Frånsett full aktivitet vid fågelborden kan fågelskådningen kännas lite avlägsen vid denna tid på året. Det gäller att anpassa sin fågelskådning till för årstiden och vädret lämpliga arter, då finns det många guldkorn att hitta i naturen.
Strömstaren är en mycket trevlig bekantskap som kan förgylla en kall vinterdag vid ån. Det är just vid åar man hittar den lilla vinterbadaren och främst vid åarnas allra mest strömsatta sträckor. Strömstaren lever främst av husmaskar som den plockar från gruset på åns botten genom att springa runt på botten. Ja, det låter märkligt och ju mer man lär sig om strömstaren desto mer fascinerad blir man av denna märkliga fågel. Strömstaren är faktiskt den enda tättingen (en grupp av våra fåglar) som kan både simma och dyka utöver flyga såklart.
Det kan vara 10 grader kallt i luften när strömstaren sitter och niger på en sten i den strida strömmen innan den hoppar i och försvinner. Lika plötsligt som den försvann lika plötsligt dyker den upp med en husmask och sätter sig på stenen igen. Ibland kan den behöva banka husmasken i stenen för att larven skall komma ur skalet. Husmaskar är en benämning på nattsländelarver som bygger ett yttre skal eller hus om man så vill som skydd. Högar av skal från husmaskar brukar avslöja vart den lilla vinterbadaren har sina favoritplatser. Strömstaren är såklart helt beroende av öppet vatten vilket innebär att fåglar från norr kommer ner till oss då deras vattendrag har blivit helt isbelagda.
Hos oss får alla strömstarar samsas om vattensträckorna som fortfarande är öppna. Trots att strömstaren häckar hos oss är den som lättast att få syn på just nu då många fåglar samsas om en mindre yta. Har man tur kan man även få höra strömstarens vemodiga fågelsång som kan överrösta forsarnas brus vilket ger en märklig känsla mitt i vintern. Strömstaren har korta styva vingar som den kan snedställa under vattnet och få hjälp av vattentrycket att springa på botten i jakten på husmaskar. De styva korta vingarna är även fina paddlar för att kunna simma snabbt under vattnet.
Även skelettet är anpassat för ett liv under ytan då det är kraftigare och homogenare än vad som är brukligt för våra fåglar. När fåglar vintertid har en begränsad yta att utföra sina födosök på måste man som naturvän visa extra hänsyn och inte gå för nära och störa. Bilden på strömstaren är tagen i Bäveån.
Tack för att du stöttar oberoende lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!
