Friskolan Dinglegymnasiet med naturbruksutbildning ligger i Munkedals kommun, som sagt nej till avtalet med regionen. Arkivfoto: David Nyberg

Fler sökande till naturbruk i Dingle

Lyckad första skolinspektion på systerskolan i Nuntorp

2020-04-23 Nystartade naturbruksgymnasiet i Nuntorp har genomgått sin första skolinspektion och med goda resultat. Från systerskolan i Dingle kommer beskedet att tredjeårseleverna får sina slutbetyg i tid trots corona och att antalet sökande till skolan ökar.

– Nu när den preliminära antagningen är klar visade det sig att siffrorna ser ganska bra ut. Den årskursen på Dingle som är ettan nu och som blir tvåan efter sommaren är på 13 elever, men i år har vi 21 sökande redan nu. Och det är inte ovanligt att det ökar ytterligare lite grann ända fram till starten på terminen i augusti.

Det här berättar Lars-Göran Berg, ordförande för Naturbruk väst AB som driver naturbruksgymnasierna i Dingle och i Nuntorp.

Antalet elever som sökt till naturbruksprogrammet i Nuntorp är enligt Lars-Göran ungefär lika stort som för Dingle, drygt 20 stycken där med. Samtidigt som han är glad över antalet sökande till de båda skolorna är han tydlig med att det inte innebär att det är fullt än så länge. Ytterligare ungefär fem elever till på vardera skolan kan de få plats med utan problem.

Precis som alla andra gymnasier har även Dingle och Nuntorp gjort anpassningar för att minska spridningen av coronaviruset. Tre veckor innan påsklovet gick de över till distansundervisning, berättar Carl-Göran Strutz som är rektor för Nuntorpsgymnasiet och även undervisar i matematik och naturkunskap på skolan.

– Vi använder oss av Microsoft teams, en digital plattform där vi kopplar upp oss mot varandra över internet så att elever och lärare ser och hör varandra. Man inleder lektionen med att prata lite om ämnet, och så skickar man ut uppgifter till eleverna som de löser och skickar tillbaka, säger Carl-Göran.

I den nyrenoverade ladugården vid Nuntorpsgymnasiet finns 60 mjölkkor och den senaste tekniken. Foto: Elisabette Emanuelsson

– Det är tveklöst så att eleverna tycker att det här är tråkigt, de vill vara i skolan, det är inget snack om det. Och det är lite svårare med anknytningen till branschen också. Det blir inga studiebesök och så vidare. Men det får de ta igen nu under praktiken.

Praktiken startade direkt efter påsklovet och pågår i fyra veckor.

– De är ute i vårbruket nu och sitter i traktorer eller plockar sten och liknande. Så det passar väldigt bra i det här läget, den sociala distanseringen gör sig själv där, säger Carl-Göran.

På Nuntorp, med inriktningarna lantbruk och häst, har alla praktikvärdar alltså tagit emot sina elever precis som planerat, men på Dingle har det varit lite mer problematiskt med en del av praktikplatserna. Till skillnad från de stora lantbruken på Dalboslätten har praktikvärdarna för eleverna på Dinglegymnasiet, med inriktningarna djur, trädgård och häst lite annorlunda förutsättningar.

– Det kan vara växthusodlingar, Nordens ark och så vidare, och de har stora bekymmer själva nu med personalbrist och annat, så det har sin naturliga förklaring, säger Naturbruk västs ordförande Lars-Göran Berg.

Han förklarar att det går enkelt att lösa för ettor och tvåor genom att vid behov flytta om så att praktiken läggs under kommande terminer istället.

– Treorna däremot måste göra praktiken som vanligt för att få sina slutbetyg i tid, men vi kommer att lösa detta. Till exempel genom att praktiken görs på plats på skolan i Dingle. De kommer få sina betyg och sin examen precis som planerat.

Tomatplantor i ett av växthusen på Dinglegymnasiet. Foto: Göran Nyberg

Just den här examen är lite speciell även på så sätt att eleverna som nu går ut i arbetslivet eller till universitetsstudier är den första årskursen som examineras på Dingle sedan nystarten som friskola för tre år sedan.

