Den 1 april i år införs skatt på avfallsförbränning i Sverige. Skatten är en del i den gröna skatteväxlingen som ingår i januariavtalet. Att öka beskattningen på verksamheter som belastar miljön och att sänka skatter på exempelvis arbete.
Tanken är att skatten på förbränning av avfall ska göra det mindre attraktivt att bränna sopor och att styra samhället mot en mer cirkulär ekonomi. I år kommer skatten ligga på 75 kronor per ton avfall, sedan höjs den till 100 kronor år 2021 och 125 kronor år 2022.
Branschorganisationen Avfall Sverige är mycket kritisk till den nya skatten på förbränning av avfall. En av Avfall Sveriges medlemmar är det kommunala bolaget Uddevalla energi som driver Lillesjö kraftvärmeverk. Det är konstruerat för att i första hand bränna avfall och att producera el och fjärrvärme av värmen som uppstår vid förbränningen. Under Västsveriges besök på anläggningen får vi träffa Uddevalla energis VD Björn Wolgast och bolagets affärsområdeschef för värme, Lars Ärlsjö.
Björn förklarar att de gillar tanken med skatten, att öka incitamentet att producera mindre skräp, men att 75 kronor per ton avfall är alldeles för lite för att det ska påverka svenskarnas beteende. För att kompensera för kostnaden som den nya skatten innebär kommer Uddevalla energi höja sophämtningsavgiften med ungefär tre kronor för en normalstor lägenhet. Vilket är en alldeles för låg höjning för att det ska få någon märkbar effekt på den enskilde medborgaren, menar han. Med en skatt på exempelvis 2 000 kronor per ton avfall skulle sophämtningsavgiften enligt Björn däremot bli tillräckligt hög för att börja driva förändring av beteende.
En så pass hög skatt skulle dock få andra olyckliga bieffekter fortsätter Björn. Redan om skatten bara skulle höjas till 275 kronor per ton skulle man närma sig en nivå då de svenska avfallsförbränningsanläggningarna skulle behöva ta så pass mycket betalt av de utländska leverantörerna av avfall att det inte längre skulle vara ekonomiskt vettigt för dem att skicka sitt avfall till Sverige. Istället är risken stor att avfallet då börjar exporteras till länder utanför EU som kan ta emot avfallet till en lägre kostnad, säger han.
– Jag vet ju inte vart avfallet tar vägen då, men jag kan ju tänka mig något Afrikanskt land. Det är heller inte ovanligt att det ”råkar” börja brinna på öppna soptippar. Du har också förmodligen hört att det ibland dumpas sopor i havet. Alla de här drivkrafterna ökar om skatten höjs.
Ungefär sju miljoner ton avfall eldas varje år i svenska kraftvärmeverk. Foto: David Nyberg
Lars Ärlsjö förklar att vi i Sverige idag har 32 avfallsförbränningsanläggningar som tillsammans eldar ungefär 7 miljoner ton avfall per år. 5,5 miljoner ton av det är svenskt avfall och 1,5 miljoner ton av avfallet är importerat. Mest importeras från Storbritannien, men ganska mycket kommer även från Norge och Finland, och en del även från Holland, säger han.
Lars berättar också att det deponeras 100 miljoner ton sopor varje år i EU. Han menar att regeringen inte ser det större perspektivet när de nu inför en skatt som i en förlängning kan leda till att importen av avfall till Sverige minskar.
– Man ser inte miljönyttan som det innebär att vi ersätter deponi, som orsakar mycket större miljöpåverkan. Man sätter systemgränsen nationellt och ser därmed endast Sveriges påverkan, men sen vad det orsakade i andra länder, det är en annan sak, säger Lars.
Alternativet att bygga fler avfallsförbränningsanläggningar i länderna där avfallet uppstår och att elda upp avfallet där istället för att exportera det till Sverige är inte någon bra lösning, menar Björn och Lars. En anledning som de nämner är att vi har strängare miljölagar i Sverige vilket gör att utsläppen från de svenska avfallseldade kraftvärmeverken blir lägre.
En annan anledning är att vi i Sverige har bättre möjlighet att ta vara på energin i avfallet. Här har vi nämligen ett väl utbyggt fjärrvärmenät, vilket de andra länderna inte har i samma utsträckning. Det gör att spillvärmen som man får som en bieffekt vid elproduktionen i de avfallseldade kraftvärmeverken kan användas till uppvärmning av bostäder och andra lokaler i staden där kraftverket är placerat, förklarar Björn och Lars.
Lars Ärlsjö, affärsområdeschef värme, på Uddevalla energi. Foto: David Nyberg
Även om länderna som i dagsläget exporterar sopor till Sverige skulle bestämma sig för att bygga ut egna fjärrvärmesystem skulle det inte bli lika effektivt. Det beror på att klimatet är kallare i Sverige och att vi därmed får större nytta av spillvärmen här under större del av året, berättar de.
Ytterligare en anledning till att Björn och Lars anser att skatten på avfallsförbränning inte är en särskilt god idé är att den kan göra att lönsamheten för de svenska avfallskraftverken minskar kraftigt. Som exempel för att illustrera problematiken räknar Björn ut att en eventuell framtida skatt på 275 kronor per ton avfall, i en förlängning skulle kunna leda till utraderad lönsamhet med nedskrivningsbehov som följd.
– Vi är inte negativa till andra avgifter, miljöskatter är superbra, men de ska peka rätt, och ge effekt, klargör Lars.
