Uppvärmning
Det är inte överdrivet. Dessutom, vintern har varit synnerligen normal sett ur ett längre perspektiv och för guds skull, blanda inte ihop väder och klimat. Det sistnämnda är det långsiktiga genomsnittliga vädret under minst 30 år och det är ställt utom allt rimligt tvivel att det pågår en gradvis uppvärmning av hela vårt klot. Och att den orsakas av det vi kallar växthusgaser, det vill säga gaser vi släpper ut i atmosfären, gaser som släpper in solens kortvågiga strålning men hindrar den, omvandlad till långvågig dito, från att reflekteras ut i rymden igen, med ständigt ökande temperatur. Därav liknelsen med ett växthus.
Översvämningar
Dessutom gäller grundläggande fysikaliska lagar, som att ett allt varmare hav avger allt större mängder vatten till atmosfären som ger allt större mängder regn på allt kortare tid med förödande översvämningar som följd. Det finns till och med de som hävdar att den nyss avklarade långvariga perioden med högtryck och minusgrader även i södra Sverige berodde på att ur led är både vädret och tiden. Det är inte belagt men på nytt är jetströmmen någon mil ovanför oss ”på tapeten”.
Skillnaden i lufttryck mellan azoriska högtrycket och isländska lågtrycket bestämmer strömmen norrut av mild atlantluft och var den hamnar beror bland annat på polarfronten; den rörliga gränszon mellan polarluft och tropikdito som återfinns där den kallare luften från norr möter den varmare från väster och söder. Slagfältet mellan den kallare polarluften och milda atlantluften återfinns allt som oftast över norra Europa, inte minst över vårt avlånga land, och är temperaturkontrasten stor bildas på hög höjd kraftig västvind, den på senare tid så omtalade polarjetströmmen. En ström som kan vara 160 km bred, två till tre kilometer tjock och flera tusen kilometer lång.
Rossbyvågor
Med en allt varmare jord rubbas klimat- och vädersystemen. Den polära jetströmmen, saktar in och börjar då röra sig i allt större meandrar, s k Rossbyvågor, namngivna efter en svensk-amerikansk meteorolog, Carl-Gustaf Rossby, som var först med att förklara de storskaliga rörelserna i jordens atmosfär. Vågor som kan föra kyla och snö långt ner i söder och varm luft långt upp i norr, med smältande glaciärer som följd. Jag har skrivit om den tidigare, 2021, då den polära jetströmmen gjorde en ovanligt stor sväng söderut över USA och tog med sig kall luft med snö ända ner över Texas. Även i januari i år drabbades Förenta staterna, särskilt de i öster, men också sydstater som Texas med flera av snö och stormväder.
Elbilar
Som numera boende på Göteborgs Guldheden har jag tillgång till en buss- och spårvagnslinje var 10-15 minut, beroende på tid på dygnet. Det har fått mig att ompröva mitt eget bilägande och bilens dominans i stadsbilden. Bilarna har helt enkelt ett rejält grepp om staden. De låter, de dödar och lemlästar, de förstör luften vi andas in och de tar framför allt upp enorma ytor. Elbilar är visserligen ett alternativ, inte helt utan fördelar. Tysta och med fossilfri framfart men fortfarande dyra i inköp och ack så utrymmeskrävande.
Enligt intresseorganisationen Sveriges Allmännytta kostar en parkeringsplats hos de allmännyttiga bostadsföretagen i genomsnitt 1 488 kr per månad. Detta medan den genomsnittliga kostnaden för bilägaren är 273 kr. Skillnaden på mer än 1 200 kr per månad och p-plats bör rimligtvis innebära en merkostnad för företagen på 100-tals miljoner kronor. En merkostnad som alla deras hyresgäster, varav endast 40 procent har bil, får vara med att dela på. Det betyder att en så stor andel som 60 procent av hyresgästerna betalar för något de oftast inte har någon nytta av.
Grönområden
Berättar om det gör webbtidningen Extrakt i sitt senaste nyhetsbrev i vilket det självklara konstateras att mycket av den stadsmark som går åt för att parkera bilar kan användas till betydligt bättre ändamål. Som exempelvis grönområden, lekplatser och bostäder. Om denna självklarhet ska det nu forskas på bland annat Chalmers.
Månadens lästips är en ovärderlig liten pärla till bok på 30 små sidor – ”Men Kina då?!” vilken ger precis som undertiteln säger ”25 snabba klimat-svar-på-tal” och är skriven av Maria Soxbo, Johanna Nilsson och Emma Sundh.
Tack för att du stöttar oberoende lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!
