– Det känns för jävligt rent ut sagt, säger Camilla.
Vi träffar Camilla och Novalie hemma i familjens kök. Camilla berättar att det är tufft för familjen just nu. Novalie mår väldigt dåligt över sin skolsituation och just i dag har hon varit hemma.
– Hon har ångest och mår väldigt dåligt. Hon sover inte, är orolig och gråter mycket. Ibland börjar det redan när jag hämtar henne på skolan och ibland kommer ångesten och gråten på kvällen när hon ska sova. Jag har kämpat för henne och känner mig så trött. Det är fruktansvärt frustrerande att vi inte får hjälp, berättar Camilla.
Eftersom det är fullt i skolorna i Uddevalla så kom varken Novalie eller hennes bror Linus in på den skola som ligger närmast efter flytten. Camilla uppmanades då att söka på särskilda skäl och det gjorde hon. Hon bifogade dokument från både Novalies mentor i skolan och från BUP. Avslaget kom fort. Det tog bra två dagar så fick Camilla ett mejl från kommunen med avslag. Motiveringen löd; ”Hej Camilla. Tyvärr så blir det avslag på din ansökan för Novalie. På grund av platsbrist kan vi av organisatoriska och ekonomiska skäl inte bevilja er ansökan. Önskas ett formellt beslut som kan överklagas, kontakta Grundskolekontoret. Ni är välkomna att ansöka igen. Er ansökan kommer handläggas utifrån förutsättningarna just då”. Hennes särskilda skäl nämns inte alls.
Personligtbrev
Förutom intyg från BUP och mentorn i skolan har Camilla skrivit ett personligt brev där hon beskriver hur hennes dotter har det i skolan och hur det påverkar henne. Hon skriver bland annat; ”Novalie känner sig inte trygg på skolan och på rasterna då hon utsatts för kränkningar från pojkar vid flera tillfällen. De har hållit fast och brottat ner henne. Pussat på henne fast hon skrikit nej. De har även sagt att de vill se henne kissa och tvingat henne att kissa med dörren öppen. Pojkarna tvingar henne till saker, hon är rädd och vågar inte säga nej. Tjejerna låter henne inte vara med dem och de är ofta väldigt taskiga mot henne. Hon upplever själv att hon inte har några vänner och att de pojkar hon ibland får leka med ofta slår henne. Novalie säger att hon inte vill till skolan och hon har uttryckt att hon inte vill leva. Hela hennes liv kretsar kring oron i skolan. Eftersom hon är så otrygg behöver hon omgående byta skola då hon mår mycket dåligt och inte känner sig trygg där. Hon behöver få möjlighet att bygga upp nya kompisrelationer och få vänner. Jag hoppas att ni tar detta på allvar då det verkligen handlar om särskilda skäl. Ett barn ska inte vara rädd för att vara i skolan och känna sig otrygg där. Det ska vara en rolig plats att vara på för ett barn. Jag som förälder ska kunna känna mig trygg i att lämna henne i skolan. Jag kan inte hålla henne hemma från skolan då det är skolplikt, men vad ska jag göra när hon gråter och skriker av ångest?”
Avslaget förmedlades av verksamhetschefen Peter Madsen. Vi har frågat honom vad särskilda skäl innefattar.
– Särskilda skäl finns inte enligt skollagen när det gäller bytesansökan. Vi har tidigare, då platsbristen inte var så stor, försökt tillmötesgå vårdnadshavare som har åberopat särskilda skäl /ömmande skäl. Detta kan vi inte längre göra, då platsbristen innebär att de flesta skolor i Uddevalla är fulla. Är en skola full så hjälper det alltså inte vilka skäl en vårdnadshavare än åberopar, bytesansökan avslås.
Varför uppmanade ni familjen att söka på just särskilda skäl när det ändå inte var aktuellt i nuläget?
– Jag går inte in på enskilda ärenden. Det går som sagt att överklaga dessa beslut för att få en opartisk granskning.
Tillbaka till familjens kök och Camilla
– Jag vill verkligen inte tvinga henne till skolan när hon skriker av ångest, så därför får hon vara hemma vissa dagar. Jag är så trött på att kämpa för mina barn. Jag sökte till BUP, men först skulle de inte ta emot Novalie. Det tog mig lång tid att få hjälp även där, och nu skolan, samma sak. Jag tror ärligt talat inte att kommunen ens tagit hänsyn till de handlingar jag bifogat i ansökan om särskilda skäl eftersom avslaget kom så fort och genom en standardformulering, de hade redan bestämt sig.
Vad är nästa steg?
– Det blir att begära ut handlingarna från kommunen och överklaga. Och att anmäla till skolinspektionen. Jag kan inte släppa iväg min dotter till skolan så jag får väl bryta mot lagen och hålla henne hemma, för att skydda henne mot det som sker på kommunens skola. Du hör ju hur det låter.
Vad vill du säga till kommunen?
– Varför tar ni inte ansvar så min dotter kan känna sig trygg i skolan. Kommunen och skolorna borde samarbeta i såna här fall, tänker jag. De vet om hur min dotter har det nu och vad hon utsätts för. Ändå ger de avslag vilket betyder att hon måste gå kvar och leva med den ångest hon har.
Vi har frågat Maria Olausson, undervisningsråd på Skolverket om kommunens agerade här?
– Det finns inget som heter särskilda skäl i denna situationen och kommunen har i detta fall uppfyllt skolplikten för Novalie men det borde ju ligga i kommunens intresse att arbeta så att alla elever har en trygg skolgång. Familjen kan höra av sig till barn- och elevombudet hos skolinspektionen, med en anmälan.
Vi har även sökt rektorn, Maria Dahlgren, på Äsperödskolan, som till slut svarar via mejl att hon inte diskutera enskilda elevärenden med någon annan än målsman.
När intervjun var klar vi skulle gå kom Novalie fram och sa;
– Jag har inte några kompisar i skolan. Men jag kan massa matte och läsa. På rasterna är några dumma mot mig och slår mig, det känns inte bra. Jag vill gärna byta skola för då kanske jag kan få nya vänner där.