Björn och Lars menar att det är fel väg att gå att på det här sättet öka kostnaderna för kraftverken som faktiskt är de som städar upp det skräp som andra delar av samhället har producerat. Det är tack vare kraftverken som andelen avfall som deponeras i Sverige och i Europa har minskat, förklarar de.
Istället föreslår de att man skapar bättre incitament för de som producerar varor och tjänster. Dels för att motivera dem att utveckla produkter som håller längre och som är enklare att laga och i slutändan återvinna på ett miljösmart sätt. Dels för att få dem att minimera mängden förpackningar och att göra förpackningar som är enklare att återvinna och är tillverkade av förnyelsebara råvaror.
– Nu har man ju beslutat att införa tre kronor i skatt på varje plastpåse. Det tycker jag är ett steg i rätt riktning, säger Lars.
Värmen från förbränningen i avfallskraftvärmeverken används till produktion av el och fjärrvärme. Foto: David Nyberg
När Västsverige tar kontakt med regeringskansliet för att få höra deras syn på kritiken mot skatten på avfallsförbränning blir vi rekommenderade att prata med Maria Gardfjell. Hon är riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson för Miljöpartiet.
– Så klart att de här energiföretagen inte gillar att skatterna för deras verksamheter höjs, det är en helt naturlig reaktion. Men det innebär inte att skatten inte får någon effekt, säger Maria.
Hon förklarar att man naturligtvis skulle få en större effekt snabbare om skatten hade varit högre redan från början. Anledningen till att man trots det valde att börja med en låg skatt är att man vill ge energiföretagen en realistisk möjlighet att hinna anpassa sig. Det finns sedan en möjlighet att kunna fortsätta att höja nivån på skatten ytterligare även efter år 2022. Dessutom kommer man utvärdera effekterna och analysera behovet av förändringar av reglerna inför framtiden, berättar Maria.
– Det är den långsiktiga effekten som är den absolut viktigaste effekten. Och tanken är att successivt minska förbränningen av avfall, och att istället se till att avfallet används på ett mer effektivt sätt. Till exempel genom att sortera ut matavfall bättre och att göra biogas av det, och att inte bränna plaster utan att ha en bättre återvinning, och så vidare. Det finns ju en sån grundtanke i det här, att få en cirkulär ekonomi på plats.
– Det viktiga här är att det här är grunden för den gröna skatteväxlingen. Att lägga skatter på miljöförstöring och att sänka skatten på andra delar, till exempel arbete och företagande.
Maria Gardfjell, miljöpolitisk talesperson för Miljöpartiet. Foto: Pressbild
– Skatten på avfallsförbränning är naturligtvis inte den enda åtgärden som vidtas för att nå klimat- och miljömålen, utan vi gör massor med andra satsningar på avfallsområdet också. För att främja och utveckla utsortering och andra satsningar som exempelvis på produktion av biogas. Skatten blir ett incitament och en fingervisning, eller ett påpekande, för de här bolagen att det inte är en långsiktigt hållbar grej att hålla på att bränna sopor.
Maria berättar att hon nyligen var på ett möte på Ingenjörsvetenskapsakademin, som har tagit fram rapporter som handlar om bland annat plast och cirkulär ekonomi.
– Här finns det jättestora möjligheter nu att i Sverige utveckla helt ny teknik för återvinning av plast, och det skulle inte vara möjligt att ens tänka i de banorna om man inte samtidigt lägger en skatt på förbränning av avfall. Annars fortsätter man bara att bränna sopor, istället för att ta de här extra kostnaderna som det innebär att sortera ut och att återvinna i högre utsträckning, säger Maria.
– Vi fasade ut all oljeeldning i hushållen med hjälp av en sån här typ av skatt, och då sa man också att det går aldrig, det finns inte på kartan, och hur ska det här gå? Men nu i efterhand säger man att det här var det viktigaste Sverige någonsin har gjort.
– Det finns alltid de som drabbas här och nu som tycker att det här inte är bra när man inför nya styrmedel, men den här skatten är ett viktigt steg i klimat- och miljöomställningen.
När soporna eldas upp i kraftvärmeverken bildas aska. Foto: David Nyberg
Många av de svenska företag som eldar avfall menar att en skatt på avfallsförbränning kommer leda till ökad miljöbelastning utanför Sveriges gränser. Genom att sopor som idag importeras till Sverige, istället kommer hamna på deponi med betydligt högre miljöpåverkan jämfört med förbränningen som sker i svenska anläggningar idag.
– Visst kan man säga att det är bättre att vi bränner de här soporna i Sverige än att de lägger dem på deponi i England. Men det är ännu mer miljövänligt om de sorterar sina sopor och återvinner och tillverkar nya produkter av avfallet. Och bränner det som ska brännas där, och utvinner fjärrvärme till de engelska städerna istället.
– Jag skulle inte säga att det är en jättestor miljönytta att fortsätta importera osorterat avfall från olika länder och bränna det i Sverige med en stor negativ miljöeffekt både på klimatet och miljön. Det ger bättre effekt att inte importera avfall och att istället kräva av de länderna att börja sortera avfallet och hantera det på ett bättre sätt.
Hur ser du på risken att skatten kan leda till mer dumpning av sopor i haven och export av sopor till Afrika, med alla miljöproblem som det kan innebära?
– Nej, det tror jag inte. EU har en ny avfallslagstiftning och det svenska regelverket går i linje med EUs regler.
– År 2025 ska minst 55 procent av det kommunala avfallet i EU återvinnas till nytt material. Målet ökar till 60 procent år 2030 och till 65 procent år 2035. 65 procent av allt förpackningsmaterial bör återvinnas år 2025, och 70 procent år 2030. Nu behöver alla EUs länder öka återvinningen.
