Gyrodactylus salaris går under smeknamnet laxdjävul och det finns goda skäl för det mindre smickrande smeknamnet. Laxparasiten fäster på laxfiskarna och kan orsaka en mycket hög dödlighet främst bland laxyngel som är mer utsatta än vuxna laxfiskar. Det var just en laxunge som bekräftats med parasiten och provtagningen gjordes inom det nationella programmet Gyrodactylus salaris. När första fyndet blev känt startade man en utökad provtagning i Örekilsälven och Munkedalsälven, den utökade provtagningen har inte påvisat några ytterligare fynd. Fyndet i Munkedalsälven är första fyndet i ett vattendrag norr om Göta älv längs med den svenska västkusten. Söder om Göta älv finns flera drabbade vattendrag bland annat Ätran, Himleån, Kungsbackaån, Rolfsån och Säveån som drabbades redan 1989. Havs och vattenmyndigheten skriver i sitt pressmeddelande att analyser visar att den påvisade gyron är av samma typ som finns längre söderut på den svenska västkusten. Den specifika varianten har även hittats i Norge som har haft oerhört allvarliga problem med Gyrodactylus salaris. Parasitens skadliga effekter varierar mellan olika fiskbestånd och olika stammar av själva parasiten.
I Norge har laxparasiten slagit ut nästan hela laxbeståndet i flera älvar, de värst drabbade är Driva, Rauma och Laerdalsälven. Hur laxbeståndet i Munkedalsälven och Örekilsälven kommer drabbas är oerhört svårt att veta. Det är djupt olyckligt och oroande att man har påvisat parasiten i vattensystemet. Den har med största sannolikhet spridits av människan då parasiten inte tål saltvatten vilket innebär naturlig spridning med uppvandrande fisk kan uteslutas. Det finns likheter med spridning av gyro och kräftpest, människor som är antingen omedvetna om riskerna eller vårdslösa. Kanoter och fiskeredskap som vadarbyxor och håvar måste desinficeras eller vara helt torra om man har varit i ett smittat vatten innan man börjar i ett nytt vatten. Moderna vadarbyxor har oftast filtsulor under skorna där vatten och indirekt parasiter kan blir ståendes längre än vad man tror. En annan liknelse med kräftpesten är att man måste få bort bärarna för att bli av med parasiten. I Norge har man behandlat hårt drabbade vattendrag med rotenon.
Rotenon är ett nervgift som dödar all fisk i vattendraget och vänder upp och ner på hela ekosystemet. Under senare år har andra bekämpningsmetoder uppkommit med aluminium och klor. Rotenon är numer förbjudet att använda i Sverige då man har påvisat att rotenon kan vara en orsak till Parkinsons sjukdom. Länsstyrelsen kan ge dispens men det är oerhört sällsynt. På bilden ser vi en vild atlantlax som hoppar i Brålandsfallet i Örekilsälven innan laxparasiten Gyrodactylus salaris påträffades.
Tack för att du stöttar oberoende lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!
