Ansvarig organisation för introduktionsutbildningen är Bohus-Dalsgruppen som är placerad vid militärbasen i Skredsvik. Bohus-Dalsgruppens huvuduppgift är att stödja 40:e hemvärnsbataljonen, Bohusbataljonen, som täcker in Bohuslän och Dalsland.
Till skillnad från soldaterna i hemvärnet som har civila jobb och engagerar sig i hemvärnet på fritiden är personalen på Bohus-Dalsgruppen anställda i Försvarsmakten.
– Bohus-Dalsgruppen består av två sektioner. Utbildningssektionen som jobbar med att planera, genomföra och utvärdera hemvärnssoldaternas utbildningar, och stödsektionen som jobbar mycket med att stötta hemvärnet med administrativa uppgifter, säger Daniel Ostwald, rekryteringskoordinator på Bohus-Dalsgruppen.
På introduktionsutbildningen som hölls från måndag till söndag i förra veckan på Gullmarsbasen i Skredsvik utbildades 25 nya hemvärnssoldater. Introduktionsutbildningen är det obligatoriska sista steget att gå igenom för alla som vill bli en del av hemvärnet.
Daniel Ostwald berättar att introduktionsutbildningen inleds med att soldaterna tilldelas sin personliga materiel som uniform, kroppsskydd, stridsutrustning, sovsäck och regnkläder.
– Sen repeterar man kunskap som de redan har med sig från den militära grundutbildningen för att se till att allt sitter. Inklusive vapenkunskap och att skjuta ett så kallat kompetensprov för att säkerställa att de har god vapenhantering. De utbildas även till skyddsvakter under den här veckan, säger Daniel Ostwald.
Daniel Ostwald, rekryteringskoordinator på Bohus-Dalsgruppen som har till uppgift att stödja 40:e hemvärnsbataljonen. Foto: David Nyberg
Direkt efter avslutad introduktionsutbildning blir soldaterna en del av något av kompanierna i Bohusbataljonen.
– Vi har alltid en härlig blandning av människor i olika åldrar och med olika bakgrund på de här utbildningarna. Det är allt från snickare, poliser och psykologer till lärare och före detta yrkesofficerare, säger Daniel Ostwald.
Han förklarar att bredden vad gäller bakgrund och livserfarenheter gör att hemvärnsförbandens sammanlagda kompetens för att lösa en mängd olika uppgifter på många sätt blir betydligt större jämfört med i förband med enbart yrkessoldater.
En annan styrka med just hemvärnsförbanden är att soldaterna bor i det område som respektive hemvärnsbataljon har som uppgift att försvara. Det gör att de snabbt kan inställa in sig vid behov och att de dessutom har en särskilt god kännedom om området.
Under Västsveriges besök vid Gullmarsbasen på fredagen i förra veckan utbildade hemvärnssoldaten Patrik Östemar rekryterna i närkamp. Övningarna var en del i introduktionsutbildningens skyddsvaktsutbildning. Patrik Östemar bor i Uddevalla och är högstadielärare i matematik och NO till vardags.
– Nu är jag här i egenskap av närkampsinstruktör och lär ut vissa kampmoment, som bland annat nedläggningar och handfängsel. En av våra uppgifter som hemvärnssoldater är att kunna vara skyddsvakt, och för att få vara det måste man ha gått den här utbildningen, säger Patrik Östemar.
Närkampsinstruktör Patrik Östemar. Foto: David Nyberg
De största enheterna i Bohusbataljonen är bevakningskompaniet och de tre insatskompanierna. Utöver dessa fyra kompanier ingår i bataljonen också en båtpluton, en flyggrupp, en musikkår och en bataljonsstab med ledningspluton.
– Hemvärnets vanligaste uppgifter är att skydda och bevaka militär och civil infrastruktur, att ytövervaka ett område, som Bohuslän och Dalsland, och att eskortera. Alltså att åka tillsammans med någon som inte har samma skyddsnivå, från punkt A till punkt B, säger Bohus-Dalsgruppens chef, överstelöjtnant Dan Hagman.
Utöver de här fyra huvuduppgifterna bidrar hemvärnet även med sina resurser vid olyckor eller kriser i fredstid. Som att stötta andra myndigheter eller räddningsledaren vid skogsbrand eller polisen vid eftersök.
