På en liten ö i Dals Långed alldeles intill Dalslands kanal vid den nionde slussen produceras drygt en tredjedel av all världens hästskosöm. Mustadfors bruks AB grundades 1898 av den norska familjen Mustad som då hade tillverkat hästskosöm och andra metallprodukter i Jøvik i Norge sedan 1830-talet. Numera har hela den norska sömtillverkningen sedan länge flyttat över till Dals Långed. Mustadfors bruk har under alla år stannat inom släkten och ägs än idag av norrmän som heter Mustad i efternamn.
En viktig anledningen till att familjen Mustad valde att flytta sömtillverkningen till Sverige var att man ville komma närmare råvaran. Järnmalmen och smältverken som tillverkade valstråden som används i sömtillverkningen fanns nämligen i Sverige.
Att man valde att placera tillverkningen i just Dals Långed berodde bland annat på närheten till Dalslands kanal. Tack vare den kunde man på ett smidigt sätt transportera både insatsvaror till produktionen och färdig hästskosöm ut till kunderna. Energi för att driva maskinerna fick man genom ett vattenkraftverk i omedelbar närhet till bruket. Från skogarna runt omkring fick man dessutom bränsle att elda med och virke till byggnader, lastpallar, lådor och emballage.
Beslutet att flytta sömtillverkningen till Dals Långed visade sig vara mycket lyckat och verksamheten växte snabbt. I mitten av 1910-talet arbetade 400 personer i fabriken med att tillverka mer än 3,5 miljoner hästskosöm per dag med en sammanlagd vikt på 16 ton.
Hästskosöm med beläggning. Foto: David Nyberg
Under de drygt hundra år som gått sedan dess har antalet anställda successivt minskat och är nu nere på 52 stycken. Även produktionsvolymen har minskat. Vid den här tiden på året producerar de i dagsläget ungefär en miljon hästskosöm per dag. Under högsäsongen på våren då hovslagarna har som mest att göra och efterfrågan på söm är som störst producerar de upp mot 1,7 miljoner hästskosöm per dag. Det här berättar försäljnings- och produktutvecklingschefen Petter Marjomaa för Västsverige under vårt besök i fabriken.
– Det gick ganska bra fram till Andra världskriget. Men i och med mekaniseringen minskade efterfrågan och pessimismen var stor. Sen på 1970-talet så blev det mer och mer ridsport i Västvärlden och då kom optimismen tillbaka. Plus att det fanns mycket arbetshästar kvar i Östeuropa och även mycket specialsöm till exempelvis oxar i Indien, säger Petter.
Hur ser trenden ut just nu vad gäller antalet producerade söm här på Mustadfors bruk, har det legat ganska konstant de senaste åren?
– Tidigare har det gjort det, men just nu nu går det svagt nedåt.
Vad beror det på?
– Dels hänger det på länder i Östeuropa som Bulgarien och Rumänien som har haft mycket häst hittills för arbete och transport. Där sker en mekanisering nu ganska fort. Det är stora marknader som droppar av lite grann.
Försäljnings- och produktutvecklingschef Petter Marjomaa. Foto: David Nyberg
– Sen har vi också haft det lite svajigt i Nordafrika i år, framförallt på grund av konkurrens.
Är det asiatiska företag som är era största konkurrenter?
– Ja, det är Kina. Som konkurrerar med lägre priser. Tidigare har vi inte märkt av det så mycket för de har aldrig uppnått kvalitet, men de har blivit bättre på kvalitet också. Så i och med det har de lyckats slå sig in här och var, men vi håller stången hyfsat, särskilt i Västeuropa.
Petter menar att en anledning till att Mustadfors bruk fortfarande finns kvar och är en så pass stor spelare på hästskosöm i världen trots konkurrensen är att de har bra och långsiktiga ägare. Han förklarar att det är en ganska platt organisation där de blir lyssnade på av norrmännen när det gäller exempelvis beslut om inriktningen på verksamheten. Det här bidrar till att de har mycket positiv energi och nöjda medarbetare och mycket låga sjukskrivningstal, säger han.
Ägarna har dessutom varit strategiska och utvidgat verksamheten från enbart hästskosöm till att inkludera allt som en hovslagare behöver för att göra sitt jobb. Det har man gjort bland annat genom att etablera ytterligare fabriker runt om i världen.
En av drygt 70 smidesmaskiner i fabriken. Foto: David Nyberg
Totalt ingår nu sju fabriker i Mustadgruppen, varav två som tillverkar hästskosöm. I dessa två anläggningar tillverkas 65-70 procent av all världens hästskosöm. 35-40 procent av världsproduktionen sker i Dals Långed och nästan lika mycket i den andra fabriken, som ligger i Bogotá i Colombia, berättar Petter.
