Västkusten förr är en bok som, precis som det låter, en bok om livet, vardagen och människorna på västkusten, från Halland i söder till Strömstad i norr. Den spänner över tidsperioden från omkring 1870 fram till 1970-talet. Det är journalisten och Göteborgsälskaren Kristian Wedel som skrivit boken men han har inte gjort det ensam.
– Vi är en stor grupp människor från Göteborgs-Posten, Bonnier samt tre museer; Hallands länsmuseum, Bohusläns museum och Göteborgs stadsmuseum som gjort boken, säger Kristian Wedel.
Till sin hjälp har projektet även haft Sverker Albrektson, en näringslivsprofil från Göteborg, som hjälpt till att hitta mecenater till projektet.
– Egentligen är Sverige för litet för att göra böcker där 20 personer går igenom arkiv. Men det går i Göteborg genom att stiftelser och privatpersoner hjälper till med finansiering. För det är ett jättestort projekt där massor av människor och institutioner har hjälpt till gratis, säger han.
Resultatet har blivit en mix av västkusthistoria.
– Det framträder en härlig bild av västkusten. Det är sillfiskare, en brigg på torra land i Halmstad och ångbåtar, fiskargubbar. Det är historia som får liv genom alla bilder.
En guldåder med kvinnliga fotografer
Bland alla de miljontals bilder som finns i arkiven har det gallrats. Det handlar om att hitta bilder som går att återskapa så att de håller för tryck.
– Jag kan tänka mig att vi gemensamt gått igenom och ordentligt tittat på 30 000-40 000 bilder. Vi har byggt en bildbank till 2 000 bilder och jag har skrivit bildtexter till cirka 700 bilder och 300 bilder är med i boken.
Och det var något som överraskade när de grävde i arkiven.
– Den stora sensationen är att vi hittade en guldåder med kvinnliga fotografer som i stort sett räddat det västsvenska kollektiva minnet. Fotograf fanns inte som yrke andra halvan av 1800-talet och därför kunde kvinnor ägna sig åt fotografering, förklarar Kristian.
Kristian berättar om Mathilda Ranch från Halland och Anna Backlund från Göteborg med flera kvinnliga fotografer som finns med i boken.
– Det känns roligt att verkligen kunna presentera många bilder av de här sedan tidigare okända fotograferna.
Kvinnorna finns med i tanken om ytterligare en bok.
– En bok om dessa kvinnor funderas det på, främst Ranch och Ekman, deras bilder är fantastiska.
Hade fiskarna skägg på 1800-talet
Kristian Wedel skriver populärhistoria om Göteborg i GP sedan många år. Hans kåserier och tidningsuppslaget Världens gång är populärt hos många läsare. Han har också skrivit ett tiotal böcker, bland dem Göteborg 400 år i samband med stadens 400-årsjubileum. Men han är ursprungligen från Stockholm, Lidingö närmare bestämt.
– Men jag har bott i Göteborg sedan fem års ålder, säger han.
Att skriva om städer är något han älskar och det måste inte vara just Göteborg. Under ett par år bodde han i New York och skrev då om det.
– Men Göteborg är min hemmaplan och det är väldigt roligt att skriva om staden. Jag försöker att begripa mig på Göteborg. Det är en vresig arktisk stad med färgglad karaktär. Det finns något oemotståndligt med att detär en liten stad men också ibland nästan en storstad.
Han förklarar hur han tar sig an historia på ett helt annat sätt en en historiker.
– Vi som skriver populärhistoria ställer andra frågor. Som om fiskare hade skägg på 1800-talet.
Han säger att facit för att veta om man lyckats med historiebeskrivningen är att ge texten till en tecknare.
– Kan de teckna det så har jag gett liv åt historien.
Mollösund och Stigbergstorget
Med en nyutgiven bok om västkusten måste vi ju slutligen ställa två frågor. Först, vad är Kristians favoritplats i Göteborg?
– Jag har i många år försökt att fånga Kungstorget men aldrig lyckats. Jag har hållit på i 30 år utan att lyckas och återvänder alltid dit. Annars så är min favoritplats Stigbergstorget med sina backar som går åt alla håll och där det finns hus från 1700-talet fram till i dag. Det är en plats med mycket Göteborgshistoria samlad.
Med Bohuslän som Tidningen Västsveriges främsta bevakningsområde vill vi ju gärna veta var i Bohuslän Kristian Wedel helst spenderar tid.
– Mollösund, säger han direkt och utvecklar:
– Jag har mina rötter där sedan 1500-talet. Min farfars far och farfars mor var sillhandlare i Mollösund i slutet av 1800-talet. Jag känner att jag är av sillhandlarsläkt även om jag aldrig dragit en sill eller någon annan fisk, säger han.
Tack för att du stöttar oberoende lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!
