Natten till den 23 september 2023, klockan 01.39, inträffade ett omfattande skred i Stenungsund vid E6:an. Skredet pågick i minst två minuter och drabbade ett område på cirka 600 gånger 400 meter. Sju fordon körde ner i rasmassorna, tre personer skadades, men ingen allvarligt. Infrastrukturen skadades kraftigt där vägar förstördes, byggnader rasade och el- samt vattenledningar skadades.
Nu, ett år och nio månader senare, presenterar Statens haverikommission sin utredning av händelsen. Den pekar på allvarliga fel hos både kommunen, exploatören och entreprenören, där bristande planering och kontroll varit centrala faktorer.
– Skredet startade vid fastigheten Hammar 1:14 och spred sig i flera riktningar. Den direkta orsaken var att marken överbelastades av fyllnadsmassor under ett markarbete, säger Alexander Hurtig, utredningsledare.
Enligt kommissionen hade marken i området en störd zon som sträckte sig 22 meter ner från ursprunglig markyta, vilket också motsvarar skredets djup. Området innehöll kvicklera, som vid belastning kan förlora sin fasthet och övergå i flytande form.
– Skredet hade inte varit möjligt om inte uppfyllanden utförts, säger Helen Kennedy, projektledare vid Statens geotekniska institut.
Felaktiga antaganden
Haverikommissionens rapport slår fast att den bakomliggande orsaken var att lokala markförhållanden inte utreddes tillräckligt innan markarbetena påbörjades. Den geotekniska utredning som låg till grund för detaljplanen Munkeröd 1:12 visade sig innehålla fel. Bland annat pekade kartmaterial felaktigt ut ytligt berg där det i själva verket fanns 10 till 15 meter lera och sand.
Alexander Hurtig, som lett haverikommissionens utredning. Foto: Josephine Jonäng
– Den geotekniska undersökningen genomfördes inte på alla utpekade platser. Förklaringen vi fått är att borrbandvagnen inte kunde ta sig dit. Det gjorde att viktiga markdata saknades, säger Hurtig på presskonferensen.
Dessutom brast detaljplanen i tydlighet och tillät olika tolkningar. I marklovsprocessen tolkade kommunen en bestämmelse som om det fanns en tillåten plushöjd, alltså en byggnivå, när den egentligen avsåg en lägsta schaktningsnivå, alltså hur mycket som fick tas bort. Detta missförstånd bidrog till att marken byggdes upp för högt, vilket förvärrade belastningen.
Lastbegränsningen på 50 kPa som gällde för platsen, räknade kommunen som en utbredd last, alltså att all belastning spreds lika över hela arean vid den här fastigheten.
– Men marklovshandlingarna visade på en belastning till större del på en sida. Den nämndes inte som en utbredd last, vilket gör att kommunens tolkning kan ifrågasättas, förklarar Alexander Hurtig.
Tunga massor
Vid Hammar 1:14 användes stora mängder tunga fyllnadsmassor: block, sten, sand, grus och lera. Fyllningen uppgick till upp till 10 meter över ursprunglig marknivå och avvek från vad som tillåtits enligt marklovet. Slänter anlades mot naturmark, i strid med detaljplanen. Här pekar utredningen tydligt på bristande kontroll och säkerhetsrutiner från exploatören och entreprenören.
– Exploatören och entreprenören vidtog inte tillräckliga kontroll- och säkerhetsåtgärder, konstaterar Hurtig.
Helen Kennedy, projektledare vid Statens geotekniska institut. Foto: Josephine Jonäng
Kommunala brister
Utredningen visar att kommunen brustit i sin översikts- och detaljplanering, särskilt vad gäller risker för ras, erosion och skred. Dessutom genomfördes inga kompletterande geotekniska undersökningar innan arbetet påbörjades.
– Detaljplanen säkerställer inte markens lämplighet i tillräcklig omfattning, och bristerna har fått direkt påverkan på både marklovsbeslut och genomförda åtgärder, säger Hurtig.
Haverikommissionens slutsats är att skredet var en konsekvens av flera felbeslut och brister i planering, kontroll och utförande. Det kunde ha förhindrats.
– Vi har fått väldigt tydliga svar. Det var fyllnadsarbetena på Hammar 1:14 som orsakade skredet. Nederbörden påverkade tidpunkten, men utan fyllningen hade det aldrig skett, sammanfattar Helen Kennedy, projektledare vid Statens geotekniska institut.
Tack för att du stöttar oberoende lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!