– Sen så lever vi ju på kvalitén. Vi har väldigt högt kvalitetsanséende. Sömmen kan jämföras med ett kirurgiskt instrument. Man spikar sex stycken i hovarna, och det är en tunn linje den måste gå i. Går den rakt så sticker den hästen och skadar den, och kan skada hovslagaren med då om det blir någon spark eller något. Och dyra hästar, som kan bli halta. Det måste fungera perfekt, varje hov, varje häst, varje dag, vecka ut och vecka in.
Även automatisering av tillverkningen har varit avgörande för att Mustadfors bruk har kunnat hålla utgifterna nere och fortsatt vara konkurrenskraftiga. Under Västsveriges rundtur på bruket berättar produktionschefen Conny Lindskog att det gjorts stora investeringar i fabriken under de senaste åren. Den avdelning som kommit allra längst i automatiseringsprocessen är efterbearbetningen av hästskor.
– Här borrar och gängar vi hål i en del av de hästskor som tillverkas i våra andra produktionsanläggningar, för att man enkelt ska kunna sätta i broddar. Anledningen till att det görs här i den nordiska fabriken är att det är främst här som det finns en efterfrågan på hästskor med broddhål, säger Conny.
En del av de hästskor som tillverkas i Mustadgruppens övriga fabriker kompletteras med broddhål i Dals Långed. Foto: David Nyberg
– Vi har manuell laddning och avplockning av hästskorna, resten sköts av roboten, maskinen och av dataprogram. Roboten plockar in en obearbetad hästsko i maskinen som gör alla momenten och kontrollerar att allt blivit rätt, sen tar roboten ut den och sätter tillbaka den på palettbanan.
Nästa steg i utvecklingen av Mustadfors bruk handlar om de drygt 70 smidesmaskinerna som är själva kärnan i tillverkningsprocessen. Just nu testkör de en helt ny modernare smidesmaskin med mer hydraulik och elektronik jämfört med de befintliga maskinerna.
– Den är stabilare och håller samma kvalitet på sömmen hela tiden. Med mindre underhåll och med snabbare omställningar. De gamla smidesmaskinerna måste operatörerna kontrollera med jämna mellanrum. Om fem år hoppas vi att vi har bytt ut en del av de äldre maskinerna mot såna här nya.
Conny förklarar att det är stora investeringar och ett långsiktigt arbete med att successivt modernisera maskinparken. Exakt hur mycket de nya smidesmaskinerna kommer kosta är ännu inte helt klart, men troligtvis ett par miljoner per styck, gissar Conny. De har inga planer på att säga upp personal, men eftersom de nya maskinerna kommer kunna producera mer hästskosöm med mindre arbetskraft kommer de spara pengar genom att inte alltid behöva ersätta personal som går i pension med nyanställningar.
Mustadfors bruk ligger alldeles intill Dalslands kanal vid den nionde slussen. Foto: David Nyberg
Försäljnings- och produktutvecklingschefen Petter Marjomaa berättar att de alltid har satsat mycket även på innovation och utveckling av själva produkten. I nuläget producerar de 330 olika varianter av hästskosöm i fabriken i Dals Långed till allt från ponny till galopp, trav, distansritt och arbetshästar.
– Man kan tycka att jaha, hästskosöm har vi gjort sedan 1830-talet så det finns väl inte så mycket att utveckla. Men det som sker inom aveln och har skett under 30 år ungefär, det är att fullbloden avlas in mer och mer. Då blir hovarna mindre och tunnare, och då måste också produkterna följa med och bli tunnare för att påverka hoven mindre.
– De senaste två åren har vi satsat mycket på utveckling av hästskosöm med beläggning. Vi har en nickelmix som vi blandar med teflon, som ger både styrka och smidighet i sömmen, säger Petter.
För att sömmarna ska vara starka trots att de blir mindre och lättare?
– Precis. Så att man kan spara hovarna och så vidare. Man ska inte ha kraftigare hästskosöm än man behöver. Ungefär fem procent av all söm som vi producerar har beläggning idag och det har hänt på bara ett par år, i vår värld är det ganska mycket.
– Så det pågår kontinuerligt en utveckling av nya produkter. Det är hela tiden något som ska uppdateras, och där ligger vi alltid i framkant. Sen kommer konkurrenterna då, Kina, och är där och kopierar oss, men det får vi stå ut med.
