Det har nu gått 25 år sedan Helena och hennes man Stefan von Bothmer flyttade till platsen på Sydkoster där de sedan dess har byggt upp och utvecklat Kosters trädgårdar till det grönskande och välbesökta besöksmål som det är idag. Där de bland annat odlar ekologiska grönsaker som serveras i restaurangen och som säljs i gårdsbutiken och genom prenumererbara matkassar.
Som ett kvitto på att deras arbete är uppskattat gick årets miljöstipendium på 50 000 kronor från Thordénstiftelsen till paret von Bothmer: ”Helena och Stefan har genom visionärt tänkande, djup kompetens, idogt arbete och stort engagemang utvecklat den ägda fastigheten på Koster till att idag vara ett uppskattat besöksmål och en plats för kompetensutveckling, inspiration och upplevelser för såväl kropp som själ.”, skriver Thordénstiftelsen i motiveringen.
Under Västsveriges besök på Kosters trädgårdar är marinbiologen Stefan ute på sjön och håller i en nationalsparksguidning i kajak. Helena berättar att Stefan ända sedan starten har fokuserat mycket på att hålla kurser och guidningar. Dessutom har han hela tiden också fungerat som vaktmästare med ansvar för byggnaderna på platsen.
– Samtidigt har jag ägnat mycket tid åt trädgården och att bygga upp den. Parallellt med att driva caféet som sedan växte och blev restaurang. Men min begåvning ligger absolut inte i att driva restaurang och det var egentligen aldrig vår tanke att vi skulle lägga så mycket tid som det blev på det heller, säger Helena.
Varje morgon skördas grönsaker i odlingarna som sedan serveras i restaurangen under dagen. Foto: David Nyberg
Hon förklarar hon därför är glad över att de år 2016 separerade driften av restaurangen från resten av deras verksamhet och att restaurangen nu istället drivs som ett personalkooperativ av andra entreprenörer som är betydligt bättre på det.
– Den här förändringen i kombination med att anläggningsfasen av trädgården har gått över mer och mer till en underhållsfas med mindre behov av att gräva i jorden, gjorde att det blev allt mer utrymme för mig att göra något annat, säger Helena.
En stor del av tiden som frigjordes har hon lagt på att fokusera mer på de elever som de har på Kosters trädgårdar. Alltså personer som är intresserade av permakultur och som kommer till Helena och Stefan för att lära sig mer om de principer som ligger till grund för deras verksamhet.
– I början var det mest Stefan som höll i utbildningar men jag har verkligen gått in för det här till hundra procent. Nu är det framför allt jag som håller i utbildningarna som handlar om permakultur och jag tycker att det är väldigt kul.
Även om Helena lägger mer tid på att utbilda i permakultur nu än hon gjort tidigare betyder det inte det att hon är en ovan lärare. Hon har bland annat hållit en grundkurs i permakultur tillsammans med två norska kvinnor återkommande sedan många år tillbaka. Det är en kurs som sträcker sig över två år och med fyra fysiska träffar per kurs. Två träffar på Koster och två träffar i Norge.
– Jag tycker om att sprida ut utbildningen över flera träffar eftersom att kunskaperna då sjunker in på ett annat sätt. Och för att eleverna då får möjlighet att jobba med sina egna projekt emellan. Vi skulle ha startat en kurs i maj, men vi har fått skjuta fram den på grund av coronan. Nu siktar vi på att starta i september istället, säger Helena.
Så snart alla morötterna är skördade ska odlingsbädden förberedas för säsongens andra omgång grönsaker att odlas i bädden. Foto: David Nyberg
– Sen har jag ytterligare en grundkurs i permakultur som också börjar i september, fast i slutet av månaden. Det är ett ganska nytt samarbete, med Jona Elfdahl på Österlen i Skåne, som är jätteduktig på skogsträdgårdsodling bland annat. Det här blir andra grundkursen som jag gör tillsammans med Jona och tanken är att även den ska bli en återkommande kurs.
Utöver grundkurserna organiserar Helena också kortare kurser som är knutna till de elever som hon utbildar genom praktiskt arbete kombinerat med regelbundna teoripass i permakultur.
– Lärlingsutbildningen innebär att man är på plats här på Kosters trädgårdar i tre månader. Då ingår permakulturgrundkursen som en del av den utbildningen samtidigt som man får lära sig det praktiska runt omkring, som till exempel snickeri och förädling av mat.
Parallellt med lärlingarna tar Helena också emot praktikanter från trädgårdsskolor runtom i landet som behöver en plats där de kan träna på det som de studerar.
