En mardröm vaknar man upp från, hjärtat bankar och man är svettig. Men efter att ha ruskat på huvudet och vaknat till ordentligt kan man lugnt konstatera att det bara var just en dröm. För Emma Börjesson i Strömstad är varje natt en ångestfylld kamp men om hon lyckas somna så vaknar hon för att inse att mardrömmen är en ständigt pågående vardag för henne.
En idyll och en miljökatastrof
Gården ligger vid vägs ände nära norska gränsen. Det andas idyll men efter bara en kort stund så kommer doften av diesel att dominera.
– Visst är här vackert, säger Emma Börjesson när vi kliver ur bilarna i backen nedanför gården.
Det går nämligen inte att köra hela vägen fram då vägen har rasat. Från diket som löper längs med vägen kommer det en svag dieseldoft, och då är vi ändå cirka 150-200 meter från gårdsplan.
– När jag först kom hit 2022 var här jättefint. Det fanns inget som påminde om att här bedrivits bilverkstad, alla skrotbilar var borta. Husen var nymålade. Det var så fint, helt perfekt, säger Emma.
Det var en gård helt lagom för Emma och dottern. Nyskild hade Emma hittat sitt för-alltid-hem med plats för deras två hästar, getter, lite höns, hundar och katter.
– Det var dessutom nära både till dotterns skola och till mitt jobb.
Blev efter en kort tid sjuka
Men det var inte långt efter det att Emma, dottern och alla djuren flyttat in sommaren 2022 som problemen kom.
– Vi flyttade in i juli och i september blev vi sjuka. Men först förstod vi inte vad det var. Vattnet krånglade ju hela tiden men jag tänkte att det var mycket järn i det, det är så det är. Men det kändes inte okej så då tog jag flera vattenprover.
När skolan sedan larmade om att dottern var mycket sjuk började Emma rannsaka sig själv.
– Hon brukar aldrig vara sjuk men då kollade vi och varje vecka hon var hos mig var hon sjuk.
Emma berättar att hon fick astma och e coli-bakterier i tarmen. Det var allt möjligt. Dottern hade kompisar som sov över och de vaknade med hosta. Det var klåda och konstiga utslag.
– Till slut la jag ihop ett och ett. Sen försökte jag häva köpet i april 2023 och skickade kravet till både mäklaren och säljaren.
Till slut fick Emma till ett möte med säljaren som kom till gården men det ledde inte till något.
– Han sa att han vägrar att häva köpet och att vi ses i tingsrätten. Då får vi göra det sa jag för jag kan ju inte bo här. Då svarade han att han kommer att vinna för han har mer pengar än mig och att han aldrig kommer att ge sig.
Säljaren visste vad som pågått
När Emma började gräva i gårdens historia fick hon fram att den olagliga bilverkstaden och -skroten bedrivits på gården i cirka tio år. Att Strömstads kommun haft ett miljöärende pågående under tio år men att det aldrig lett till några förelägganden. Dessutom hade polisen under många år gården under uppsikt då det rörde sig mycket folk på gården och att det hyrdes ut till utländska gästarbetare. Hon säger att det är uppenbart att säljaren visste om vad som pågick.
2023 fick Emma och dottern flytta ut från gården, de blev allt för sjuka av att bo kvar. Flera av djuren dog av tungmetallförgiftning menar Emma även om det inte är bevisat.
– Jag hällde upp vatten till hästarna och då såg jag ju hur vattnet skimrade och att det var bensin i vattnet. Men både säljaren och kommunen har varit här och sagt att det är järn.
Två år senare tog jag prover, det är diesel och bensin. Det här har jag borstat tänderna i så emaljen har ju lossnat. Hästarna tvärdog ju av tungmetallsförgiftning.
Har inga pengar kvar
Hon säger att hela situationen är fruktansvärd för henne och dottern.
Från att ha haft det bra ställt, haft halva köpeskillingen i kontantinsats, ny bil och hästtransport, ett bra jobb så är hon i dag luspank och bostadslös.
– I dag bor på 20 kvadrat i en källare. Men jag har inte råd att bo kvar för jag har inte råd att betala hyran så jag måste flytta. Jag måste flytta hit för jag betalar ju fortfarande för det här. Men bor jag här blir jag ju sjuk och min dotter blir av med sin mamma för hon kan ju absolut inte bo här.
Eftersom Emma på pappret har pengar genom att hon äger gården kan hon inte få hjälp av sociala myndigheter eller kommunen. Alla hennes sparpengar har gått till att betala advokaten som hjälpt henne att stämma säljaren.
– Jag har sålt bilen, hästtransporten, kaffebryggaren, sängen, allt har jag sålt. Jag har sovit på en madrass på golvet. Jag har levt på nära och kära. Sovit på soffan hos kompisar. Men nu är kontot tomt, säger hon.
Känns hopplöst
Men hon vill ändå inte ge upp trots att hälsan sviktar av stressen och oron som hela situationen innebär. Kommunen har förelagt säljaren att ta markprover för att se om en sanering av gården behövs, och i så fall i vilken omfattning. Men det beslutet har säljaren överklagat. Så alla processer, som skulle kunna ge Emma rätt, är i sin linda. Det kan ta många år innan det är över om fallen överklagas till alla instanser.
Har du något hopp?
– Nej, för det är så tidigt i processen än när det kommer till stämningsansökan. Det kommer kanske att ta två till tre år till i vart fall och då är vi klara i första instans och sen har han två instanser till att överklaga till. Han har väldigt mycket bra och skarpa advokater och jag har inte de förutsättningarna. Jag visste det när jag gav mig in i leken. Men jag känner att det här kan fan inte vara rätt, att han får förstöra mitt liv. Så nej, jag har ingen framtidstro alls men jag ska göra så gott jag kan.
Omtanken från kända och okända värmer
I december uppmärksammade Aftonbladet Emmas fall och även Strömstads tidning har skrivit om det. I samband med publiceringen i Aftonbladet startades en crowdfunding och nyligen startades en andra.
– Det är fantastiskt vilket stöd jag har fått. Den första efter att Aftonbladet skrev och nu en till. Att få så mycket stöd från okända människor är helt fantastiskt. För jag har ju liksom gett upp tron på mänskligheten när man möter säljaren och myndighetsutövarna. Men det finns goingar där ute. Det betalar inte mina räkningar men det ger mig lite kärlek.
Tack för att du stöttar oberoende lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!
Emma och säljaren ska mötas i en förberedande förhandling under mars månad i Uddevalla tingsrätt. I stämningsansökan yrkar Emma på att säljaren ska betala henne drygt 1,6 miljoner kronor för dolda fel och kontraktsbrott. Säljaren nekar, i sitt svar till tingsrätten, på alla punkter och menar att Emma antingen överdriver eller själv är ansvarig. Säljarens överklagan av kommunens föreläggande av undersökning av marken är överklagat till länsstyrelsen i Västra Götaland.
Emma har även polisanmält kommunen till polisen för tjänstefel rörande hanteringen av miljöärendena gällande bilverksamheten på gården, det ärendet är under utredning. Emma menar att kommunen har nekat till bristande tillsynsansvar och till förorening. Det är Emma själv som betalat 50 000 kronor för en miljöundersökning även då nekade kommunen ansvar. Trots att kommunen innehar handlingar som tydligt påvisar risk för föroreningar i marken på gården.
