Det säger riksdagsledamoten Magnus Jakobsson(KD) från Uddevalla med långt ideellt engagemang för Ukraina.
Magnus Jakobsson var i Ukraina strax innan kriget bröt ut och har länge engagerat sig i framtiden för landet. Förutom i sitt riksdagsuppdrag arbetar han ideellt i Pingstkyrkan och i insamlandet av medel och utrustning till det krigshärjade landet.
– Brandbilen som vi finansierat och körde dit ner förra sommaren sprängdes i igår. Nu budar vi på en ny som vi kan köra dit, säger Magnus Jakobsson som för ett år sedan var nära fronten i Kramatorsk med en sändning sjukvårdsmateriel. (När detta trycks har den nya brandbilen köpts in).
Han säger att Sverige är unikt med den politiska uppställningen från höger till vänster i en enig front för att stödja Ukrainas kamp mot angriparen.
– Även det folkliga stödet i Sverige är unikt högt i ett europeiskt perspektiv. Det märker vi i viljan att bidra genom att skänka pengar och utrustning i våra insamlingar, säger Magnus Jakobsson.
Han menar att det är viktigt för Sverige att Ukraina klarar att stå emot angreppet från Ryssland.
– Ukraina har rätt till sin självständighet och för små länder som Sverige är det allvarligt om den regelbaserade världsordningen faller och stormakterna ser sig ha rätt att ta för sig genom våld. Vi är inte direkt hotade av krig men Baltikum är en svag länk I Nato och därifrån kan Sverige också hotas, säger Magnus Jakobsson.
Är det verkligen troligt att Ryssland som knappt klarar av att besegra Ukraina skulle våga sig på att angripa ett land inom Nato, som har en samlad militärstyrka som är mångdubbelt större än Rysslands?
– Det är klart att många, inklusive jag själv, förvånats av hur ineffektiv den ryska krigsmakten har varit. Vi har nog haft uppfattning att de ryska militära förbanden skulle var betydligt mer krigsdugliga än de visat sig vara. Fram till Trump skulle jag säga att du har rätt, men hans sätt att bete sig gör ju att folk blir oroliga över om Nato är en garanti. Att Europa kommer att reagera det vet vi, men kommer Trump att göra det, det är den obehagliga frågan som jag helst inte vill ställa som politiker, men om man är ärlig mot sig själv måste det bli så. Om alla ställer upp på artikel 5 i Natofördraget så kommer Ryssland inte att ha någon chans. Men framför allt i Baltikum finns en ärlig oro över vad som kan ske, säger Magnus Jakobsson.
Magnus Jakobsson, med universitetsstudier i historia och internationella relationer bakom sig, tycker att man inte borde vara förvånad över hur Vladimir Putin agerar med tanke på vad han tidigt sagt.
– Han sa för många år sedan att den största skadan som skett var att Sovjet föll samman. Det har inte varit någon hemlighet att hans mål har varit att skapa en ny federation med Belarus, Ryssland, Ukraina och Kazakhstan, men varken Ukraina eller Kazakhstan valde att gå med.
Historieskrivningen för Ukraina och Ryssland skiljer sig på många sätt beroende från vilket lands utgångspunkt man ser den.
– Ryssland säger att Ryssland uppstod i Kiev med ruserna från bland annat Sverige. Ukrainarna säger i den frågan att det var de som var det verkliga Rus-land. Sedan kom de primitiva Moskoviterna och tog makten där. Många kallar numera ryssarna just Moskoviter för att poängtera det som de anser är den historiska sanningen, säger Magnus Jakobsson.
Han säger att Ukraina genom historien varit ett av Rysslands kärnområden och viktigt för det landet. Men Magnus menar att det finns en skillnad i mentalitet mellan ukrainarna och ryssarna.
– Det finns en slags Gnosjö-mentalitet i Ukraina. Kanske har det med den mycket tidiga historien att göra. I Ryssland var bönderna livegna på adelns stora egendomar. I Ukraina levde kosackerna som självständiga bönder, vana att äga sina hästar, sina gårdar och sina vapen, och var vana att bestämma själva, filosoferar Magnus Jakobsson.
I Ukraina finns enligt Magnus dessutom en stark aversion mot Ryssland på grund av de oförrätter som Ryssland utsatt ukrainarna för. Både genom förtryck av befolkningen längre bak i historien och ryska människorättsbrott mot personer och personligheter även i modern tid på samma sätt som Ryssland och Sovjet agerat även mot ryssar som varit misshagliga mot regimen.
