Den 12 september i år stängdes den södra delen av djurparken på Nordens ark av för besökare, inklusive både Vargskogen och Våtmarken. Samma dag rullade maskiner in i området för att påbörja den avverkning av granskogen som nu är fullbordad.
Redan innan den så kallade Vargskogen stängdes av för besökare hade de två sista vargarna i parken avlivats, en äldre och en yngre varg, far och son.
Nordens arks zoologiska chef Ewa Wikberg förklarar att fadern var gammal med sviktande hälsa och därför togs bort av djurskyddsskäl.
– Sonen försökte vi under de tre sista åren placera någon annanstans. Men mottagarparken lyckades inte hitta en lämplig partner till honom och en varg kan inte leva ensam. Så vi var tvungna att ta bort honom tyvärr.
Att leta rätt på ett helt nytt vargpar att ersätta de nu avlivade vargarna med är enligt Ewa Wikberg inte aktuellt.
Hon menar att de kommer fortsätta stötta den svenska vargpopulationen genom att informera och prata om varg, men utan att för den sakens skulle hålla varg på Nordens ark.
– När vi tittade på vad vi gör för naturvårdsnytta med det naturområdet och de resurser vi lägger ner genom att hålla varg hos oss, så har vi kommit fram till att vi inte kommer etablera ett nytt par på Nordens ark, så som det ser ut nu, säger Ewa Wikberg.
Under de nästan 30 år som gått sedan Nordens ark började hålla varg 1993 har antalet vargar i Sverige ökat kraftigt vilket innebär att behovet av att ha varg i djurparken inte är lika stort idag som det var då.
– När vi började med varg så var de kritiskt hotade i Sverige. Det fanns nästan inga alls. Genom att forska och utbilda om arten har vi hjälpt till att skapa en ökad medvetenhet om dem och på så sätt bidragit till artbevarandet för varg, säger Ewa Wikberg.
Vilket eller vilka djur som ska hållas på markerna där man tidigare haft varg vill man i nuläget inte avslöja. Kanske för att det inte är helt spikat än. Gissningsvis blir det i alla fall djur som trivs i det öppnare och soligare landskap som den gamla granskogen nu ersätts med.
– Vi kommer ha något annat djur där om ungefär två år, säger Nordens arks vetenskapliga ledare Mats Niklasson, som även är forskare och lärare i skogsekologi på SLU i Alnarp.
Tanken är att det som nu är ett hygge fullt av stubbar, granris och travar med timmer, på sikt ska omvandlas till gräsmarker.
På delar av det sju hektar stora området som nu är under omställning, där det tidigare gick bland annat varg, blir det betesmarker där djuren får beta runt omkring stubbarna som får stå kvar.
På andra delar tas stubbarna bort för att skapa stubbfria slåtterängar där gräset kan slås med slåtteraggregat som dras av Nordens arks egna arbetshästar.
– Vi kommer köra ganska mycket med brukshäst i det området, med gräsklippning och slåtter, säger Mats Niklasson.
– Så det blir en fin publik upplevelse att få se hästen i arbete.
Ett viktigt resultat av omställningen av granskogen runt Varghuset till betes- och ängsmark blir att Nordens ark därmed får större möjligheter att på ett mer naturligt sätt informera om vikten av gräsbetesmarker för bevarandet av den biologiska mångfalden till djurparkens besökare.
– Tanken är att det ska bli ett center för information kring biologisk mångfald i det området, säger Mats Niklasson.
Avverkningen av de sju hektaren granskog i södra delen av parken innebär en stor och drastisk förändring av den fysiska miljön inne i själva djurparken.
Ändå rör det sig om en relativt liten areal jämfört med den omställning från planterad granskog till betesmark som redan har skett på Nordens arks övriga mark utanför själva djurparken, i den så kallade Ekoparken. Den ligger på andra sidan väg 171, på samma sida som Lantgården.
– Där har vi avverkat hundra hektar granskog och återskapat betesmarker och jobbat med restaurering och gör det fortfarande. Vi har ungefär 70 amkor där, så vi har en ganska stor köttproduktion som går nästan jämnt upp med hamburgerkonsumtionen i vår restaurang. Så det är vi rätt stolta över, säger Mats Niklasson.
Precis som när det gäller alla andra djur på Nordens ark är även korna av raser som är mer eller mindre hotade. I det här fallet handlar det om de svenska lantraserna väneko, rödkulla och fjällnära ko.
– I dagens läge börjar det ju bli kontroversiellt att säga att man producerar kött. Men samtidigt måste vi ha betesdjuren för att skapa mångfald i markerna. Det är den samlade naturvården helt överens om, säger Mats Niklasson.
För hundra år sedan fanns det här i den södra halvan av Sverige väldigt mycket mer trädbevuxna betesmarker än vad det finns idag. På de markerna var den biologiska mångfalden stor med mängder av olika sorters blommor, insekter och fåglar.
– Väldigt många fjärilar och andra insekter och även många fåglar är i princip utgångna ur Sverige för att mycket av de här markerna har försvunnit, säger Mats Niklasson.
En av de allra största orsakerna till att de här miljöerna har minskat så kraftigt och fortfarande minskar är att det är svårt att få lönsamhet i att hålla djur på dessa marker. Det handlar nämligen ofta om improduktiva, kuperade och utspridda marker. De har därför ofta planterats igen med gran.
