OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Marta kom till Sverige och mötte Dag

2021-09-25 Uppväxt på landsbygden i kommunistiska Tjeckoslovakien kom Marta Buvalova till Sverige första gången 1978. Nu har Marta Göransson bott här sedan 1981.  Hennes livshistoria är hisnande och om den har hon nu delat med sig i en utlämnande bok, ”Martuska – en självbiografi”

– ”Det blir aldrig så som man tänkt sig men det blir bra ändå”, brukade min make Dag säga. Nej, det blev inte som jag tänkt mig, säger Marta Göransson när vi träffas för att tala om hennes nyutgivna självbiografi.

– Jag tänkte mig att växa upp, utbilda mig till lärare, gifta mig, få barn och leva med min make till hög ålder. Det blev inte så, det blev annorlunda. 

Hon fick 20 år med sin make Dag Göransson.

– Jag fick 20 fina år med Dag, säger Marta Göransson, och man förstår att nu är de inte det längre.

– Jag har mina perioder i livet som kan vara rätt tuffa, konstaterar hon.

Kommunistiskt

Marta växte upp i Tjeckoslovakien, utan överflöd men lycklig i det land som blev kommunistiskt två år innan hon föddes. Det var i en liten by i Benus, ett landsbygdsområde i Låga Tetrabergen i den del av landet som efter delningen 1993 blev Slovakien.

Hennes pappa kom enligt dåtidens mått mätt från en rik familj, storbönder med många anställda, slakteri och krog. När kommunismen tog över förlorade de allt de ägde.

– Farmor fick bo kvar i ett rum i det stora boningshuset där jag föddes, resten av sitt liv, berättar Marta.

I boken berättas den fantastiska historien om hennes liv och uppväxt i hemlandet, hur hon efter färdig utbildning till agronom i Tjeckoslovakien av en händelse kom till Sverige, och hur hon trots att hon hoppade i en helt galen tunna, till slut ändå blev kvar här, och mötte mannen i sitt liv.

– Jag hade aldrig tänkt mig att lämna Tjeckoslovakien, men en dag kom tre vänner till mig som övertalade mig att följa med på en resa till Sverige. De hade planerat denna resa under en lång tid men jag fick snabbt ordna biljett och visum, berättar Marta Göransson.

När de varit i Sverige en tid skulle vännerna fortsätta till Danmark, men Marta hade bara hunnit fixa visum till Sverige och fick stanna i ytterligare tre dagar innan hemresan. Tre dagar som blev avgörande för hennes liv.

Hon kom tillbaka till Sverige 1980 och efter en dramatisk tid fick hon uppehållstillstånd och kunde börja skapa sitt liv här. 

– Jag fick en bra vägledare på arbetsförmedlingen som såg till att jag fick arbete på Landalahus så fort jag blev klar med kursen på SFI, berättar Marta Göransson.

Hon hade alldeles i början fått kontakt med en judisk man, Leo Siegl, som 1939 kommit till Sverige från Tjeckoslovakien och nu som pensionär arbetade som tolk. Det var han och hans fru som stöttade henne mycket de första åren.

Extrapappa

– Han blev min extrapappa här i Sverige, säger hon.

– Han översatt alla mina slovakiska betyg, anmälde mig till olika myndigheter bl.a. arbetsförmedlingen. Myndigheterna måste känna till att du finns och vill arbeta, sade han, berättar Marta. 

Genom arbetsförmedlingen fick hon projektarbete på naturvårdsenheten som handlade om att inventera gödselvårdsanläggningar på gårdar med djurhållning i sex månader.

– Men jag blev kvar i två år, berättar Marta.

Det var där hennes och Dag Göranssons livslinjer korsade varandra. Dag arbetade med miljöfrågor på Uddevalla kommun, och Marta fick ett uppdrag att inventera bönder med gödselvårdsanläggningar i kommunen. De två blev ett par och Marta Göransson fick arbete på dåvarande lantbruksnämnden i Uddevalla för att arbeta med ekologiskt jordbruk. Hon fick komplettera sin utbildning med ekologiska kurser i Uppsala. Hon trivdes med Dag och hon trivdes med sitt jobb.

– Jag har kommit att älska bönder. De är att lita på på något sätt, säger Marta.

Hon säger att hon skulle vilja skriva om bönder och lantbrukets förändring under den tid hon arbetade med jordbruket. Det kan bli hennes nästa bokprojekt. 

Annars är essensen i boken att livet efter att hennes älskade Dag gick bort, förlorade egentligen den rätta meningen. Han dog i cancer 2002.

– Sen har jag jobbat, jobbat och jobbat fram till pensioneringen, säger Marta.

Bland annat såg hon till att Sverige fick sina första Ekologiska mässor på Svenska Mässan i Göteborg.

– Jag hade ordnat en studieresa till Nürnberg och världens största Ekologiska mässa Biofach. I bussen på väg hem var det många som tyckte att det var dags att Sverige också fick en sådan. Så tillsammans med Svenska Mässan och med stöd från Jordbruksverket blev den första mässan 2007 och sedan ytterligare en 2011, berättar Marta Göransson.

Resor

Hon har hela tiden i Sverige haft kontakt med hemlandet som numera alltså heter Slovakien och har drygt fem miljoner invånare. Det har blivit resor dit minst två gånger om året och så länge mamman levde såg hon och Dag till att hon kom hit till Sverige varje år. En systerdotter, Martas guddotter, bodde här en tid hos dem. 

Genom olika Sida-projekt har hon arbetat med att sprida kunskap i Slovakien om ekologiskt lantbruk och hon har varit där på sitt gamla universitet och har haft kurser här för slovaker.  

Men nu är hon alltså pensionär, engagerad i föreningslivet och det sociala livet. Några tankar på att flytta tillbaka till Slovakien har hon inte.

– Den ensamheten jag lider av går inte bota med flytten till Slovakien. Men, jag älskar mitt hemland och mina släktingar. På ett sätt känner jag att jag fick två hemländer, Slovakien och Sverige. Jag trivs i Sverige. Jag älskar att vistas i naturen och träffa vänner, säger Marta Göransson.

Men en bok om bönder kan det alltså bli.

Publicerad: Uppdaterad:
Göran Nyberg,
Nyhetsarkiv