På grund av den stora efterfrågan på sommarbostäder vid havet från både norrmän och väl bemedlade svenskar är det som bekant väldigt svårt att få tag på en bostad till ett överkomligt pris längs Bohuskusten.
Konstnärsbygden runt Bottnafjorden och Gerlesborg strax norr om Bovallstrand i gränslandet mellan Tanums, Sotenäs och Munkedals kommuner är inget undantag.
För att göra det möjligt för framför allt äldre att på ålderns höst flytta ifrån sin villa till en lägenhet och ändå kunna bo kvar i området gick engagerade Bottnabor samman och skapade tillsammans Hogslätts vänboende som färdigställdes sommaren 2018.
Hogslätts vänboende i Gerlesborg. Foto: David Nyberg
Redan innan hyresgästerna i den kooperativa hyresrättsföreningen hade flyttat in i de 12 nybyggda lägenheterna stod det klart att intresset från människor i olika åldrar för åretruntbostäder till rimliga priser i Gerlesborg var betydligt större än så.
Därför tog den engagerade lokala eldsjälen och arkitekten Lena Falkheden initiativ till att med Hogslätts vänboende som inspiration skapa ännu fler kooperativa hyresrätter i Gerlesborg.
Strax därefter var Andreastorpet vänboende ekonomisk förening bildad som idag har runt 55 medlemmar och långt gångna planer på ett nytt bostadsområde i Gerlesborg.
Området ska när det är fullt utbyggt ha 45 lägenheter i olika storlekar från 23 till 90 kvadratmeter. Bostäderna byggs som parhus, attefallshus och två mindre flerbostadshus med 6 respektive 4 lägenheter.
I kölvattnet från succén Hogslätts vänboende gick det snabbt och smidigt både i kontakten med kommunen och banken och med byggmästare och arkitekter.
Första bakslaget för Andreastorpet kom när riksdagen i november 2021 antog den borgerliga budgeten och investeringsstödet för små hyresrätter avvecklades. I och med det försvann drygt 10 miljoner kronor från kalkylen för första etappen på 33 lägenheter i det nya kooperativa bostadsområdet.
När föreningen under våren 2022 hade tagit fram en ny kalkyl för att täcka upp för det slopade investeringsstödet med bland annat högre insatser för de kooperativa hyresrätterna och med höjda hyror kom nästa bakslag. Nämligen inflationen och de höjda räntorna.
Andreastorpet vänboende ekonomisk förenings ordförande Lena Falkheden. Foto: David Nyberg
Trots de ekonomiska utmaningarna är föreningen fortfarande helt inställd på att planerna på det nya bostadsområdet kommer att förverkligas.
För att anpassa ekonomin till det högre ränteläget har man nu varit tvungna att höja upplåtelseinsatserna ytterligare ett snäpp. Men i och med att det handlar om kooperativa hyresrätter blir insatserna ändå betydligt lägre jämfört med om det skulle ha varit bostadsrätter.
Föreningens ordförande Lena Falkheden berättar att enligt den nuvarande kalkylen kommer en lägenhet på 44 kvadratmeter kosta någonstans kring 255 000 kronor.
– Men nu vet vi ju inte om det kommer stanna där. Det beror på ränteutvecklingen och hur vi kan få in mer eget kapital, till exempel genom medlemslån, crowdfunding eller någon typ av bidrag från någon fond eller så, säger Lena Falkheden.
Nästa steg i processen är att skicka in en bygglovsansökan för den första etappen av området till Tanums kommun. Men på grund av osäkerheten vad gäller framtida räntenivåer är det här inget som kan göras just nu.
– Man kan ju hoppas att ränteläget har stabiliserat sig i slutet av det här året eller under våren 2024. Innan det är stabilt kan vi ju inte ta fram en tillförlitlig finansieringskalkyl, och då är det svårt för banken att ge ett lånelöfte, säger Lena Falkheden.
I väntan på ett stabilare ränteläge jobbar Andreastorpet vänboende ekonomisk förening vidare med planeringen av hur det nya bostadsområdet ska se ut och fungera.
Tack vare att föreningen i september 2022 blev första mottagaren av det nya stipendiet Hectors Hållbara Hus på 300 000 kronor har man fått ökade möjligheter att titta på alternativa sätt att lösa både energi- och avloppsfrågor i det nya bostadsområdet.
Andreastorpet som gett namn åt föreningen som står för utvecklingsplanerna ska bevaras och rustas upp för att bli en del av det nya området. Fotbollsplanen är tänkt att flyttas 200 meter norrut för att göra plats åt de kooperativa hyresbostäderna. Foto: David Nyberg
Andreastorpets projektlots, arkitekten John Helmfridsson, förklarar att projektets storlek på totalt 45 lägenheter när båda etapperna är färdigställda innebär att det handlar om en lite udda projektstorlek.
