– Vi är på ett snabbspår mot klimatkatastrof. Stora städer under vatten. Extrema värmeböljor. Fasansfulla stormar. Utbredd vattenbrist. Massutrotning av växter och djur. Det här är inte fiktion eller överdrifter. Det är vad vetenskapen konstaterar kommer bli resultatet av vår nuvarande energipolitik.
FN:s generalsekreterare António Guterres skrädde inte orden under presskonferensen där klimatpanelen IPCC:s tunga rapport om att begränsa klimatförändringen presenterades den 4 april. Rapporten är den näst sista av sju i den sjätte utvärderingscykeln, där den sista är den sammanfattande syntesrapporten som ska presenteras i september i år.
Den nyutkomna klimatrapporten beskriver de vetenskapliga förutsättningarna för det massiva klimatomställningsarbetet som behöver göras under de närmaste åren om vi ska lyckas begränsa uppvärmningen till 1,5 eller 2 grader till år 2100. När motsvarande rapport i nästkommande cykel presenteras i slutet av det här decenniet har vi förhoppningsvis kommit en god bit på väg mot en halvering av de globala utsläppen.
Läs mer: Klimatvetenskapen säkrare än någonsin
Läs mer: Västsverige förbereds för en blötare framtid
I klimatrapporten om att begränsa klimatförändringen konstateras att vi med befintlig politik nu är på väg mot en uppvärmning på mer än dubbelt så mycket som de 1,5 grader som världens länder lovat att begränsa temperaturökningen till.
– Vetenskapen är tydlig: för att lyckas hålla oss under de 1,5 grader som världens ledare kom överens om i Paris måste de globala utsläppen minska med 45 procent under det här decenniet. Men befintliga klimatlöften skulle i stället innebära en ökning av utsläppen med 14 procent, och de flesta stora utsläppare gör inte ens de åtgärder som krävs för att uppfylla de här otillräckliga löftena, sa António Guterres under presskonferensen.
Trots världsledarnas löften om förändring ökar växthusgasutsläppen enligt rapporten fortfarande inom alla samhällssektorer.
Den största orsaken till den globala uppvärmningen är koldioxidutsläpp från förbränning av kol, olja och naturgas. Att så snabbt som möjligt fasa ut användningen av dessa energislag är enligt IPCC därför den viktigaste åtgärden för att bromsa den globala uppvärmningen.
En av författarna till den nästan 3 000 sidor långa rapporten är arkitekten, energiexperten och forskaren Érika Mata vid IVL Svenska Miljöinstitutet. Hon är en av sju huvudförfattare till kapitel 9 som handlar om klimatpåverkan från byggnader.
Érika Mata betonar att även om rapporten visar att mänsklighetens utsläpp av växthusgaser nu är större än någonsin tidigare och att vi verkligen inte är på väg att klara 1,5-gradersmålet i dagsläget, så visar rapporten också att förutsättningarna ändå finns för att minska utsläppen och nå målen om vi bara tar vara på alla de möjligheter till förändring som trots allt finns.
– Det är möjligt att halvera utsläppen inom alla sektorer till 2030. Och det kan göras genom en kombination av sol- och vindkraft, energieffektiviseringar, minskad avskogning, minskade metanutsläpp och koldioxidinlagring, säger Érika Mata.
Érika Mata är arkitekt, energiexpert och forskare på IVL Svenska Miljöinstitutets kontor vid Kapellplatsen i Göteborg. Hon är en av huvudförfattarna till kapitel 9 om byggnaders klimatpåverkan i den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC. Foto: David Nyberg
IPCC konstaterar i klimatrapporten att priserna på flera viktiga tekniker har sjunkit kraftigt från 2010 till 2019. Priset för vindkraft har sjunkit med 55 procent och för både solkraft och litiumbatterier har priserna sjunkit med 85 procent.
Under samma period har mängden el producerad med solkraft tiodubblats och antalet elfordon blivit hundra gånger fler. Trots den snabba procentuella ökningen står de dock fortfarande bara för en liten del av totalen i förhållande till de fossila alternativen.
