– Arbetstidsförkortning, delningskultur och cirkulär ekonomi är exempel på strategier som till och med skulle kunna ge ökad livskvalitet, men som möter motstånd på grund av att de kan leda till minskad BNP, säger forskaren Pernilla Hagbert. Foto: David Nyberg

Ökad livskvalitet bortom BNP-tillväxt

Stort intresse för nydanande forskningsprojekt

2019-07-05 För fem år sedan inleddes forskningsprojektet Bortom BNP-tillväxt: Scenarier för hållbart samhällsbyggande. Nu är projektet avslutat och arbetet med att sprida strategierna för nya sätt att organisera samhället är i full gång. Forskarna reser runt i landet och föreläser för länsstyrelser och andra myndigheter och utvecklingsprojekt som arbetar med samhällsplanering på ett strategiskt plan.

Miljömedvetenheten i det svenska samhället är idag oerhört mycket större än för exempelvis 20 år sedan. Företag, myndigheter, föreningar och privatpersoner vill alla vara med och bidra till ett mer hållbart samhälle. Stora resurser både i Sverige och globalt har lagts på forskning och utveckling för att hitta sätt att lösa de stora utmaningar som vi står inför. Som en följd av detta har massvis av smarta lösningar utvecklats och implementerats för både stora och små miljöproblem.

Trots allt framgångsrikt arbete som görs är det inte svårt att hitta tecken på att utvecklingen i verkligheten på många håll ändå går åt helt fel håll. Koldioxidhalten i atmosfären fortsätter att öka, värdefulla naturmiljöer exploateras, ängsmarker växer igen och naturen fylls på med allt mer läkemedelsrester, miljögifter och plast. Effekterna av samhällets miljöpåverkan märks genom förändrat klimat, försurade hav, massutrotning av arter, och dricksvatten och fisk- och jordbruksprodukter med allt högre halter av tungmetaller och andra miljögifter.

17 svenska forskare

För fem år sedan gick 17 svenska forskare med olika kompetenser och bakgrunder samman för att ta sig an miljöutmaningarna ur en annan infallsvinkel än normalt. De såg att den mesta av forskningen utgick ifrån fortsatt ekonomisk tillväxt. I det här tvärvetenskapliga projektet ville de undersöka hur samhället skulle kunna utvecklas i en mer hållbar utveckling om man plockade bort ekonomisk tillväxt som mål och istället fokuserade på de ekologiska och sociala aspekterna.

Forskningsprojektet som döptes till Bortom BNP-tillväxt: Scenarier för hållbart samhällsbyggande avslutades i november i fjol med en konferens och publicering av slutrapporten. Sedan dess har deltagarna rest runt i Sverige och berättat om vad de kommit fram till. Redaktören till rapporten är forskaren Pernilla Hagbert. När hon inte är ute i landet och föreläser om projektet är hon oftast på plats på KTH i Stockholm för att undervisa och forska. Men nu när studenterna har gått på sommarlov har hon kommit hem till huset och trädgården i Hunnebostrand i Bohuslän.

Två olika ingångar

Under Västsveriges besök hemma hos Pernilla berättar hon att de olika forskarna hade främst två olika ingångar in i projektet. Den ena var uppfattningen om att samhällets strävan efter ständig ekonomisk tillväxt är ett hinder och en bromskloss i arbetet med att ta hand om våra ekosystem och om varandra på ett bra sätt. Den andra ingången var tanken att den ekonomiska tillväxten kommer bromsa in ändå, oavsett om vi själva vill det eller inte. Oavsett om vi aktivt arbetar för att minska den ekonomiska aktiviteten eller om tillväxttakten minskar på längre sikt ändå, är det relevant och ytterst angeläget att utforska vad konsekvenserna av utebliven tillväxt skulle bli för samhället, resonerade man.

– Vi har ett samhälle idag som är konstruerat utifrån antagandet om fortsatt ekonomisk tillväxt. Pensionssystemet, skattesystemet, bostadsmarknaden, privata företag, alla våra samhällssystem är beroende av att ekonomin hela tiden ökar i storlek. Om tillväxten riskerar att utebli utgör det naturligtvis ett hot mot ett system som är uppbyggt kring tillväxt. Vi ser till exempel redan idag landsbygdskommuner med hög utflyttning och minskade skatteintäkter som riskerar konkurs för att de inte kan leverera den samhällsservice som de är lagstadgade att göra, säger Pernilla.

