Många grips, gränspolisen är vaksam och drönare flyger av och an över området. Liknande scener utspelar sig i skogar och berg på andra platser längs gränsen mot Ungern, där de flyende kan få en fristad.
Ingen man mellan 18 och 60 år får lämna Ukraina utan särskilda skäl. Motviljan mot att göra värnplikt ökar. Det råder brist på soldater och rekryteringspersonal jagar aktivt stridsdugliga män. Dessutom deserterar många ur armén. Myndigheterna har över 100 000 ärenden gällande desertering. (Reportage i Studio Ett, Sveriges radio P1 den 27 juni)
Sveriges och EU:s ledare framhåller att ukrainarna slåss för Europas säkerhet, inte bara för att behålla sitt eget territorium. Därför måste vi fortsätta att förse dem med vapen. Försvarsminister Pål Jonssons sa i TV:s Agenda 15 juni att ett fortsatt krig i Ukraina är det enda som kan avhålla ryssarna från att gå vidare och angripa andra delar av Europa. En vapenvila skulle bara få ryssarna att passa på att förstärka sin krigsmakt. Därför måste vi se till att ukrainarna fortsätter att slåss.
Det är svårt att få trovärdiga uppgifter om hur många stridande som dödats eller skadats i kriget i Ukraina. Bedömningarna varierar mellan 40 000 och en miljon ukrainare och lika många eller färre ryssar. Antalet saknar betydelse, varje människoliv är lika viktigt. Bakom varje siffra finns sörjande anhöriga.
Hur kan vi låta detta fortgå? Hur kan det vara acceptabelt att ukrainska män ska offra sina liv får oss, för vår säkerhet? Till och med tvingas till det, mot sin vilja. Det är för mig en gåta hur denna cyniska inställning har fått så totalt genomslag också bland folken i Sverige och Europa. Beror det på att man inte vet eller faktiskt inte bryr sig?
Alternativet, att skicka våra egna landsmän för att strida i Ukraina, skulle innebära ett öppet erkännande att detta är ett krig mellan Ryssland och Väst, så det är uteslutet om vi inte vill riskera ett förödande tredje världskrig. Den enda möjligheten som återstår är att sluta kriga och börja förhandla. Ju längre det dröjer desto sämre riskerar villkoren att bli för Ukraina. Långsiktigt kan det ändå aldrig bli fred om inte de bakomliggande konflikterna löses.
Alla våra riksdagspartier står bakom besluten om vapenhjälp till Ukraina. Vem ska jag rösta på om jag inte kan acceptera att skicka ukrainska människor i döden för min skull?
Lena Jarlöv, Hamburgsund
Tack för att du stöttar oberoende lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!
