flera andra framstående skidåkare både i Ulricehamns IF och i det svenska skidlandslaget som kan tänkas locka publik till tävlingarna.
– Det svenska damsprintlandslaget är ju världens bästa sprintdamlag idag, säger Johan.
– Sverige får ha 6 deltagare när det är en vanlig världscuptävling. Men när tävlingen är i Sverige får man ha 9 deltagare till. Det innebär att det är 15 svenskar och 15 svenskor som tävlar i Ulricehamn varje gång det är en världscup här.
