– Det har gett stora effekter på elevernas motivation och möjlighet att koncentrera sig i skolan, säger projektledaren och rektorn Daniel Nordström.
Utgångspunkten i hälsoprojektet Hälsa för lärande – lärande för hälsa är att god hälsa bidrar till bättre förutsättningar för lärande och att goda studieresultat i sin tur bidrar till bättre hälsa.
Förhoppningen är att aktiviteterna i projektet ska sätta i gång en positiv spiral som lägger en god grund för bättre hälsa och livskvalitet under många år framöver för de deltagande eleverna.
Sotenäs gymnasieskola har fått 160 000 kronor från Rådet för hållbarhet och hälsa i Sotenäs till förverkligandet av projektet och har dessutom matchat den summan med lika stor egen finansiering i form av arbetstiden som lärarna lägger på aktiviteterna.
Projektet startade i slutet av höstterminen 2019 och var från början tänkt att pågå till slutet av 2020. Men som en följd av coronapandemin har tidsplanen förlängts ett år till slutet av 2021.
– Under första halvåret gick det ungefär som planerat, men sen när covid kom fick vi lägga en del saker på is och hitta alternativa hälsofrämjande aktiviteter utomhus, förklarar projektledaren Daniel Nordström som också är rektor på Sotenäs gymnasieskola där Introduktionsprogrammet som är hälsoprojektets huvudsakliga målgrupp ligger.
På Sotenäs gymnasieskola finns det ett enda program och det är Introduktionsprogrammet. Där går elever som inte har fått med sig fullständiga betyg från grundskolan och som får hjälp att läsa upp de betyg som de behöver förbättra.
I och med att elevernas behov varierar är undervisningen helt individanpassad med individuella scheman för varje elev. I nuläget är de ungefär femton elever och fyra lärare på skolan.
Läraren Johanna Stenman, elevcoachen Alen Mudarres och läraren Peter Hansson i gymmet på Tumlaren där alla deras elever får möjlighet att träna på lektionstid trots att de flesta elever inte har idrott i sin ordinarie utbildningsplan. Foto: David Nyberg
Initiativet till hälsoprojektet kom från idrottsläraren Peter Hansson.
– Det började med att jag hade en tanke om att det vore bra för eleverna om vi kunde träna med dem på gymmet på Tumlaren. Så då nämnde jag det för Daniel, säger Peter och fortsätter:
– Han tyckte visst att det var en bra idé. För han skrev ihop en ansökan och rätt som det var kom han tillbaka och sa att vi hade fått ett antal hundra tusen för att kunna arbeta med det här. Så det här blev betydligt större än vad jag hade tänkt från början, men det var ju verkligen ingen nackdel.
Läraren Johanna Stenman berättar att det inte bara var Peter och Daniel som tyckte att det var en bra idé att arbeta mer fokuserat med hälsofrämjande insatser på skolan utan att all personal på Introduktionsprogrammet är intresserade av det här och ser nyttan och behovet med det här arbetet.
– På Introduktionsprogrammet läser du bara de ämnen som du inte har betyg i. Vilket ofta är teoretiska ämnen som engelska, svenska och matte. På högstadiet och på de nationella gymnasieprogrammen ingår idrott i den ordinarie utbildningsplanen för alla elever men så är det inte här, säger Johanna.
Rektorn Daniel Nordström förklarar att man däremot har möjlighet att lägga in så kallade motivationshöjande insatser som inte behöver vara kopplade till en ämnesplan. Och att det är precis det som de har gjort med aktiviteterna i det här projektet.
Utöver bristen på idrottslektioner i form av ordinarie kurser menar Daniel att det även finns ytterligare faktorer som motiverar arbetet som de gör inom hälsoprojektet.
– Många av våra elever har inte de bästa förutsättningarna för att kunna delta i föreningslivet och är inte särskilt aktiva med andra fritidsaktiviteter heller. Och vi ser att det får effekten att många av dem är ganska stillasittande. Så vi ser att de har ett behov av att röra på sig mer, säger Daniel.