Dessutom har hon i det dagliga arbetet också hjälp av volontärer som varken går lärlingsutbildningen eller kommer från någon trädgårdsskola. Utan som söker sig till Kosters trädgårdar för att de vill stötta Helenas och Stefans arbete och samtidigt då också lära sig mer om permakultur.
Helena förklarar att permakultur är ett praktiskt redskap som kan användas för att formge en fysisk plats, som till exempel Kosters trädgårdar. Det går bland annat ut på att de olika delarna i systemet ska kunna samspela och förstärka varandra så bra som möjligt. Som i deras fall exempelvis restaurangen, gårdsbutiken, utbildningsverksamheten och odlingarna.
– Det handlar också om att placera saker så att resurser som sol, vind, vatten och näring ska kunna komma in i systemet och sedan dröja kvar och göra maximalt med nytta innan de går vidare ut ur systemet igen, säger Helena.
Volontären och wwoofaren Chiara Rubino har rest ända från Italien för att genom praktiskt arbete på Kosters trädgårdar samla på sig nyttig kunskap att applicera på ett framtida permakulturprojekt i hemlandet. Foto: David Nyberg
– Men det måste inte handla om en fysisk plats, utan det kan också vara en social struktur. Till exempel att man tittar på hur ett företag fungerar. Hur rollerna ser ut och hur man skapar förutsättningar för samspel och samarbeten istället för konkurrens.
Dessutom bygger permakulturtänket på tre etiska grundprinciper: Omsorg om jorden, omsorg om människor, och rättvis fördelning av världens begränsade resurser.
Helena förklarar att permakultur från början startade som en motreaktion till det storskaliga industrialiserade jordbruket som successivt utarmar åkermarken. Bland annat genom att inte återföra mullämnen och näringsämnen i samma takt som de bryts ned eller tas upp av grödorna som odlas, och genom användning av bekämpningsmedel som tar död på viktiga mikroorganismer.
– Målet i permakultur är istället att jorden ska vara bättre när vi lämnar den än när vi kom. Vi försöker hela tiden bygga in mer näring och mer organiskt material i jorden. Här hos oss gör vi det bland annat genom att vi på hösten gödslar odlingsbäddarna med tång som spolas upp på öns stränder.
En annan viktig del i jordförbättringsarbetet på Kosters trädgårdar är deras olika kompostsystem där de tar vara på näringen i bland annat matrester från restaurangköket och gödseln från de egna hönorna. De har också fler komposter och även kompostteer för att stötta mikrolivet i jorden ytterligare.
– Och genom att täcka odlingsbäddarna med gräsklipp och överbliven halm från gårdar runt om på ön innan vi planterar hindrar vi inte bara ogräset. Det minskar också avdunstningen och behovet av att vattna. Dessutom bidrar täckmaterialet med ytterligare näring och organiskt material till jorden.
Utöver kryddor, grönsaker, frukt och bär odlas även ätliga blommor på Kosters trädgårdar, för att användas som dekoration på maten som serveras i restaurangen. Foto: David Nyberg
I normala fall är ungefär 70 procent av besökarna på Kosters trädgårdar norrmän. Som en följd av coronan och norrmännens reserestriktioner är antalet besökare därför betydligt lägre i år jämfört med hur det sett ut tidigare somrar. Däremot har antalet svenska gäster ökat kraftigt, vilket gjort att omsättningen ändå, enligt Helenas uppskattning, endast minskat med ungefär 40 procent.
Hon medger att de har förlitat sig till ganska stor del på den här typen av turistströmmar. Men hon är ändå hoppfull om att de ska klara av att ta sig igenom den här sommaren utan att gå i konkurs.
– Permakultur handlar bland annat om resiliens, att bygga upp en förmåga att klara av att hantera oväntade förändringar utan att gå omkull. Så vi har ända sedan starten haft en målsättning om att inte lägga alla ägg i samma korg, utan att ha flera olika ben att stå på, säger Helena.
Utöver restaurangen och gårdsbutiken får de inkomster året runt genom prenumeranter som binder upp sig i förskott på att köpa ägg från deras hönor. Grönsakerna säljer enligt Helena bra i gårdsbutiken på sommaren och på hösten har de ett system med grönsaksprenumeration som också är populärt. Dessutom har de kurserna i permakultur och Stefans guidningar runtom i Kosterhavets nationalpark som bidrar med ytterligare ekonomiskt tillskott.