Evig tillväxt

– Det finns ekologiska ekonomer som pratar om att det är en omöjlighet att ha evig tillväxt på en ändlig planet. Men det finns också mer konservativa ekonomer, inom OECD till exempel, som säger att vi framöver inte kommer kunna upprätthålla samma tillväxtnivå som vi varit vana vid de senaste decennierna och under 1900-talet.

Kärnan i forskningsprojektet har varit ett utforskande av olika sätt som samhället skulle kunna organiseras på som inte innebär ett beroende av kontinuerlig ekonomisk tillväxt. Där utgångspunkten är att de samhälleliga funktionerna tillgodoses inom ramen för vad som är miljömässigt hållbart. Ett system där ekonomin används som ett sätt att planera och styra samhället åt en önskvärd riktning, istället för som i dagens system där en ständigt expanderande ekonomi är ett mål i sig.

Fyra scenarier

Forskningsprojektet har bland annat resulterat i framtagandet av fyra olika exempel på hur ett sådant samhälle skulle kunna organiseras. De olika scenarierna har de döpt till Kollaborativ ekonomi, Lokal självförsörjning, Automatisering för livskvalitet, och Cirkulär ekonomi i välfärdsstaten. Tanken är att strategierna och idéerna som finns i de olika scenarierna ska fungera som inspiration och diskussionsunderlag i fortsatt arbete för att utveckla nya sätt att organisera samhället.

Pernilla berättar att hon sedan forskningsrapporten presenterades i november har fått inbjudningar från hela landet för att komma och hålla föredrag och berätta om resultatet av arbetet som de gjort.

– Det har varit ett jättestort intresse för projektet från norr till söder. Framförallt från länsstyrelser, regioner och utvecklingsprojekt där man jobbar med hållbar samhällsplanering på ett strategiskt plan. Men också från andra myndigheter, organisationer och föreningar.

Skulle du kunna utveckla det här med sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring?

– BNP är ett mått på den totala ekonomin, alltså värdet av konsumtionen och produktionen som sker i ett land under ett år. Man har sett ett samband mellan ökad BNP och miljöförstörelse. Det pratas också om frikoppling, att man ska försöka få loss de här två från varandra och att det har skett bland annat i Sverige. Att vår ekonomi fortsätter att växa samtidigt som utsläppen inte längre ökar. Det här gäller dock bara om man endast räknar in de utsläpp som sker inom Sveriges gränser.

– Om man även räknar in de utsläpp som vår konsumtion av varor producerade i andra delar av världen ger upphov till, och drar bort utsläppen för de varor som vi exporterar, blir våra utsläpp drygt dubbelt så stora. Räknar man på det sättet kan man inte mena att den svenska ekonomiska tillväxten har frikopplats från exempelvis koldioxidutsläpp. Då är det snarare tvärtom, att vi har en ökande konsumtion som ger upphov till mer utsläpp och mer miljöförstöring.

Pernilla förklarar att ekonomisk tillväxt inte är samma sak som att människor i allmänhet får det bättre. I alla fall inte i länder som redan har ett högt BNP som exempelvis Sverige.

– Vi har haft exponentiell tillväxt i Sverige under lång tid. Bara under de senaste 30 åren har BNP fördubblats, men vi tampas fortfarande med samma utmaningar med brist på resurser till vården, skolan och till resten av välfärden.

Ekonomisk tillväxt innebär alltså inte automatisk att vi får det bättre, men är det möjligt att ha en minskande ekonomi utan att det gör att vi får det sämre?

– Idag innebär utebliven tillväxt en risk i alla fall på kort sikt. Eftersom vi har byggt upp ett samhälle där välfärden bygger på skatteintäkter som är beroende av tillväxt. Men om vi skulle designa och planera för ett annat system så skulle riskerna inte behöva vara lika stora.

– De inlåsningar som finns idag i och med behovet av, och förväntningarna på, ständig tillväxt gör att många miljömässigt och socialt önskvärda lösningar inte ens diskuteras. Arbetstidsförkortning, delningskultur och cirkulär ekonomi är exempel på strategier som till och med skulle kunna ge ökad livskvalitet, men som möter motstånd på grund av att de kan leda till minskad BNP. Och det är ju precis sånt här som vi har undersökt i det här projektet i de fyra olika scenarierna.

Hela intervjun med Pernilla Hagbert kan du läsa i veckans nummer av Tidningen Västsverige.

Publicerad: Uppdaterad:
David Nyberg,
Nyhetsarkiv