– Det finns därför en stor ovilja att av den anledningen komma under Moskvaregimen. Man är rädd för vad befolkningen då kommer att utsättas för, säger Magnus Jakobsson.
Han berättar att det finns två sidor att lägga märke till när det gäller hur Ukrainarna i öster sett på grannen Ryssland.
– Många har uppskattat närheten till Ryssland och det välstånd som handeln med råvaror och andra produkter skapat i dessa delar av det industrialiserade Ukraina och varit rädd om den relationen. Därför har man i det här området med Mariopol, Luhansk och Donetsk alltid röstat på den presidentkandidat som varit mest ryssvänlig.
– Men å andra sidan röstade alla de här provinserna för att höra till Ukraina när staten Ukraina bildades efter Sovjetunionens fall, säger Magnus Jakobsson.
Håller du inte med om uppfattningen att det är en traditionellt rysk befolkning i Donetsk och Luhans?
– Nej, det håller jag inte med om. Däremot är det en ryskspråkig befolkning. Det är en spännande fråga. Är man det språk man talar?
Magnus menar att det finns olika uppfattningar i området men att enligt de opinionsundersökningar som gjort så finns det en majoritet för att höra till Ukraina.
– Däremot är det svårt att säga hur det skulle gå i en folkomröstning nu. Det har ju skett ett folkombyte sedan 2014 då Ryssland ockuperade Krim, Donetsk och Luhansk.
Du kallar det för en ockupation av Donetsk och Luhansk redan då?
– Ja vad skall man kalla det när de går in och tar över landområden. De tog ungefär halva området i de aktuella provinserna, säger Magnus Jakobsson.
– Många av de som tidigare var vänligt sinnade till Ryssland har också blivit chockade av ockupanternas brutalitet och nu inte vill kännas vid någon koppling till Ryssland längre. En av mina vänner talade ryska sedan barndomen. Han har föräldrar från båda håll. Han vägrar idag prata ryska och det säger han med smärta, berättar Magnus.
Hur tror du att det här skall sluta?
– Så som jag uppfattar Ukrainarna så är deras taktik att försvara sig och dra ut på kriget så länge att Rysslands ekonomi så småningom kommer att bli så dålig att de måste dra sig ur hela kriget och lämna det som i dag är Ukraina. Det finns ju redan tecken på en kommande ekonomisk kris i Ryssland och en opinion i landets befolkning för att få ett slut på kriget, säger Magnus Jakobsson.
– Ukraina har hittills hållit ryssarna stången och inte låtit dem passera över floden Dnipr. Personligen tror jag att Ukraina klarar detta så länge de också får stöd från Europa, säger Magnus.
Klarar Europa verkligen att upprätthålla det här stödet även utan USA?
– Om man ser på Europas ekonomi jämfört med Rysslands så borde det var så. Vår samlade ekonomi är mångdubbelt större än Rysslands och speciellt eftersom Storbritannien i det här fallet agerar gemensamt med EU:s länder. Men det gäller också att USA behåller de handelshinder man i dag har mot Ryssland.
– Om det å andra sidan inte skulle gå som jag tror och exempelvis Ukrainas försvar skulle kollapsa då kommer man säkerligen att vara beredda på att diskutera markavträdelser för att få till en fred. Men bara då och det måste vara Ukraina som har det avgörandet, inte några andra.
Magnus Jakobsson menar att man kan ha förståelse för hur Ryssland ser på Ukraina. Det har länge varit en del av Ryssland och exempelvis Odessa anlades en gång av den ryska kejsarinnan Katarina den stora. Men att denna ryska känsla inte internationellt kan godkännas som ett skäl till en aggressiv våldshandling mot det land som sedan 1991 varit självständigt.
– Det är avgörande för alla små länder att vi försvarar den regelbaserade världsordningen som gällt sedan andra världskrigets slut. Annars får vi en värld där stormakterna gör upp om landområdet över våra huvuden. Typ om vi får Grönland så kan ni behålla Krim, säger Magnus Jakobsson.
Han berättar om en föreläsare på Göteborgs universitet när han studerade där och som hade sin teori om hur krig slutar och som kan få bli en avslutning på den här intervjun med Magnus Jakobsson.
– Föreläsaren sa något jag inte glömmer. Att alla krig slutar, men de slutar inte förrän båda känner att vi inte orkar mer. Vi vet att det kommer att ta slut men vi vet inte när, utan det blir när båda känner att nu är priset för högt, berättar Magnus Jakobsson.