Men skillnaderna mellan olika länder är stora och det finns många exempel på områden där utsläppen inte längre ökar. Minst 18 länder har enligt rapporten till och med haft varaktiga utsläppsminskningar under mer än tio års tid.
Man konstaterar att regler och andra styrmedel har spelat en viktig roll hos de länder som lyckats minska utsläppen. Styrmedlen har bland annat bidragit till ökad energieffektivisering, minskad avskogning och snabbare teknikutveckling.
Sammantaget har styrmedel med syfte att minska utsläppen enligt rapporten lett till flera miljarder ton lägre årliga utsläpp globalt jämfört med hur det skulle ha sett ut annars.
– År 2020 hade 56 länder, som tillsammans svarar för hälften av världens utsläpp, lagar och regler som hjälper till att minska utsläppen, säger Érika Mata.
Om vi ska lyckas minska utsläppen tillräckligt snabbt för att uppnå målen om maximalt 1,5 eller 2 graders uppvärmning till år 2100 menar Érika Mata att det är nödvändigt att vi utvecklar och utökar klimatstyrmedlen till att inkludera alla samhällssektorer och alla geografiska områden runtom i världen.
Ett värdefullt underlag som kan användas vid utvecklandet av styrmedel är klimatrapportens sammanställning av deras beräkning av hur stora utsläppsminskningar olika strategier skulle kunna bidra med år 2030 på global nivå och vad de skulle kunna kosta.
Priset för solkraft sjönk med ungefär 85 procent mellan åren 2010 och 2019 vilket gjort att produktionen av solel ökat kraftigt. Foto: David Nyberg
Av de 43 olika strategierna som de har med i sammanställningen är vind- och solkraft de två strategier som beräknas kunna ge överlägset störst utsläppsminskningar till en kostnad som är lägre än referensvärdet. Och alltså till och med blir billigare än konventionell elproduktion. För vindkraft beräknas utsläppsminskningen för en utbyggnad vid den här negativa prisnivån till drygt två och för solkraft knappt tre miljarder ton koldioxidekvivalenter på årsbasis.
Om man även räknar med snäppet dyrare vind- och solkraft med kostnader i spannet 0-50 dollar per ton minskat utsläpp finns potential till utsläppsminskningar på totalt nästan fyra miljarder ton för vindkraft och på ungefär lika mycket för solkraft.
Som jämförelse kan nämnas att den totala mängden klimatutsläpp globalt år 2019 enligt rapporten låg på runt 59 miljarder ton.
Andra mycket prisvärda åtgärder utöver utbyggnad av vind- och solkraft är att flytta över personresor från bil till kollektivtrafik, cykel eller elcykel och energieffektiviseringsåtgärder i bilar, lastbilar, flyg och sjöfart. Sammantaget skulle alla de här åtgärderna kunna spara in utsläpp motsvarande runt två miljarder ton koldioxid årligen.
Genom minskad omvandling av skog och andra ekosystem, kolinlagring i jordbruk och återställning av ekosystem och återplantering av skog skulle utsläpp på sammanlagt runt tio miljarder ton koldioxid kunna motverkas årligen.
Olika typer av koldioxidinfångning på teknisk väg beräknas år 2030 kunna bidra med knappt en miljard ton i minskade årliga nettoutsläpp globalt, till en kostnad på 50-200 dollar per ton.
Genom lägre efterfrågan på energitjänster inom byggnadssektorn och med energieffektiv belysning, vitvaror, hushållsapparater och hemelektronik kan utsläpp på drygt en miljard ton koldioxid årligen undvikas. Allt detta är åtgärder som sammantaget inte utgör någon kostnad alls utan som tvärtemot innebär en ekonomisk besparing.
En åtgärd som kostar betydligt mer men som ändå är mycket viktig för att få ner utsläppen är att se till att den massiva nybyggnation av inte minst bostäder som beräknas ske under de kommande decennierna blir så energieffektiv och miljösmart som möjligt.
Med solpaneler på taket kan en del av eller kanske till och med hela energibehovet täckas av el producerad direkt på fastigheten. Foto: David Nyberg
Idag bor drygt 50 procent av världens befolkning i städer och den andelen väntas öka till 70 procent år 2050.
