Det säger Göran Enander, med en bakgrund både som ordförande i Naturskyddsföreningen och generaldirektör för Skogsstyrelsen.
Göran Enander började efter miljöutbildningen på högskolan i Umeå som miljöchef i Ulricehamns kommun, där han också föddes 1955 i Gällstad på landsbygden i kommunen.
Därefter följde anställningar som först miljövårdsdirektör och därefter länsråd vid länsstyrelsen i Vänersborg, ordförande i Svenska Naturskyddsföreningen, planeringschef vid Miljödepartementet och generaldirektör för Skogsstyrelsen i fem år från 2003.
– Där fick vi de första uppdragen titta på kontinuitetsskogsbruk och hyggesfritt under 2006 och 2007, berättar Göran Enander, som avslutade en lång yrkeskarriär med sju år som landshövding i Uppsala innan han gick i pension som 67-åring 2023.
En ny skogsvårdslag hade kommit 1993 där portalparagrafen innebär att målen för miljö och god avkastning i skogen båda är lika viktiga.
– Något år efter det uppstod det virkesbrist. Då blir motsättningarna mellan produktion och miljö tydliga, säger Göran Enander.
Med klimatförändringen har debatten om vilket skogsbruk som är hållbart blivit ännu större. Biologisk mångfald och kolinlagring lyfts fram som avgörande för hur vi skall klara klimatkrisen.
Utsläppen är avgörande
– Vi måste komma ihåg att det är utsläppen, att få ned dem, som är helt och hållet avgörande för hur vi skall klara att rädda vårt klimat. Men för att stötta den utvecklingen behöver vi också göra vad vi kan på andra sätt, exempelvis genom att öka kolinlagringen i skogen, säger Göran Enander.
Under sin yrkeskarriär har Göran Enander fått många förfrågningar om utredningar och uppdrag men anknytning till miljöfrågorna. Ett sådant var att göra en analys av hur giftskandalen då tätningsmedlet Roga Gil i tunnelbygget genom Hallandsäsen kunde förgifta hela sin omgivning.
När Göran Enander stod i begrepp att sluta som landshövding i Uppsala blev han kontaktad av biskopsämbetet som undrade om han kunde ta ett uppdrag att utreda hur förvaltningen av kyrkans skogar kunde förändras för att bli mer hållbar och sådan så att Svenska kyrkan kan känna att dess skogsförvaltning gör sin del i samhällets arbete att påverka klimatet i en positiv riktning.
– Jag visste ju att debatten på sistone varit ganska livlig inom kyrkan när det gäller skogsförvaltningen så jag ställde frågan om uppdragets mål var att dämpa debatten eller om man verkligen ville ha en förändring. Svaret jag fick var att man verkligen ville förändra, säger Göran Enander.
Svenska kyrkan äger sammanlagt 407.000 hektar produktiv skogsmark. Skogen ingår i den värden som tillsammans kallas prästlönetillgångar. Det är sådant som när församlingarna en gång bildades användes för att bekosta lönen till församlingens präst. Det kunde vara skog, jordbruksmark och fonder av olika slag.
Kyrkan är indelad i stift som i mångt och mycket motsvarar den tidigare länsindelningen. Stiften har var sin egendomsnämnd/utskott som förvaltar stiftets samlade prästlönetillgångar, däribland den skog som ägs av Svenska Kyrkan.
– Uppdraget från Svenska kyrkan var att utreda och föreslå ett nytt förhållningssätt till kyrkans skogsförvaltning som skulle vila på fyra grundläggande perspektiv, det andliga och existensiella, det ekonomiska, ekologiska och sociala. Av dessa var de tre sistnämnda kända begrepp, medan det andliga perspektivet i det här sammanhanget var helt nytt, säger Göran Enander.
Ärkebiskopar hjälpte till
För att lösa den biten kontaktade han två tidigare ärkebiskopar, Anders Wejryd och Antje Jackelén som skrev två tredjedelar av ett kapitel i utredningen för att definiera vilka krav detta perspektiv skulle kunna ställa.
– Sedan skrev jag resten av kapitlet med tankar om hur dessa krav skulle kunna mötas i själva skogsbruket, berättar Göran Enander.
Inte bara i detta fall har Göran Enander fört in andras kunskaper i utredningen. Han har studerat stora mängder material och har angivit 500 referenser i utredningen. Han startade upp hela arbetet genom att bilda en dialoggrupp med representanter från egendomsnämndernas samarbetsorganisation. Sedan åkte man runt och träffade alla 13 stiften.
– Vi arrangerade rundabordssamtal med forskare i frågan. De finns att se och lyssna på för de som vill. Vi hade också digitala möten där alla som ville fick höra av sig, och många gjorde det, berättar Göran Enander.
Efter att utredningen blivit klar och presenterats har en livlig debatt uppstått om utredningen och dess resultat. Göran Enander anklagas för att ha räknat fel på de ekonomiska effekterna av de föreslagna förändringarna i skogsbruket.
– För det första är det inte jag som räknat utan de beräkningarna beställde vi från forskare på SLU, som fick räkna på olika vägval. Ett sådant som utredningen föreslår är att delar av det som skall brukas som trakthyggesbruk, kalavverkas, skulle få växa i ytterligare 20 procent av lägsta slutavverkningsålder, beroende på att då får vi större timmerandel som binder mer kol, säger Göran Enander.
Göran Enander framhåller att denna förändring inte är en naturvårdsrestriktion, utan en produktionsrevidering.
– På det här viset får man mer timmer och eftersom den är mer värd för skogsägaren är det viktigt att få så mycket timmer som möjligt, även för kyrkan, säger Göran Enander.
