Dessa slutsatser drar Frida Stranne i sin forskning om USA och om det berättade hon när hon besökte Hunnebostrands Folkets Hus på inbjudan av Bottna för Fred.
Frida Stranne är född i Halmstad och är lektor och forskare med särskild inriktning på amerikansk utrikes- och säkerhetpolitik. På senare tid har hon också studerat och skrivit om den inrikespolitiska utvecklingen och demokratins försvagning i USA. Hon är aktuell med boken Illusionen om den amerikans freden, som hon har skrivit tillsammans med Trita Parsi, född i Iran, uppväxt i Sverige, men verksam i USA och tre år i rad utsedd av Washington Magazine till en av 25 mest inflytelserika rösterna inom amerikansk utrikespolitik i Washington DC.
Föredragshållare
Bottna för Fred är en del av Svenska Freds och bjuder in föredragshållare som har kunskaper och åsikter om hur krig kan undvikas och fred skapas och bibehållas.
Frida Stranne börjad med att berätta om att även om det inte ännu gjorts några mer omfattande studier om mediernas bevakning av kriget i Ukraina menar hon att det ändå går att säga att den varit ensidig.
– Det är ingen större tvekan om att mediearapporteringen haft en kraftig slagsida och att det finns ett företräde för vissa typer av kunskap både i mediearapporteringen och i debatten, slog hon fast.
Frida Stranne nämnde att det är många som har försökt debattera frågor på ett annat sätt.
Analyser
– Några av oss har farit väldigt illa i debatten och jag är tveklöst en av dem. Jag har fått oerhört mycket kritik för analyser som jag för fram om saker som jag tycker att vi måste kunna diskutera i det mycket svåra säkerhetsläge vi befinner oss i, menade hon.
Bland annat har hon och Trita Parsi anklagats för enögdhet när man i boken lyft fram USA:s krigföring utomlands som ett globalt hot.
– Men boken handlar om USA. Det är det jag har studerat. Jag har börjat med utrikespolitiken och sedan inrikespolitiken och sett hur de hänger ihop. Inte minst med militärindustrins väldiga inflytande i Washington, berättade Frida Stranne.
Bokens titel Illusionen om den amerikanska freden och syftar på de förhoppningar som knöts till en fredligare värld när Sovjetunionen föll ihop och det kalla kriget tog slut.
– Många länder hoppades att USA skulle axla rollen som unipolär makt på ett sätt som skulle främja deras utvecklng till fred och demokrati, berättade Frida Stranne.
Men så blev det inte riktigt.
– Det resulterade i allt utom fred utan i stället har vi sett en supermakt som svarat på alla hot med militära medel. USA har agerat och använd sin överväldigande makt, inte som stabiliserande utan på ett sätt som skapat instabilitet och i flera fall kaos, menade Frida Stranne.
Interventioner
Hon hänvisade inte minst till Mellanöstern där kriget mot terrorismen slagit sönder länderna och framkallat sekteristiskt våld och väldig oordning. Såväl Frida Strannes forskning som andras forskning visar att den här utvecklingen inte börjad med kriget mot terrorismen utan i början på 90-talet när kalla kriget tog slut.
– En stor studie som gjorts på Centre for Strategic Studies har kartlagt alla amerikanska militära interventioner utomlands under hela dess historia. Den visar att man har gått in i ungefär 500 interventioner under sina drygt 250 år. Under kalla kriget genomfördes i snitt tre interventioner per år. Under de inledande 28 åren efter kalla krigets slut har man gjort i snitt 4,6 interventioner per år, berättade Frida Stranne.
Frida Stranne pekar på att efter 20 års krig mot terrorismen har USA inte nått något av sina utsatta mål i de länder där man militärt intervenerat. I stället har man oftast lämnat landet i ett värre tillstånd än det var när man gick in.
Frida Stranne menar att världen på det här sättet i stället för att bli fredligare i ett unipolärt system med en enda stormakt i stället blivit mer instabil
– Utvecklingen i Washington att instinktivt svara militärt på problem i och mellan andra länder har dessutom gjort USA som land svagare på grund av de stigande militärkostnaderna som nu närmar sig 1 000 miljarder per år, menade Frida Stranne.
Polarisering
Hon menade att detta bland annat har resulterat i eftersatt infrastruktur och en demokrati som krackelerar med en farlig polarisering som följd.
– Det är inte osannolikt att det blir Donald Trump som vinner nästa presidentval trots de åtal han har fått mot sig. Eller någon annan med samma politik, sa Frida Stranne.
Från den bipolära globala strukturen med två balanserande stormakter, via den unipolära som resulterat i en mer osäker värld, pekade Frida Stranne att vi nu rör oss mot en ny mulitipolär världsordning som vi ser formas med exempelvis Brics, länderna i Syd som nu går samman och skapar en motkraft till USA.
– Det är till delar en motreaktion mot USA:s politik de senaste 30 åren. Även USA:s vänner vänder sig nu till andra konstellationer för att skapa en ny inkluderande världsordning. I den här förändringen är det viktigt att vi har ett starkt USA som kan vara en motkraft till och balansera exempelvis Kinas strävanden efter makt och inflytande i världen. Men det behövs ett USA som står upp för demokratin på allvar och inte missbrukar sin maktställning utan på allvar värnar samarbete och diplomati, inte dominans sa Frida Stranne.
Hon menade att det behövs ett ekonomiskt starkt och inrikespolitiskt stabilt USA som på ett balanserat sätt kan samverka med andra maktcentra i ett multipolärt system för att värna västerländska värderingar.
– Om man i stället väljer att gå i konfrontation hotar i stället förödande krig och instabilitet, menade Frida Stranne.