– Nu under pandemin har hemvärnet i hela Sverige stöttat Folkhälsomyndigheten med insamling av självtester. Där man utifrån listor från Folkhälsomyndigheten har åkt hem till hushåll och samlat in testerna och lämnat dem till ett transportföretag som kört dem vidare till det centrala labbet, säger Dan Hagman.
Sammanlagt i alla hemvärnsförband i Sverige ingår drygt 22 000 personer, vilket är nästan hälften av Försvarsmaktens totala personalstyrka.
På introduktionsutbildningen blir hemvärnsrekryterna tilldelade sin personliga materiel inklusive stridsutrustning, berättar rekryteringskoordinator Daniel Ostwald. Foto: David Nyberg
Rekryteringskoordinator Daniel Ostwald berättar att han tydligt har sett hur intresset för att engagera sig i hemvärnet har ökat i samband med Rysslands invasion av Ukraina. Alla ansökningar via deras webbaserade rekryteringsverktyg Mitt Försvarsmakten om att gå med i hemvärnet i Bohus-Dalsgruppens område hamnar nämligen hos honom.
– Från att vi började använda det här verktyget i slutet av 2017 och fram till den 23 februari i år, dagen innan krigsutbrottet i Ukraina, så hade vi tagit emot 631 ansökningar om att gå med i hemvärnet genom det här systemet, säger Daniel Ostwald.
Under de tre månader som gått sedan dess har de fått in ytterligare 580 ansökningar. Alltså nästan lika många ansökningar som under de föregående fem åren sammantaget. Daniel Ostwald menar att det här är en tydlig effekt av kriget i Ukraina.
– Under säkerhetsprövningsintervjun som görs med samtliga som ska in i hemvärnet frågar man hur det kommer sig att de söker sig till hemvärnet. Och nu är det nästan uteslutande omvärldsläget som de nämner som skäl till att de söker just nu, säger Daniel Ostwald.
Många av de som ansöker om att gå med i hemvärnet är dock inte behöriga att bli en del av förbandet direkt. Daniel Ostwald berättar att av de 580 ansökningar som kommit in sedan den 24 februari i år har endast drygt en tredjedel uppfyllt alla kriterier som krävs för att gå direkt till hemvärnet via introduktionsutbildningen.
– Du ska vara minst 18 år, svensk medborgare och ostraffad. För de allra flesta är det här inte något problem. Men du ska också ha genomfört en grundläggande svensk militär utbildning på minst 85 dagar med godkänt resultat, och det är det många av de som söker till hemvärnet som inte har gjort, säger Daniel Ostwald.
Under skyddsvaktsutbildningen som ingår i introduktionsutbildningen för nya hemvärnssoldater i Bohusbataljonen är handfängsel ett av momenten. Foto: David Nyberg
Grundläggande militär utbildning ingår under de tre första månaderna av de svenska värnpliktsutbildningarna. Det innebär att alla som gjort lumpen har gått igenom den här utbildningen. Där man bland annat lär sig att stå och gå i en uniform, ta hand om sig själv ute i fält och hantera vapen.
Om man vill bli en del av hemvärnet men inte har genomfört grundläggande militär utbildning kan man i stället för vanlig hemvärnssoldat bli specialist inom ett specifikt område i hemvärnet.
För att bli specialist i hemvärnet utbildar man sig via en av alla de frivilligorganisationer som är knutna till Försvarsmakten. På den vägen kan man bli allt från hundförare, fältkock eller sjukvårdare till signalist, fordonsförare eller underrättelsesoldat.
– Har du inte gjort lumpen krävs minst sex veckors utbildning för att bli behörig till introduktionsutbildningen och sedan gå vidare till hemvärnet, säger Daniel Ostwald.
Utöver specifik utbildning för just den specialistbefattning som man valt ingår i de här sex veckorna också Grundläggande soldatutbildning för frivilliga på två veckor. Där lär man sig bland annat att hantera eldhandvapen i en stridssituation och att vara med och försvara egen arbetsplats, verksamhet eller objekt.
– I grund och botten handlar det mycket om att kunna sjukvård. Så att om jag eller min kamrat blir skadad så ska vi kunna ta hand om varandra. Sen lägger man faktiskt halva utbildningstiden på vapen. Den väpnade striden är ju ändå Försvarsmaktens huvuduppgift, säger Daniel Ostwald.
