När allt fler observationer av rådjur görs brukar man alltid se någon eller några individer där man först tänker att de är skabbangripna. Det handlar inte om skabb som främst drabbar rävar utan om en liten parasit som heter Damalinia cervi på latin.
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) skriver på sin hemsida att man inte har konstaterat rävskabb på svenska rådjur. Det är alltid den första frågan som dyker upp när man observerar ett rådjur som är kraftigt angripet av pälsätare. Lössen eller pälsätarna som man brukar benämna dem för är millimeterstora och lever av hudrester och hår vilket orsakar klåda och håravfall. Ofta kliar och slickar rådjuren på de angripna områdena som växer sig allt större. Rådjuren lider inte på samma vis som skabbangripna rävar gör och det är ytterst ovanligt att man behöver avliva rådjur på grund av pälsätare.
För en skabbangripen räv finns det oftast ingen annan utväg än att förkorta lidandet för djuret. I rådjurens fall handlar det om en transportsträcka tills vinterpälsen byts ut mot den tunnare sommarpälsen, då brukar tillståndet försvinna. Den nya sommarpälsen växer ut på de kala fläckarna precis som vanligt när den anläggs.
Det ser alltid värre ut för rådjuren än hur de själva upplever situationen. Stora kala områden kan bidra till en viss nedkylning utöver olägenheten med kliandet. Är det en individ som redan är försvagad och sedan tappar stora delar av den värmeisolerande pälsen så kan det vara ett lidande för djuret.
Ser man ett märkbart medtaget rådjur så är det aldrig fel att kontakta jakträttsinnehavaren. Tyvärr sprider sig pälsätare ganska enkelt via direktkontakt mellan rådjuren och just nu under vinterhalvåret går rådjuren väldigt tätt. Rådjuren brukar samlas i större grupper vintertid speciellt om det finns en utfodring eller en fågelmatning i närheten där de kan födosöka. Som vanligt när det gäller döda eller sjuka djur i skog och mark så vill SVA gärna få in rapporter.
För att ställa en säker diagnos kan en hudbit med en del opåverkad hud och en del påverkad hud skickas in till SVA för undersökning. SVA tar gärna emot bilder och information via deras hemsida rapporteravilt.sva.se
Skickar man in hud eller delar av djur så skall man alltid upprätta en kontakt med SVA innan materialet sänds in.
Tack för att du stöttar oberoende lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!