– En nyckel i klimatomställningen blir därför att bygga ut städerna på ett sätt som underlättar för befolkningen att ha koldioxidlåga livsstilar. Med goda möjligheter att cykla och åka kollektivt och med elektrifiering av transportsystemet med el från energikällor med låga koldioxidutsläpp, säger Érika Mata.
Andra exempel som hon nämner är bättre möjligheter att äta mat som är närproducerad och har lägre klimatpåverkan, och hållbarare produkter med längre livslängd och som är lättare att laga och återvinna.
Érika Mata förklarar att man måste tänka rätt redan när man designar framtidens klimatsmarta byggnader. Bland annat med avseende på val av byggnadsmaterial och för att möjliggöra för lågt energibehov efter inflyttning. Gärna också med energiproduktion från till exempel solceller direkt på fastigheten för att täcka byggnadernas låga energibehov.
– Redan idag finns det nollenergihus i nästan alla typer av klimat runtom i världen. Det kan till och med gå att producera mer energi hemma än man gör av med, säger Érika Mata.
En stor del av klimatutsläppen från byggnadssektorn uppstår i själva byggskedet vid bland annat produktionen av byggnadsmaterialen. Det är därför viktigt både att använda material med låg klimatpåverkan och att bygga på ett sätt som maximerar byggnadernas potentiella livslängd.
– Genom att designa byggnader så att de kan byggas om på ett lättare sätt kan man undvika att behöva riva och bygga nytt om säg 30 år när samhällets behov har förändrats, säger Érika Mata.
Som exempel nämner hon en åldrande befolkning, ett skifte från att alla ska äga allting själva till mer av en delningskultur, och önskemål om att lägga mindre tid på arbetsresor utan att för den sakens skulle behöva jobba vid datorn hemma i lägenheten.
Konventionellt bostadsbyggande leder till stora koldioxidutsläpp bland annat från produktionen av den betong som används. Genom att byta till material med lägre klimatpåverkan skulle utsläppen kunna sänkas. Foto: David Nyberg
– Man skulle kunna ha kontor på entrévåningarna, odlingar på taken och vertikalodlingar i källarna. Behoven kan förändras jättemycket och då är det bra om det också går att förändra byggnaderna, säger Érika Mata.
– Sammanfattningsvis kan klimatarbetet i byggnadssektorn som behöver göras nu delas in i tre delar: att begränsa efterfrågan på energi och material, att effektivisera produkter och att få in så mycket förnybar energi som möjligt. Detta kräver ambitiösa policypaket.
Ett viktigt övergripande budskap i klimatrapporten är att goda resultat med målet att bekämpa klimatförändringen är en förutsättning för att kunna uppnå även många av de övriga hållbarhetsmålen.
– Klimatförändringar är resultatet av årtionden av ohållbar energiproduktion och energianvändning, överutnyttjande av naturresurser och överkonsumtion. Klimatförändringar hotar alltmer hälsan och försörjningen för människor runtom i världen och leder till allvarliga, potentiellt oåterkalleliga effekter i naturen, säger Érika Mata.
I rapporten kan man också läsa om många av de positiva synergieffekter med andra utvecklingsmål som kan uppnås om arbetet med att begränsa klimatförändringen sker på ett smart sätt.
– Elektrifiering med förnybar energi i kombination med att uppmuntra människor till att använda kollektivtrafik kan bidra till förbättrad folkhälsa, ett mer rättvist samhälle och ökade sysselsättningsmöjligheter, säger Érika Mata.
Kolinlagring i jordbruksmark och bevarande och restaurering av naturliga ekosystem kan motverka markförsämring och bidra till ökad långsiktig matsäkerhet och till bevarandet av den biologiska mångfalden.
Inom industrin kan energieffektivisering, återvinning och elektrifiering leda till minskade luftföroreningar, nya företag och fler jobb.
– En del alternativ för att få ner de globala växthusgasutsläppen kan också hjälpa samhällen att minimera riskerna kopplade till klimatförändringar. I städer kan gröna tak, våtmarker, stadsjordbruk och nätverk av parker och öppna ytor minska översvämningsrisker och minska effekter av värmeöar, säger Érika Mata.