Patrik Rasmussen är VD på friskvårdsanläggningen Tumlaren där en stor del av aktiviteterna inom hälsoprojektet har ägt rum. Foto: David Nyberg
Under den första delen av projektet tränade eleverna två gånger i veckan under skoltid på den numera helt och hållet kommunägda friskvårdsanläggningen Tumlaren i Väjern strax norr om Kungshamn.
– Då var vi här på måndagar och fredagar med alla elever. Och så var vi här på onsdagar också, men det var inte på lektionstid. Utan då gick jag hit efter skolan privat, och så fick de som ville följa med. Och det var runt tre till fyra elever varje gång, säger Peter Hansson.
När coronapandemin slog till med så småningom både distansundervisning och gymnedstängning som följd kunde de inte vistas på Tumlaren över huvud taget. Nu när restriktionerna successivt börjar lättas upp igen har eleverna så smått kommit i gång med att träna på anläggningen igen.
Än så länge är det framför allt gymträningen som de har kommit i gång med. Men med den planerade gradvisa utfasningen av restriktionerna är förhoppningen att de snart kommer kunna återuppta även simning i badhusdelen av anläggningen och gruppträningsaktiviteter.
Tumlarens VD Patrik Rasmussen berättar att de utöver styrketräning och simning även hann med att testa på en del andra aktiviteter innan coronan kom in i bilden.
– Vi har jättemånga gruppträningsformer här som de har fått prova på. Bland annat vattengympa, swimtagsimning, yoga, spinning, box, och indoor walking, säger Patrik.
De elever som har velat har dessutom fått enskilda hälsosamtal med Tumlarens personal, och Patrik själv har hjälpt elever både med att ge instruktioner inne på gymmet och att sätta ihop individuella träningsprogram.
Elevcoachen Alen Mudarres har tillsammans med Peter Hansson huvudansvaret för eleverna på Introduktionsprogrammet under träningspassen på Tumlaren. Dessutom är han också med och organiserar aktiviteter med dem på andra platser på fredagar.
– Ibland bokar vi pingishallen i Väjern, och ibland har vi uteaktiviteter som vandring, fiske och kajakpaddling, säger Alen.
Yonas Zeratsion från Eritrea kom till Sverige för fem månader sedan och studerar nu svenska och engelska på Introduktionsprogrammet i Sotenäs. Foto: David Nyberg
Johanna Stenman förklarar att distansundervisningen som de har haft under stora delar av projekttiden har varit en utmaning bland annat eftersom det har gjort det svårare för dem att förmå eleverna att röra på sig.
– Som ett sätt att uppmuntra eleverna till att gå mer fick de därför tidigt i våras aktivitetsklockor som mäter antalet steg. Och där kan vi faktiskt se att många av dem har börjat röra på sig mer, säger Johanna.
– En anledning kan absolut vara att vi har lite tävlingar och delar ut priser. Men också att de uppmärksammar för sig själva att, oj, idag har jag gått tio tusen steg, eller, idag har jag bara gått två tusen steg, tror jag har haft en positiv effekt, säger hon.
Hälsoprojektet som helhet tycker Johanna hittills har varit lyckat trots begränsningarna i och med coronan och hon menar att det har varit och är uppskattat av både eleverna och personalen.
Även Daniel är nöjd med projektet:
– Det har gett stora effekter på elevernas motivation och möjlighet att koncentrera sig i skolan. Flera av eleverna har också blivit mer aktiva även utanför skoltid, bland annat genom att träna på Tumlaren även på fritiden.
Daniel berättar att aktiviteterna och tankesätten som de har utvecklat under projektets gång kommer leva vidare även efter att projektet avslutas i slutet av året.
– Vi kommer ha det här som en stående del av vår veckovisa undervisning. Det ska finnas ett eller två pass för detta varje vecka och även budgetmässigt kommer vi avsätta medel för det här, säger Daniel.