Minskade intäkter
Förutom denna förändring av produktionsinriktningen föreslår man också en större naturvårdsavsättning. Enligt beräkningarna skulle intäkterna minska mellan 80 och 160 miljoner kronor de första 10 åren. Ungefär 25 procent, beroende på en större naturvårdsavsättning.
– Man skulle också göra lite försiktigare gallringar. De ger mycket massaved, men betalas inte så bra, säger Göran Enander.
Han berättar att från en del egendomsnämnder har det kommit kritik för att inte beräkningarna stämmer för deras skogsinnehav.
– Man skall komma ihåg att procentsatserna är på nationell nivå. Sen ser stiften olika ut. Man har kommit olika långt. Man kan därför inte ha samma procent på alla stift. Man måste i varje stift se på vad som är kostnadseffektivt, och vad som naturmässigt ger mest. Då är det inte alls säkert att det är den äldsta, högstammiga, genomgallrade skogen ,som är den bästa ur naturvårdssynpunkt, framhåller Göran Enander.
Han menar att då blir det fel i de alternativutredningar som gjorts, när man har tagit bort all den äldsta skogen och lagt lika mycket på varje stift.
– Och då blir det 30-70 procent mer intäktsförluster än jag räknat på. Men om de sätter sig ned och går igenom sina marker kommer de att komma fram till att en del av det som avsätts är restaureringsmark, som på sikt kan ha stora naturvärden, som en del lövskogsområden och annat, säger Göran Enander.
– Min bedömning är det finns andra sätt att tjäna pengar nu som skogsägare nämligen genom att låta den stå. Med nya stödsystem, bland annat kolkrediter, och med ökad timmerandel skall det inte behöva bli någon större intäktsförlust totalt sett, tillägger han.
För att kompensera de skogsägande landsbygdsförsamlingarna under de 10 – 15 år som det blir ett inkomstbortfall innan den sparade skogen avverkas, föreslår utredningen ett som Göran Enander beskriver det, robust kompensationssystem.
– Nu skickar man 50 procent av intäkterna till den nationella nivån, som sen fördelar om det till ett stiftsbidrag. Då föreslår vi att de i stället får behålla 60 procent på stiften så att församlingarna blir skadeslösa. Då saknas lite i det nationella utjämningssystemet och då föreslog vi att man skulle ta ut en hållbarhetsavgift av alla medlemmar i svenska kyrkan på 0,6-0,7 öre per medlemskrona. Det skulle beslutas om den avgiften varje år och kanske skulle den kunna tas bort när man ser att ekonomin vänder uppåt igen, säger Göran Enander.
Jättestor skogsbruksplan
Han ser det som att nästa naturliga steg är att Svenska Kyrkan gör en jättestor skogsbruksplan med utredningen som grund. Att man definierar var man har slutavverkningsbar skog där man skall ha mer konventionellt trakthyggesbruk, det vill säga kalhyggen. I andra områdena skall skogen växa plus 20 procent, och i ytterligare andra skall skogen skyddas och på någon del skall man ha lite mer alternativa skogsbruksmetoder, ungefär 30 procent av den produktiva skogsmarken.
– Det här är ett sätt att möta det. Det blir lite annat skogsbruk. Jag tror inte på att man skall ha kontinuitetsskog över hela ytan utan man behöver ha kalhyggen, men ta mer hänsyn. Jag har sagt att man bör lämna kvar 15 procent i volym när man gör ett kalhygge. Det innebär att man har skyddsavstånd mot vatten på ett annat sätt och jag föreslog att man skulle ha kvar mer lövskog även i produktionsskog generellt, säger Göran Enander.
Göran Enander har som sagt varit ordförande i Naturskyddsföreningen. Även i sitt arbete på länsstyrelsen i Älvsborgs län lärde han känna Ingvar Arvidsson, mångårig tidigare ordförande i Naturskyddsföreningen i Norra Älvsborg. Denne har arbetat för att försöka rädda den utdöende vitryggiga hackspetten men i stort sett fått ge upp på grund av att skogsbruket i dag inte ger livsutrymme för denna fågels krav på livsbetingelser.
Skulle det skogsbruk du förordar i utredningen vara bättre för den vitryggiga hackspetten?
– Nu är det ju så att Vitryggen är rätt kräsen. Men jag är säker på att den skulle ha nytta av en del av de ökade avsättningarna. Den skulle också ha mer nytta av naturnära skogsbruket, inte så ensartat. Kanske till och med av trakthyggesbruket med de förändringar jag föreslår, säger Göran Enander.
Skulle det skogsbruk du föreslår kunna tjäna som modell för svenskt skogsbruk över huvud taget?
– Jag noterar att Göran Öhrlander som skall utreda den svenska skogspolitiken Inte ska utreda första paragrafen i skogsvårdslagen, det vill säga inte föreslå någon förändring av de jämlika målen, säger Göran Enander.
– Jag har ju inte tänkt i den riktningen. Men nog skulle den kunna tjäna som inriktning i en diskussion om den framtida skogspolitiken, menar han.
För den som månar om att slå vakt om den viktiga roll som skogsindustrin har för Sverige och svensk ekonomi kan neddragningar i virkesuttaget från skogen oroa.
– Volymminskning måste man säga att det innebär. Men inte nödvändigtvis någon intäktsminskning för skogsägarna. Det bör inte bli så problematiskt för sågverk och producenter av limträbalkar, men möjligtvis för papper och massa om det skulle införas i hela landet, säger Göran Enander.
På torsdag i nästa vecka kommer Göran Enander att vara med på en diskussionskväll på Bohusläns Museum om hur Västra Götaland kan ta ledningen i utvecklingen av ett hållbart skogsbruk.
Tack för att du stöttar oberoende lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!
