13 juli kl 10.00: Fåglar i geoparken med Gunnar Selstam från Grosshamns fågelstation.
20 juli kl 10.00: Guidad rundtur i geoparken med grundaren Kent Christensson.
27 juli kl 10.00: Christian Eklund, Ingemar Emanuelsson och Kent Christensson berättar om bin och varför de är så betydelsefulla.
19 augusti kl 14: Henrik Ze från länsstyrelsen berättar om hällristningarna i Geoparken och fyller i dem med ny färg.
Man behöver inte anmäla sig och det finns ingen obligatorisk deltagaravgift. Men om man vill bidra till underhållet av parken kan man lämna en tjuga eller två under guidningen.
Geoparken är även öppen för allmänheten varje dag året runt. Även då kan man lämna ett frivilligt ekonomiskt bidrag om man vill bidra till parkens underhåll.
Ett besök vid Geoparken Bohusgranit i Hunnebostrand är en svindlande upplevelse inte bara på grund av den milsvida utsikten. Även de historiska perspektiven är näst intill omöjliga att ta in.
Graniten som berggrunden längs bohuskusten från Lysekil och norrut består av, bildades för 920 miljoner år sedan. I jämförelse med det är exempelvis stenåldersboplatserna i geoparken väldigt unga. Den äldsta av boplatserna är mellan fem och sex tusen år gammal. Idag ligger den 40 meter över havsnivån, men på den tiden gick troligtvis strandlinjen alldeles intill boplatsen. Vyn från det gamla gravröset var då utan tvekan väldigt annorlunda jämfört med idag, med stora delar av utsikten långt under vattenytan.
– Ett av huvudsyftena med rösena var att de skulle skrämma bort de som kom seglandes och ville erövra området. Det stora röset skulle få inkräktarna att tro att här bor det mäktigt folk, och då bli bortskrämda och segla vidare. Dessutom fungerade de som begravningsplats för hövdingarna.
Stenåldersyxa
Det här berättar geoparkens grundare Kent Christensson för Västsverige under vårt besök i parken. Han berättar också att de bland annat hittat en stenåldersyxa på åkern som ligger alldeles intill boplatsen. Dessutom visar han upp hällristningarna som bronsåldersmänniskorna lämnat efter sig.
– Den här föreställer en vagn. Det är lite synd att den inte är imålad, men troligtvis kommer de målas i av en representant från länsstyrelsen någon gång i augusti. Och hällristningarna däruppe föreställer en mansfigur och ett skepp.
Efter ytterligare ett hopp i historien närmare nutid landar vi i tiden för den blomstrande stenindustrin som fortfarande var på uppgång i Bohuslän för ungefär hundra år sedan.
– I det här brottet kan man se att det inte funnits några maskiner, utan att man har borrat för hand och sedan sprängt med krut. Det här var ett sätt att dels ta sten för husbehov och dels tjäna en liten extra slant utöver det som jorden gav. En stor fördel med graniten jämfört med många andra bergarter är att den har en struktur som gör att den klyver i tre plan. Det var betydelsefullt eftersom man använde handverktyg för att dela på stenen. Graniten var därför en bra byggnadssten och även användbar för tillverkning av gatsten av olika storlekar.
Promenadslingan
Förutom att sprida kunskap om det historiska perspektivet på geologin engagerar sig Kent också i att informera om sambanden mellan geologin och naturen. Genom den 2,3 kilometer långa promenadslingan som går genom parken och som har informationsskyltar på utvalda ställen kan man därför även lära sig mycket om naturen i nutid.
Kent förklarar att den naturliga vittringsprocessen som hela tiden pågår innebär att berggrunden kontinuerligt frigör metalljoner och andra näringsämnen till jordlagren på platsen. Beroende på vad för bergart det handlar om avges olika halter av metalljoner och andra ämnen som sedan vandrar vidare upp i näringskedjorna genom växter och djur.
– Ljung och såna växter älskar den sura graniten, medan blåsippan och gullvivan älskar kalk. Här har vi både och i med att det har varit havsbotten.
Sur jordmån
Han förklarar att graniten ger en sur jordmån som egentligen inte lämpar sig särskilt väl till jordbruk. Men tack vare att stora delar av Bohuskusten har legat under vatten har markerna mellan de upphöjda bergstopparna fyllts på med snäckskal. Eftersom snäckskal innehåller mycket kalcium som är basgörande har försurningen motverkats och gjort att markerna i de bohuslänska dalgångarna ändå är mycket väl lämpade för jordbruk.
Utöver de guidningar som Kent håller själv med fokus på geoparken i allmänhet, hålls även guidade turer med mer specifik inriktning. På lördag kommer exempelvis fågelexperten Gunnar Selstam till geoparken.
Backsvalebo
– Han är ordförande i Grosshamns fågelstation och har byggt upp den föreningen. Det blir en promenad i parken och presentation av bland annat ett konstgjort backsvalebo som vi har byggt precis i början av promenadslingan. Det lär vara unikt av sitt slag. Jag tror inte att det har byggts något sånt konstgjort backsvalebo någon annanstans. Anledningen till att vi har byggt det är att backsvalorna gärna vill bygga sina bon i en rasbrant, men det finns inte så många rasbranter kvar. Återställningen av grusgropar har den baksidan att om man inte tänker på det, så stänger man ute backsvalorna från det habitatet.
Själva guidningen håller på från klockan tio imorgon bitti och varar i en timma. Därefter kan man vandra omkring på egen hand i parken och kanske ta fram medhavd fika, föreslår Kent.
Hela reportaget om geoparken kan du läsa i veckans nummer av tidningen Västsverige.
