Marie Hedberg, en av grundarna till ekobyföreningen Utsikten. Foto: David Nyberg

Ekobyn Utsikten växer

Utökas med samlingslokal och tre hyreshus

2020-05-14 Intresset för att flytta ut på landet ökar och många vill bo miljösmart och med social gemenskap. I Ekobyn Utsikten på Orust planeras för en ny samlingslokal med integrerat växthus och för tre nya hyreshus.

– Tanken är att det ska styckas av tre tomter från ekobyns gemensamma mark. Precis nedanför skogsträdgården går en gammal grusväg in till ladan, på sjösidan av den grusvägen är planen att de nya tomterna ska ligga.

Det här berättar Tinna Harling som är arkitekt och projektledare på Egnahemsfabriken, som ska vara med och bygga ett av de tre nya flerbostadshusen i ekobyn, om allt går som planerat.

Redan inom den ursprungliga detaljplanen från när ekobyn etablerades för 16 år sedan finns möjligheter att ersätta den fallfärdiga ladan med en ny samlingslokal med integrerat växthus.

Tinna Harling, arkitekt och projektledare på Egnahemsfabriken. Foto: Anna Berglund

Ekobyföreningen har dessutom nyligen fått positivt planbesked från Orust kommun angående omvandling av marken där de nya bostadshusen är tänkt att ligga till bostadsändamål. Nästa steg är att kommunen ska göra om detaljplanen för området och att antalet fastigheter i ekobyn utökas från 17 till 20 stycken.

– Vi är alltså fortfarande i ett väldigt tidigt skede i processen. Detaljplanen är inte ens påbörjad än och det ska den göras först i höst. Jag uppskattar att detaljplanen är klar till nästa sommar. Det här året vi har framför oss nu blir ett förberedelseår kan man säga. Det handlar om att samla ihop grupperna, att börja skissa och så vidare, säger Tinna.

Av de tre nya flerbostadshusen är tanken att ett av dem ska byggas av ett par från Göteborg. De har tänkt att bo själva på bottenvåningen och hyra ut en eller två lägenheter på ovanvåningen.

De nya hyreshusen planeras att ligga precis nedanför Skogsträdgården ravinen i mitten av bilden, till vänster om ladan. Foto: David Nyberg

Det andra huset är ett lokalt byggföretag intresserade av att uppföra och sedan förvalta och hyra ut i form av ett mindre lägenhetshus med en till två lägenheter.

– På vår tomt, Egnahemsfabrikens, tänker vi att vi ska bygga ett hus med två till fyra lägenheter. Men vi är inte ett hyreshusföretag utan vi bygger för beställare. Så vi söker beställare just nu som vill bygga här i en byggemenskap och sedan bo i huset som de själva har byggt, säger Tinna.

Hon förklarar att Egnahemsfabrikens koncept går ut på att bygga tillsammans med folk istället för att bygga åt folk.

– Vi ritar husen tillsammans med de som ska bo där, utifrån deras drömmar och önskningar och sedan bygger vi husen ihop med dem. Beställarna, eller självbyggarna, är alltså delaktiga och är själva med och bygger sin framtida bostad.

Egnahemsfabriken är en demokratisk organisation utan kommersiellt intresse och där all eventuell vinst återinvesteras i verksamheten. Den fysiska mittpunkten finns i Svanvik på Tjörn där de har en bemannad arbetslokal med bland annat ett stort arbetsgolv, förråd, maskiner, verktyg med mera.

Av begagnade fönster har Mia Lundberg byggt ett självvattnande växthus på den vattensjuka marken nedanför hennes boningshus i Ekobyn Utsikten. Foto: David Nyberg

I lokalen i Svanvik får självbyggarna möjlighet att bygga sina hus med hjälp av professionella byggnadshantverkare som är anställda av Egnahemsfabriken. Men man kan också få hjälp av snickare och andra proffs på plats där det framtida huset ska stå.

– Det är ju det som är det finurliga, att vi har instruktörerna. Så det folk gör är att de lägger sin tid. Sen lär de sig också under arbetets gång de momenten som de gör, säger Tinna.

– Allt går egentligen ut på att man ska kunna komma ned i kostnad. För det är nästan omöjligt att bygga i Sverige idag eftersom det är så dyrt. Vi jobbar också mycket med återbrukat material. Och vi har goda samarbeten med flera materialleverantörer, så att vi kan hitta billigare priser på byggnadsmaterial.

Under de två år som Egnahemsfabriken hittills har funnits har de riktat sig främst till unga, äldre och nyanlända eftersom de såg att det här var de grupper som hade störst behov av hjälp för att få möjlighet att bygga sitt eget boende.

– Vi jobbar fortfarande med de grupperna, men vi ser nu att de som tar kontakt med oss och vill jobba med oss till väldigt hög grad även är andra människor som är intresserade av omställning och att leva ett hållbart liv, säger Tinna.

Familjen Wallenlind bor i ett halmbalshus med träpanel. Foto: David Nyberg

– Så för den som är villig att själv gå in med en egen arbetsinsats och jobba med självbyggeri, så är man absolut vår målgrupp. Det spelar ingen roll vilken ålder man är.

De befintliga husen i ekobyn är vanliga bostadshus med ett hushåll i varje, och det är ju ofta så det ser ut på landet. Hur kommer det sig att ni satsar på att bygga ett lägenhetshus i Utsikten?