På Nuntorp markerar årets skolavslutning slutet av första läsåret som friskola. En av anledningarna till att det tog längre tid för Nuntorp än för Dingle att starta upp verksamheten på nytt som friskola efter regionens nedläggningsbeslut var att Vänersborgs kommun inte ville gå in och köpa skolbyggnaderna i Nuntorp på samma sätt som Munkedals kommun gjorde i Dingle.

Istället startades föreningen Gröna klustret Nuntorp av företag, privatpersoner och andra lokala krafter som såg behovet av utbildning lokalt för att tillgodose lantbruksföretagen på Dalboslätten med kompetent arbetskraft. Bland annat för att nystarten av Nuntorpsgymnasiet inte skulle dra ut på tiden mer än nödvändigt valde Gröna klustret att samarbeta med Dinglegymnasiet.

En av fördelarna med strategin att starta upp Nuntorpsgymnasiet som en filial till Dinglegymnasiet istället för som en helt fristående skola var att man på så sätt kunde dra nytta av de erfarenheter och den kompetens som Dinglegymnasiet redan då hade hunnit samla på sig sedan deras nystart som friskola, förklarar Lars-Göran Berg.

– Vi ansåg också att det är bättre att vi samverkar på ett smart sätt än att vi konkurrerar med varandra om eleverna i området.

Trots en del utmaningar med praktikvärdar som inte kunnat ta emot sina inbokade elever på grund av coronakrisen kommer tredjeårseleverna på Dinglegymnasiet ändå få sina slutbetyg och sin examen precis som planerat. Foto: David Nyberg

För att tydliggöra att båda skolorna är lika viktiga flyttades verksamheten strax efter bolagets årsstämma i november i fjol över till det nya gemensamma bolaget Naturbruk väst AB. De två största ägarna där är Elevförbundet Dingle och Gröna klustret Nuntorp. Skolorna behåller sina tidigare namn Dinglegymnasiet och Nuntorpsgymnasiet även i den nya organisationen.

Förutom att de delat upp de olika utbildningsinriktningarna mellan sig samverkar de också bland annat genom att dela på några av tjänsterna. I nuläget är det svensklärare, idrottslärare, skolsköterska och kurator som gör några dagar per vecka på vardera skolan.

Lars-Göran berättar att alla nystartade skolor genomgår en noggrann tillsyn av skolinspektionen någon gång under första läsåret och att den för Nuntorpsgymnasiets del gjordes för drygt en månad sedan.

– Nu har vi fått rapporten därifrån för faktakoll så vi vet att den är väldigt bra. De var mycket nöjda och hade i princip inga anmärkningar alls, det var några formaliteter bara, säger Lars-Göran.

Även från företagarna som varit med och gjort det möjligt för Nuntorpsgymnasiet att återuppstå igen efter nedläggningen får de mycket positiv feedback, berättar skolans rektor Carl-Göran Strutz.

– Det finns ett stort behov av kompetent arbetskraft i de gröna näringarna. Det är inte vem som helst som blir bonde idag utan du måste kunna någonting. Det är ganska tekniskt avancerat i många avseenden, säger Carl-Göran.

Genom samarbeten med de lokala företagen får eleverna på Nuntorpsgymnasiet tillgång till moderna arbetsredskap i undervisningen. Foto: Elisabette Emanuelsson

– För Nuntorpsgymnasiets del är det också en fördel att skolan ligger mitt i ett mycket intensivt jordbruksområde, och att man får åka ända till Uddetorp eller Sötåsen för att gå på regionens naturbruksskolor. Det blir ju ett visst avstånd om du bor i till exempel Mellerud eller Färgelanda.

När Nuntorpsgymnasiet efter sommaren går in på andra året och ytterligare en årskull med elever börjar på skolan kommer det också behövas mer personal. Carl-Göran berättar att rekryteringen går lika smidigt nu som inför första läsåret.

– Jag har ännu inte behövt annonsera, folk ringer till oss. Jag annonserade inte i fjol heller utan det har skött sig själv. Det har funnits ett sug efter att skolan lade ned för snart tre år sedan, och att man vill tillbaka, säger Carl-Göran.

– Flera av de som jag anställde i fjol som jobbar här nu, har jobbat här förut. Och vi har nästan full behörighet. Jag har en lärare som håller på att utbilda sig till yrkeslärare, och som jobbar jämsides. Så det har gått oerhört bra med rekryteringen.

Publicerad: Uppdaterad:
David Nyberg,
Nyhetsarkiv