Trafikverket har beslutat att man inte längre anser det motiverat att underhålla Lysekilsbanan. Därför har man stängt av den för trafik. Det är första steget i den vanliga processen då man vill lägga ned en bana. Efter en fastlagd tid utan underhåll och trafik har Trafikverket möjlighet att få tillstånd att lägga ned banan.
Läs mer om tåget till Lysekil och mötet där i fredagens nummer av Västsverige. På mötet togs följande uttalande av mötesdeltagarna:
Detta är en ödesdag för Lysekilsbanan.
Vill det sig illa kan det här vara sista tåget på banan.
Trafikverkets styrelse har tagit beslut att lägga ner underhållet av banan från tidtabellskiftet i december 2018. Fullföljs beslutet kan den elektrifierade järnvägen sedan rivas i början av 2022.
Detta är fullständigt barockt. Miljö- och klimathotet har hängt som ett ok över jordklotet de senaste decennierna.
Att i ljuset av detta besluta om att lägga ned en elektrifierad järnväg till Västkustens bäst belägna hamn, är ju fullständigt otidsenligt.
Klimatlagen 2017:720 föreskriver att man skall planera för minskade CO2-utsläpp i samhället framöver. Varför följer inte Trafikverket lagen?
Dessutom har det försvarspolitiska läget kraftigt försämrats och många experter menar att riksintresset Lysekils Hamn är av stor strategisk betydelse.
Både Lysekilsbanan och väg 162 är riksintressen på grund av hamnen.
Trafikverket påstår att ingen vill köra på banan, detta stämmer inte.
Ingemar Karlsson och Hallinden Terminal AB har i flera år försökt få bygga en terminal i Hallinden men blockerats av Trafikverket.
Godskunder har velat använda sig av banan och Lysekils hamn men har på olika sätt motarbetats.
Klarar verkligen vägnätet de enorma transporter som kommer att behövas när/om Preemraff ska göra sin enorma utbyggnad? Borde inte en stor del transporteras på järnväg till en upprustad bangård i Lyse, såsom skedde när Scanraff byggdes?
Västra Götalandsregionen har avgett en avsiktsförklaring att om banan var i modernt skick skulle man köra regional persontågtrafik på banan. Något som skulle ge regionförstoring med hållbar utveckling och tillväxt.
Turistnäringen i kommunen skulle dessutom kunna få ett uppsving med långväga resenärer till Lysekil med omnejd.
TRV påstår att de lägger ca 7 miljoner per år i underhåll på banan. Efter en upprustning för 200 – 300 miljoner kronor mer än halveras denna kostnad.
En jämförelse med andra banor i landet visar att bl.a. den regionala trafiken efter en upprustning byggs ut kraftigt och då genererar fem till tio gånger mer resande.
Med godståg och tät regional tågtrafik skulle nuvarande banavgifter generera intäkter som täcker en större del av den sänkta banunderhållskostnaden. Dessa banavgifter kommer dessutom att höjas mer i framtiden. Detta har aldrig TRV nämnt i t.ex remissunderlag och beslutsunderlag. De har endast talat om mycket höga kostnader för att behålla Lysekilsbanan.
Att modernisera gamla grus- och skarvrälsbanor och utveckla deras tågtrafik är lönsammare än nedläggning av dem samt ger en robustare järnväg.
Hervor Brandt (MP) Arbetsgruppen för Bohusbanan
Emma Norén (MP)
Marthin Hermansson (V)
Håkan Smedja (V)
Per-Gunnar Ahlström (K)
Jan-Olof Johansson (S)
Jan-Olof Larsson (S)
Olle Ek Resenärsforum
Per Stenros
Kent Niklasson Brofjorden Ship Agency AB
Christer Hammarqvist
Mikael Kristensson
Lorenz Jacobsen
Ingemar Karlsson Hallindens Terminal AB
Göran Gustafsson
Hilma Hämäläinen
Jan Du Rietz
Kjell Mott Bergslagarnas Järnvägsförening
Lars-Erik Johansson Arbetsgruppen för Bohusbanan
Roland Larsson Arbetsgruppen för Bohusbanan
Göran Sandström Arbetsgruppen för Bohusbanan