– Det är inte stort nog för ett närvärmesystem som ofta ligger på ett par hundra lägenheter, och det är betydligt större än byggnadsskala, även när vi inte pratar om en villa, så det är en ganska spännande mellanskala, säger John Helmfridsson.
De har valt att fokusera ganska mycket på att skapa ett bostadsområde som är bättre på att hantera störningar i leveranser av el via elnätet och som till och med kan bidra med el ut på nätet vid tillfällen då samhällets elbehov är som störst.
John Helmfridsson förklarar att de, även om husen visserligen blir välisolerade och energisnåla, inte i första hand fokuserar på att få ner det totala energibehovet så mycket möjligt, utan att de framför allt strävar efter att skapa ett system med så lågt effektbehov som möjligt.
Ett viktigt mål är att hitta lösningar som gör att de kan hålla behovet av att köpa el från elnätet så lågt som möjligt även på vintern då efterfrågan på el är hög och elpriserna är som högst.
Många miljöprofilerade områden har under de senaste åren byggts som plusenergihus med solceller på taken kombinerat med värmepumpsystem. Men nackdelen med de här systemen är att man där får ett stort behov av att köpa in el från elnätet på vintern när elbristen i samhället är som störst.
– Utifrån det så blir det lätt att man tänker värmepumpar, solceller och vätgas, det är det som samhället pratar väldigt mycket om nu. Men när man tittar på vätgasen så är de systemen dyra, vi får stora förluster i omvandlingen och det finns en osäkerhet i komponenternas livslängd, säger John Helmfridsson.
Som det ser ut nu verkar det inte som att Andreastorpet vänboende kommer satsa på att bygga upp ett stort och dyrt vätgaslager för att där kunna lagra solcellsel från sommarhalvåret att sedan använda på vintern.
– Sedan elpriserna har gått upp så är ekonomin i de här systemen väldigt god, säger Andreastorpets projektlots John Helmfridsson om det centrala energisystemet med träfliseldad kraftvärmepanna kombinerat med solceller, värmepumpar och stora vattentankar för dygnslagring av värmeenergi. Foto: David Nyberg
I stället lutar det åt ett centralt energisystem bestående av en träfliseldad kraftvärmepanna som samverkar med värmepumpar för att på ett effektivt sätt förse områdets 45 bostäder med värme, varmvatten, hushållsel och el till de boendes elbilar.
Kraftvärmepannan kommer spela en nyckelroll framför allt under vinterhalvåret och under sommarhalvåret kommer i stället solcellerna på taken stå för majoriteten av el- och värmeproduktionen i samverkan med värmepumpsystemet.
Stora delar av sommarhalvåret räknar de med att ha ett överskott av el från solcellerna som de då kan leverera ut på elnätet. Även på vintern är det möjligt att de kommer kunna bidra till balansen på elnätet genom att helt enkelt köra kraftvärmepannan mer och på högre effekt i just de perioder då samhällets behov av el är som störst.
John Helmfridsson berättar att deras skisser och beräkningar på ett system som kombinerar värmepumpar med solceller och kraftvärmepanna hittills pekar mot att det här blir ”dramatiskt mycket billigare och säkrare” än att bara ha ett värmepumpsystem och solceller.
En bidragande orsak till den fördelaktiga ekonomin i det här systemet är just att ett system med enbart värmepumpar och solceller har ett högt elbehov på vintern.
Med en flispanna som utöver värme även producerar elektricitet blir kalkylen bättre desto högre elpriset är.
– Sedan elpriserna har gått upp så är ekonomin i de här systemen väldigt god, säger John Helmfridsson.
I energicentralen där kraftvärmepannan och värmepumparna är placerade kommer det även finnas stora vattentankar för att kunna korttidslagra energi till uppvärmning och varmvatten.
På så sätt kommer man med hjälp av värmepumparna kunna värma vattnet med billig el på natten eller från solceller på dagen att sedan användas under resten av dygnet.
Bild över hur första etappen av Andreastorpet vänboende kan komma att se ut. Bild: Andreastorpet Ek. för.
Kombinerad el- och värmeproduktion med olika typer av kraftvärmesystem är relativt vanligt i Sverige, fast då i betydligt större skala än till endast 45 lägenheter.
Många kommuner kombinerar till exempel förbränning av brännbart avfall för fjärrvärmeproduktion med elproduktion.
– Där har det skett en otrolig skalförändring de senaste 10 åren, där man för 15 år sedan ville ha ett samhälle med nästan 10 000 invånare för att ha en kraftvärmepanna. Medan man idag i stort sett kan ha en kraftvärmepanna som driver ett villakvarter.
John Helmfridsson känner dock inte till något projekt i Sverige med en kraftvärmepanna som försörjer så få hushåll som Andreastorpet kommer att göra.