Mats Niklasson menar att i arbetet för att bevara den biologiska mångfalden i Sverige är restaurering av de här markerna till att återigen bli trädklädda betesmarker en mycket viktig del.
Nordens arks arbete med att återföra granskogen i Ekoparken till betesmark igen startade efter att stormen Per 2007 fällde ganska stora arealer gran i området.
– Från ledningens sida fick man ganska starka tvivel kring om det verkligen var rätt att plantera igen med gran igen när vi är en stiftelse som ska arbeta för artbevarande. När nästan all forskning pekar på att de här granmonokulturerna vi har är bland det sämsta man kan ha för biologisk mångfald, säger Mats Niklasson.
Följaktligen beslutade man sig för att i stället påbörja en ekologisk restaurering av de egna markerna. Man högg ner de granar som stod kvar efter stormen, hägnade in markerna, och släppte ut får, getter, kor och hästar på bete.
Trots att det inte ens gått ett decennium sedan djuren släpptes ut på de nya betesmarkerna har den biologiska mångfalden redan börjat komma tillbaka.
– I en tät granskog är det ju i princip bara barrmattor under. Så på de ytorna kan man säga att, om vi pratar blommor, så har vi gått från noll till femtio olika arter i dag på de ytorna, säger Mats Niklasson.
Han förklarar att blommorna i sin tur är en förutsättning för att många olika typer av insekter som fjärilar, humlor och bin ska överleva och frodas. Vilka i sin tur är mycket viktiga för pollinering av mängder av grödor som ingår i människans livsmedelsproduktion.
I före detta Vargskogen planeras det förutom för betes- och ängsmarker och nya och restaurerade hägn och gångvägar även för andra nya platser där man kan få något att äta och där man kan umgås, ha roligt och lära sig nya saker.
Alldeles intill timmerbyggnaden Varghuset, där man tidigare har kunnat stanna och äta lunch, har skogsmaskinerna sparat en klunga med rejäla högstubbar.
– Där kommer vi fortsätta att satsa på information mot besökare, men även någon slags större bana för barn, säger Mats Niklasson.
Andra kortare stubbar som de också har sparat där kanske blir till bord eller någon annan lägre bana för lek.
Exakt hur området ska komma att se ut när det är klart är det i dagsläget ingen som vet.
– Det skissas för fullt i detta nu, säger stiftelsens värdskap- och marknadschef Therese Patriksson.
– Vi vill skapa en miljö i den här delen av parken där både vuxna och framför allt barn på ett lekfullt och roligt sätt kan ta del av information och lära sig om djur och natur och om hur vi jobbar här. Men också om vad man själv kan göra för att bidra.
Visionen är att området ska utvecklas från en artfattig granskog till trädklädda betesmarker med en myllrande mångfald av blommor, insekter och fåglar.
En viktig del av Nordens arks arbete består av uppfödning och utsättning av hotade fjärilar, skalbaggar, grodor och andra arter tillbaka till deras naturliga miljöer runtom i Sverige och världen. Uppfödningen sker till största delen i ett inhägnat område i skogen bortanför Lantgården, som av smitto- och störningsskäl inte är öppet för besökare.
– Vi kan inte visa upp uppfödningen av till exempel fjärilar och större ekbock, men nu får vi förhoppningsvis en miljö i djurparken där vi på ett mer naturligt sätt än i en stor granskog kan berätta om det här arbetet, säger Therese Patriksson.
Uppfödningen av sköldpaddor däremot kommer snart flytta ut från den stängda avelsanläggningen och in i själva djurparken. Parallellt med omställningen av Vargskogen pågår nämligen sedan början av året även en rejäl om- och tillbyggnad vid Våtmarkshuset.
Tillbyggnaden består i vad som ska bli den så kallade Sköldpaddsarken. En anläggning på två våningar innehållande bland annat flera stora akvarier och med plats för elva olika hotade sköldpaddsarter.
– Vi kommer ha en publik del där vi kan visa upp hur det ser ut där de lever naturligt. Och genom en stor glasvägg kan man titta in och se hela uppfödningsavdelningen, med äggkläckare, små ungar, inkubatorer och så vidare, säger stiftelsens zoologiska chef Ewa Wikberg.
Utöver de fyra sköldpaddsarter som Nordens ark har sedan tidigare kommer alltså ytterligare sju hotade sköldpaddsarter ta plats i Sköldpaddsarken.
Även avelsarbetet för flera av de hotade arter av grodor som idag sker i den stängda avelsanläggningen kommer flytta in i det nya Våtmarkshuset.
– På ovanvåningen kommer vi visa minst ett labb där vi föder upp grodor biosäkert, med omkläde, sluss och typisk laboratoriemiljö. Och ytterligare ett terrarium, där vi visar hur grodorna lever i naturen, säger Ewa Wikberg.
Trots alla arbeten som pågår runtom på Nordens ark och att flera områden nu är avstängda för besökare är majoriteten av djurparken och hela Lantgården ändå öppet som vanligt. Ekoparken, som ligger utanför staketet, är alltid öppet för allmänheten genom allemansrätten.
– Våtmarksdelen öppnar upp till juni nästa år. Då inviger vi den nya Sköldpaddsarken som dockar på det ombyggda Våtmarkshuset, med pompa och ståt, säger Ewa Wikberg.
– Den bortre delen, där vi tar ner det mesta av skogen nu, kommer öppnas upp till sommaren 2024.