– Alltså, det här blir ju ett väldigt litet flerbostadshus, men det finns verkligen ett stort behov av lägenheter på landet. Dels är det ungdomar som inte vill eller inte har råd att bo i en villa men som ändå vill bo på landet. Dels är det äldre personer som blivit ensamma kvar och inte längre orkar med sina stora hus, säger Tinna.

– Trenden att fler vill bo på landet har blivit ännu större nu de senaste månaderna i och med corona, när folk har börjat inse att det kanske inte är riktigt hållbart det livet vi har. Att alla ska bo i fruktansvärt dyra lägenheter inne i stan.

En del av pengarna som Ekobyn Utsikten får in genom försäljningen av de tre avstyckade tomterna ska användas till uppförandet av den nya samlingslokalen med integrerat växthus. I växthuset ska det odlas bland annat tomater och även drivas upp plantor för utplantering i byns skogsträdgård. Dessutom är tanken att växthuset ska kunna fungera som en expansion av samlingslokalen vid större tillställningar.

Flera av fastigheterna i Ekobyn Utsikten har både solfångare för uppvärmning och varmvatten, och solpaneler för elproduktion. Foto: David Nyberg

På liknande sätt som Utsiktens skogsträdgårdsförening är öppen också för personer som inte bor i byn är tanken att även samlingslokalen ska vara en plats som hela bygden kan ha glädje av. Det kan handla om exempelvis kurser i odling eller hållbart byggande, konstutställningar och konserter.

Exakt hur de nya byggnaderna ska se ut är inte bestämt än, men ett självklart grundkrav är att de består miljövänliga material. De befintliga husen i ekobyn har byggts med många olika tekniker och med olika utseende.

I ett av de minsta husen i byn, ett halmbalshus med 36 kvadratmeter bostadsyta, bor Marie Hedberg som är en av de tre damer som för drygt 20 år sedan sammanfördes av gemensamma vänner på grund av deras stora intresse för trädgårdar. Efter att ha bjudit in fler till den nystartade trädgårdsgruppen i Göteborg och lagt ett anbud på att driva Lärjeåns trädgårdar och förlorat anbudet var det ganska deppig stämning i gruppen.

– Då var det en kille som hette Igge som hade gått med i gruppen och som gick en kurs i att bygga halmbalshus. Han pratade rätt mycket om det där och till slut var det någon av oss som sa: Ska vi inte ta och starta en ekoby istället? Då tjoade allihop och sa att ja, det är klart att vi ska göra det!, säger Marie.

Hon förklarar att de organiserade sig och började leta efter en lämplig plats att bygga på. Till slut hittade de den lilla gården i Krossekärr på Orust som de strax därefter köpte och byggde upp ekobyn på.

Marie Hedberg visar upp mispeln i Skogsträdgården ravinen mitt i ekobyn. I skogsträdgården växer också bland annat valnöt, mandel, äkta kastanj, mullbär och röd flikrabarber. Foto: David Nyberg

Det första de gjorde efter att detaljplanen för ekobyn vunnit laga kraft och att fastighetsbildningen var klar var att de byggde upp vatten- och avloppssystemet. Vattnet tar de från sjön och renar i egen gemensam anläggning för ekobyn.

– Avloppssystemet bygger på att alla hushåll har urinseparerande toaletter där den näringsrika urinen med hjälp av ett separat ledningssystem samlas upp i en underjordisk tank. Urinen används sedan som gödningsmedel på ängen där fåren betar, säger Marie.

Fekalierna i de flesta av de befintliga husen tas tillvara genom ett system som kallas för Aquatron, där den näringsrika restprodukten bevaras och efter lagring i maskkompost återförs till kretsloppet som prima odlingsjord.

I de nya husen är planen att avloppsvattnet med fekalierna i ska samlas upp i vanliga septiktankar som töms av kommunen. Urinen däremot kommer tas tillvara lokalt även i de nya fastigheterna genom urinseparerande toaletter som ansluts till den befintliga uppsamlingstanken.

Malin Wallenlind njuter av utsikten från altanen vid huset högst upp i backen. Foto: David Nyberg

I ett annat halmbalshus i byn bor Malin Wallenlind med sin man och deras tre barn. Deras hus är klätt med träpanel och ligger högst upp i backen med vacker utsikt ut över sjön Grindsbyvattnet nedanför byn. De har solfångare för varmvatten och uppvärmning och solpaneler för hushållsel och för att ladda familjens två elbilar.

Malin berättar att anledningen till att hon valde att flytta till ekobyn var att hon ville bo på landet, fast så ekologiskt som möjligt, och med nära till människor som hon tycker om och med liknande värderingar.

– I början tyckte många att vi var märkvärdiga som ville bygga miljövänligt, och det var många år i min ungdom som man blev lite förlöjligad för att man försökte leva miljövänligt, säger Malin.

– Jag tycker att det är väldigt skönt att det inte är så längre. Utan att man blir respekterad istället nu för att man har gjort de här valen. Dessutom är det inget konstigt längre, det blir ju mer och mer vanligt att man använder bra byggmaterial och har solpaneler på taket.

Publicerad: Uppdaterad:
David Nyberg,
Nyhetsarkiv