Munkedals järnväg byggdes av pappersbruket i Munkedal, Munkedals AB, som transportled mellan bruket och hamnen i Saltkällefjorden. Den 12 juli 1895 stod den 5,6 kilometer långa smalspåriga järnvägen färdig och fraktade den första lasten med papper ned till Munkedals hamn, där brukets egen ångbåt stod beredd att skeppa lasten vidare till Göteborg.
– Bruket är järnvägens moder. Det anlade järnvägen för att frakta gods mellan hamnen och industrin. Fanns inte bruket fanns inte järnvägen, säger föreningens museivärd Dag Legnesjö.
Persontrafik
Redan från början kunde även resenärer nyttja järnvägen, och tillsammans med ångbåtens reguljära turer till Göteborg blev detta den första moderna kontakten mellan bygden och den yttre världen. Resan till Göteborg tog ungefär fem till sex timmar beroende på vädret.
– Innan dess fanns bara häst och vagn till Uddevalla och sen därifrån vidare, men med järnvägen kunde man åka ner till hamnen och så gick ångaren Munkedal reguljärt två gånger i veckan till Lilla Bommen i Göteborg, berättar Börje Löfstrand som är fastighetsansvarig i föreningen.
Inledningsvis bestod järnvägens fordonspark av ett ånglok, ett antal godsvagnar och personvagnen MJ 1.
– MJ 1:an åkte längst bak. Den hade en liten kamin att värma vagnen med på vintern och konduktör naturligtvis. Så med den åkte folk med ner till Munkedals hamn, fortsätter Börje.
Så småningom utökades fordonsparken med ytterligare fyra ånglok och fler passagerarvagnar.
Oljehandeln
Efter andra världskriget började bruket importera olja, både till den egna verksamhetens drift och till försäljning, varpå hamnen byggdes ut med oljecisterner och en pumpstation. Även järnvägen fick nytillskott med ytterligare ett lok för att kunna köra separata oljetåg.
– Det var en intensiv epok. Då hade man en fyra, fem lok i gång samtidigt som gick hela tiden. De fraktade papper från bruket och tog med råvaror och kemikalier upp från hamnen. Framför allt var det väldigt mycket olja, berättar Dag.
När produktionen och transporterna ökade ersattes till slut smalspåren, som hade en spårvidd om 60 centimeter, mot normalspår med 143,5 centimeter spårvidd och större kapacitet. I och med ombyggnationen kunde tågen dessutom köra direkt ut på den intilliggande Bohusbanan och på så vis slippa omlastningar.
Museiföreningen
Det är ganska exakt 131 år sedan det första tåget trafikerade Munkedals järnväg. Idag är det museiföreningen Munkedals Jernväg som står för trafiken på den gamla järnvägen, där det om somrarna går tågturer med historiska diesellok och personvagnar. Tåget går först från stationen Åtorp ner till Munkedals hamn, där det sedan vänder och kör upp till museet på Munkedals Nedre, som förr var en passagerarstation på sträckan mellan hamnen och bruket.
På vintern går ett tomtetåg och om påsken ett påsktåg. I år satsar föreningen dessutom på ett sedan tidigare lyckat koncept: valtåget.
– Vi har bjudit in de politiska partierna i kommunen att komma till Åtorp den 16 augusti. Där får de varsitt utrymme för att stå och prata om sin politik, folk kan ställa frågor, och vi kör tågtrafik samtidigt, berättar Dag.
Föreningen söker nya medlemmar som vill vara en del i att uppleva och förvalta kulturminnet vid järnvägen. Som aktiv medlem kan man bidra med många olika kompetenser vid körning, bemanning av stationen, ban- och maskinunderhåll och mycket annat. För den som är intresserad finns stora möjligheter att både bidra och lära sig mer.
– Vi vill gärna ha nya medlemmar som vill vara med och engagera sig, säger Börje.
På museijärnvägen får besökare följa med på en resa genom traktens industrihistoria och uppleva en svunnen tid på räls.
Tack för att du stöttar oberoende lokaljournalistik! Läs alla artiklar i Tidningen Västsverige!