– Men det finns projekt som är 10 och 15 år gamla i Tyskland och i Österrike som fortfarande rullar bra.
Leveransen av värmeenergin från energicentralen till de 45 bostäderna i Andreastorpet vänboende kommer ske genom kulvertar i marken. När det gäller uppvärmningen av inomhusluften kommer den ske med antingen vattenburen golvvärme eller vattenburna radiatorer.
Förutom de ekonomiska och miljömässiga fördelarna har det här systemet även hälsomässiga fördelar för de boende jämfört med de komplexa ventilationssystem som kommersiella bostadsbolag ofta satsar på.
– Där är man mer ute efter att på billigt sätt jaga energinivåer, säger John Helmfridsson.
Ett av skälen till hälsofördelarna är att luftfuktigheten vintertid med det här systemet hålls på en högre och mer hälsosam nivå vilket gör att våra slemhinnor mår bättre och att man därmed bland annat blir mer motståndskraftig mot virusinfektioner.
– Väldigt konstigt egentligen att det här inte diskuteras mer men det gör det inte, säger John Helmfridsson.
– Men eftersom det här är ett projekt som drivs av en förening och föreningen är beställare av projekteringen händer något spännande. Nämligen att då hamnar föreningsmedlemmarnas hälsa i fokus.
Medlemmar i Andrastorpet vänboende ekonomisk förening på ängen där bostäderna planeras att byggas. Foto: Kiarash Dastourband
I och med att många av föreningsmedlemmarna också är måna om att bostadsområdet ska bli så miljömässigt hållbart som möjligt undersöker de även möjligheterna att få till ett kretslopp med återföring av näringen i urin och fekalier till åkermarken.
I forskningsprojektet Bygatan är Andreastorpet vänboende med som en av tre svenska byggemenskaper som alla vill gå väldigt långt när det gäller hållbarhet.
John Helmfridsson berättar att en av byggemenskaperna har valt att satsa på ett fullskaligt system med återföring av både urin och fekalier.
Men på grund av alla utmaningar som det innebär att få till ett bra och välfungerande kretsloppssystem för fekalier beräknas det systemet kosta så mycket som åtta miljoner kronor mer än ett vanligt avloppssystem.
Ett sådant system är dessutom även väldigt krävande när det gäller själva driften.
– Fekalier har stora problem med smittspridning och med bakterier och virus. Medan urinen har i stort sett inga svårigheter. Det finns lukt- och det finns ammoniakproblem men det är i stort sett sterilt, och därför är det väldigt lätt att jobba med urinåterföring, säger John Helmfridsson.
När det gäller Andreastorpet vänboende kräver kommunen i detaljplanen för området att bostäderna ansluts till kommunalt vatten och avlopp.
I och med att de därmed oavsett om de hade önskat det eller inte ändå måste betala för kommunalt avlopp till varje lägenhet har de ekonomiskt sett ingenting att tjäna på att inte ha vattenspolande toaletter där fekalierna spolas i väg från området.
Arbetsmöte med föreningens styrelse samt sammankallande i föreningens utemiljögrupp och projektlots John Helmfridsson. Foto: Paula Oksanen
Med tanke på att majoriteten av de mest värdefulla näringsämnena i avloppsfraktionen återfinns i urinen och att det är betydligt enklare och billigare att ta vara på bara urinen jämfört med att ta vara på både urinen och fekalierna lutar det åt att Andreastorpet satsar på enbart urinåtervinning.
Genom att bygga ett avloppssystem med urinstorterande toaletter där fekalierna spolas ner till det kommunala avloppet och urinen tas till vara i en central uppsamlingstank på området menar John Helmfridsson att de får väldigt mycket mer nytta för pengarna jämfört med om de skulle återvinna hela toalettfraktikonen.
– Det blir hiskeligt mycket billigare. Vi kanske pratar om en halv miljon för hela urinsorteringssystemet, säger John Helmfridsson.
– Att bara ha urinsorterande toaletter ger runt 80 procent av värdet jämfört med att ha ett helt näringskretslopp och det innebär 10 procent av kostnaden. Så det är en otroligt effektiv åtgärd jämfört med att gå hela vägen.
Tanums kommun var tidigare en föregångare när det gäller att vid nybyggen kräva avloppssystem med urinsortering där näringen samlas upp för att kunna återföras till åkermark i närområdet av lokala jordbrukare.
Nuförtiden kräver kommunen inte längre urinsortering men i och med alla hushåll som redan har installerat urinsorterande avloppssystem finns det fortfarande bönder i kommunen som gödslar sina marker med humanurin.
– Att vi nu sätter fingret på det här igen tänker jag är en återgång till en stor fråga om hur vi ska relatera till våra ekosystem. Vi måste börja tänka på att det inte går att bara fokusera på klimat och energi hela tiden, säger John Helmfridsson.