En av deltagarna på förra veckans introduktionsutbildning på Gullmarsbasen som gått just den här vägen via en frivilligorganisation är Trollhättebon och språkläraren Dana Roman Blomster. Hon berättar att hon kände att hon ville bidra på något sätt till Sveriges krisberedskap i samband med skogsbränderna den varma och torra sommaren 2018 och att hon då gick med i Lottakåren.
Fältkock Dana Roman Blomster. Foto: David Nyberg
Att hennes engagemang skulle leda vidare till att lära sig skjuta med AK4 och träna närkamp för att kunna övermanna inkräktare som skyddsvakt hade hon aldrig kunnat gissa där och då.
– De tipsade mig på Lottakåren om att eftersom jag hade det här engagemanget och viljan att hjälpa till, så skulle jag kunna utbilda mig genom dem till att bli fältkock i hemvärnet. Tydligen hade de särskilt stort behov av just fältkockar, förklarar Dana Roman Blomster.
För personer som vill bidra till Sveriges försvarsberedskap men som inte vill hantera vapen är dock hemvärnet inte rätt organisation att gå med i. Då är det bättre att engagera sig i någon annan del av det svenska totalförsvaret. Som alla fyller viktiga funktioner för att samhället ska kunna fortsätta fungera även om vi hamnar i krig eller kris.
– Eftersom de civila organisationerna inte har tillräckligt många frivilliga idag blir det ofta att Försvarsmakten kontaktas vid stora händelser som skogsbränder och översvämningar, och då är det för det mesta hemvärnssoldater som åker ut på de stöd till samhället-insatserna, säger Daniel Ostwald.
– Det här bidrar nog till att folk söker sig till just Försvarsmakten när man känner att man vill bidra. Men även den civila beredskapen har ett stort behov av frivilliga.
Ju starkare försvar vi har desto mindre är risken att någon bestämmer sig för att försöka invadera Sverige och ta vår frihet och demokrati ifrån oss, menar Daniel Ostwald. Foto: David Nyberg
I Svenska Lottakåren och i många andra av organisationerna som har samarbeten med Försvarsmakten kan man även välja att engagera sig enbart civilt utan att gå med i hemvärnet.
Några exempel på övriga frivilliga försvarsorganisationer där man kan bidra till att samhället kan fortsätta att fungera även i händelse av kris eller krig men utan att behöva hantera vapen är Blå Stjärnan, Civilförsvarsförbundet, Försvarsutbildarna, Brukshundsklubben och Röda Korset.
– Det kan handla om att hjälpa till vid brandbekämpning och översvämningar, eller så kan du köra bandvagn åt ett kraftbolag eller vara den som röjer efter att hus har rasat, säger Daniel Ostwald.
Gör man någon nytta genom att ansöka om att gå med i hemvärnet idag eller har ni för många sökande att ta hand om redan nu?
– För många sökande kan vi inte få. Med varje ny soldat blir förbanden starkare och tröskeln för någon som funderar på att komma in och förstöra vår frihet högre, säger Daniel Ostwald.
– Du får tycka att mitt jobb är onödigt eller värdelöst och jag är faktiskt beredd att gå i döden för att du ska få tycka det, säger Daniel Ostwald. Foto: David Nyberg
Han menar att ju starkare försvar vi har och ju mer resurser det därmed skulle kosta för en eventuell inkräktare att invadera Sverige desto mindre är risken att någon bestämmer sig för att ens försöka.
Vad säger du till de som är emot krig och som menar att vi bör rusta ner i stället för att bygga ut den militära förmågan?
– Det är som att sluta låsa sin ytterdörr eller ställa ut sina ägodelar för att du känner dig säker och trygg. Vi behöver ha någon form av tröskel för att värna om den frihet och demokrati som vi har.
Daniel Ostwald förklarar att han är oerhört tacksam att han bor i ett land där hans barn får ha vilka åsikter de vill, älska vem de vill, lyssna på vilken musik de vill och resa vart de vill. Men att han vet att det finns länder där den här friheten inte finns och att han tycker att vår värdegrund och vårt svenska samhälle är värt att försvara.
– Jag är stolt över mitt jobb och står upp för det. Jag står också upp för de människor som inte tycker att Försvarsmakten är viktig. Att de ska få tycka det. Du får tycka att mitt jobb är onödigt eller värdelöst och jag är faktiskt beredd att gå i döden för att du ska få tycka det.
