En första rapport om vad inköps- och anställningsstoppet har fått för verkan tog kommunstyrelsen del av i förra veckan.
– Den samlade bilden är att kostnader för anställningar, inköp och löner går neråt, säger kommunstyrelsens ordförande Christoffer Wallin (SD) som beskriver stoppet som nödvändigt.
Det är inte förrän om ytterligare någon vecka när dispositionerna i bokslutet görs som bilden blir lite tydligare, förklarar han vidare. Dock är kommunalrådet övertygad om att beslutet var rätt och att bokslutet kommer att visa det tydligt i siffror.
– Det går åt rätt håll, skutan har vänt.
Vad hade hänt om stoppet för inköp och anställningar inte blivit infört?
– Annars hade det gått åt skattepengar. Det är som i ett vanligt hushåll, bromsar man inte måste man öka inkomsterna.
– Det som föranlett stoppet är bättre ekonomisk styrning i förvaltningen, med vikarieanskaffning och att utnyttja befintlig personal på ett bättre sätt. Som det borde fungera annars också, förklarar Christoffer Wallin.
Innan inköps- och anställningsstoppet infördes under senare delen av hösten pekade en delårsprognos på ett underskott i storleksordningen 10 miljoner kronor. Budgeten för 2025 skulle ge 12 miljoner i överskott.
– Dit når vi inte. Läget är bättre nu än vad delårsprognosen pekade på, men det är inte tillräckligt bra, konstaterar ekonomichefen Lena Hammar som när Västsverige får kontakt med henne är i färd med att stänga böckerna för föregående räkenskapsår.
Ekonomichefen påpekar att det inte bara är inköpsstoppet som gett ett bättre ekonomiskt resultat, utan det är flera samverkande faktorer. Någon djupare analys av vilka åtgärder som har haft störst effekt är dock inte gjord.
Färgelandas dåliga ekonomi har varit en följetong i flera år. För cirka tio år sedan fick kommunen till och med låna till driften. Sedan dess har ekonomin blivit starkare utan att man behövt ta till sådana tillfälliga lösningar.
Kommunens ekonomi lider inte av något specifikt hål som kostar skattepengar. Lena Hammar, som även är personalchef i kommunen, förklarar situationen med att det är driften till vardags som kostar mer än vad kommunen klarar av långsiktigt. Omsorg och skola är de två tyngsta utgiftsområdena.
Tack för att du stöttar oberoende lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!
