Fler än sju sorters kakor stod uppdukat när Misteröds koloniträdgårdsförening samlades till kafferep och annan gemytlig samvaro dagen lång när föreningen firade 40 år den gångna helgen.
– Alla känner alla, alla hejar och tjötar med varandra, säger Solveig Hultman, medlem i föreningen sedan bildandet och ordförande i föreningen sedan 2009.
Gemenskapen i föreningen kretsar inte bara kring hur man bekämpar ogräs och rådjur på det mest optimala sättet, utan man företar även små resor tillsammans och samlas till fest på området då och då.
Med odling om än för nöjes skull följer ändå vissa sysslor med genom årstiderna, vilket man kan tro ger en inrutad tillvaro. Till viss del är det så, vissa saker måste göras, håller Solveig Hultman med om. Men det positiva överväger ändå det som är mindre roligt, menar hon. Vad är då roligast med en kolonilott?
– Bara att gå ut och plocka in egenodlad potatis, och den gemenskap vi har i att alla tycker om att odla, säger Solveig Hultman.
Några gånger per år har föreningens medlemmar, med betoning på gemensamma, arbetsdagar för att göra området fint.
– Vi har nästan 100 procent uppslutning. De som inte hinner göra så mycket kan göra något en annan dag. Vi brukar ha två damer som lagar mat till oss andra, berättar Solveig.
Hon är inte bara veteran på Misteröd utan sedan tidigare i år även ordförande för Svenska koloniträdgårdsförbundet, som har sina rötter i Stockholm. Solveig Hultman brinner för koloniträdgårdsföreningarna.
– Det gör jag. Jag gillar föreningsliv och odling. Det är bra för mänskligheten på flera sätt och man blir friskare.
På Misteröd får medlemmarna ha en byggnad på max 15 kvadrat, och utöver det ett förråd och ett växthus. Marken arrenderas av kommunen, dock äger arrendatorn byggnaderna på kolonilotten. Vatten och el är framdraget till tomtgränsen. Någon enstaka natt kan arrendatorn sova över i sin stuga, men det får inte utvecklas till ett förtäckt boende enligt de regler som kommunen klubbat. Stugorna saknar därför toalett.
Hon beklagar lite grann att våra bostäder i dag, och inte heller kolonilotterna får utformas så att potatis och andra grödor kan förvaras för en längre tid. Det hade varit bra i dessa tider när beredskap inför svårare kriser ligger högt på dagordningen, menar Solveig.
Varje kommun bestämmer själv för vilka regler som gäller för sina kolonilottsföreningar vilket gör att villkoren kan skilja sig åt både inom kommunen och med andra kommuner.
Misteröds kolonilottsförening bildades alltså 1986. Kolonilottsområdet bildades dock året före av Uddevallahem som ville uppmuntra sina hyresgäster att odla genom att anlägga 47 kolonilotter längs Undavägen. Intresset bland hyresgästerna var dock klent och frågan gick därför ut brett till allmänheten. I samband med det bildades föreningen som övertog driften av området. I dag består föreningen av 35 lotter sedan tolv tomter fick stryka på foten till förmån för en gång- och cykelbana intill Undavägen.
– Ett litet paradis, säger Jan Burjé och Ann Torstensson, grannar till Solveig Hultman på Misteröd.
Det är den egna täppan de beskriver. Här har de arrenderat i sju år. Tidigare bodde de i villa men efter försäljningen av huset blev saknaden av en odlingslott alltför svår.
– Det är inte heller samma ansvar som för ett hus, säger Jan Burjé.
Ann och Jan odlar både ätbara grönsaker som dekorativa blommor. Det är en blandning som näst intill alla håller sig till. Få verkar bara ägna sig åt växter eller bara köksträdgården, är en slutsats efter rundvandring på området. Odlingslusten tar sig också olika uttryck, några tomter kan upplevas som en hängande trädgård medan andra har mer minimal stil.
När det gäller problemet med ovälkomna besök av rådjur så är tipset från Solveig Hultman att spreja fårfett på växterna. Ämnet köps i koncentrerad form och blandas ut till rätt spädning.
